Vi fortsätter blanda och ge

Telis, usch vad jobbigt det låter, synd att man måste pumpa så ofta för att hålla igång mjölken.

Parnassia, tack för omtanken! Ja, jag måste ta mig en rejäl funderare på hur jag ska göra. Jag måste bestämma mig för att antingen försöka trappa ner (med risk för att mjölken tar slut då), lägga av helt eller också bara acceptera att det är jobbigt, det tar tid och gör ont. Jag ska fundera på ditt förslag.

BS, ja det är nog det som är mest frustrerande. Att man aldrig kan gå för långt från den där pumpen och att man måste sitta uppe två timmar i sträck på nätterna istället för en (som det tar att mata T).

Idag är min mamma här så jag har två händer att skriva med! Och i nästa vecka kommer svärmor och hon har erbjudit sig att ta nattpassen för att maken och jag ska få sova! Oh the joy!

Vickan - usch, det verkar (värkar vara en jobbig förlossning. Skickar kramar genom Parnassia, och hoppas att eländet tar slut, antingen genom att den vaginala förlossningen tar fart eller att det blir snitt. Du kan ju inte ha fått mycket sömn inatt? Att ovanpå sömnbrist behöva dras med smärta under lång tid måste vara jättejobbigt. Kram!

Telis - du har inte övervägt att börja dubbelpumpa? För mig kändes det mycket mer effektivt att göra det. Sen vet jag inte hur din pump ser ut, men min kunde man driva med batterier istället för nätsladd, och då blir man ju lite mer mobil även om man inte direkt sätter sig och pumpar på ett café. Sen kanske det inte är hela världen om det någon gång går säg 5 h mellan pumpningarna, om du vill iväg och göra någonting som tar mer än 3 h.

Själv slets jag också mycket mellan känslan av att det var jobbigt att pumpa och viljan av att erbjuda mina barn bröstmjölk. Till slut, när det visade sig att det inte blev någon amning, bestämde jag mig för att om Piff & Puff inte ville amma så fick de finna sig i att bröstmjölken eventuellt sinade om jag inte orkade pumpa tillräckligt ofta. Sen kändes det mycket bättre när jag bestämt mig för det. Då hade jag slitit med pumpning i drygt tre månader, för att det skulle finnas en chans till amning när de väl var starka nog för det, så då tyckte jag att jag kunde "unna" mig risken att det tog slut om jag ibland hade lite längre emellan pumpningarna.

Till syvende och sist är det ju bara du själv som kan fatta beslutet, men jag lider med dig att du hamnat i den här situationen. Varma kramar!

lappis
ååh mitt nöt, ja så klart! Utredningsdags! Utbildningen är ju klar för länge sen. Hoppas att ni slipper ringa och att de kontaktar er snart!

Telis igen - efter ett tag blev min målsättning att pumpa 5-6 ggr/dag, och mängden höll sig konstant för mig då.

nenne - tror tyvärr inte att det händer än på ett tag . Tanten trillade ju nästan av stolen när jag sa att jag hade hoppats/trott att vi skulle vara utredda och klara till sommaren (när jag pratade med henne i början av december).

lappis
åååh vad tråkigt!!! Har du någon koll sen på hur lång tid det kan ta mellan bb och resebesked? Jag har läst på FL och det verkar bara vara väntan hela tiden.

Adoption innebär en massa väntan. Jag hade bara inte en susning om att det skulle ta tid innan man fick göra sin utredning samt att den verkar ta en eeeevighet att göra. 4 möten ska man väl kunna avverka och vara klar med på en månad ... trodde jag!

Fördelen med Sydkorea (om det nu blir det) är att när man väl har skickat iväg papprena till landet tar det ca 3-4 månader innan man får resebesked. I vissa länder kan det ta upp till ett år.

En mammaledig smygläsare ger sig till känna. (skostorlek 37, ju mörkare choklad desto bättre, 1 8 veckors-dotter, bor i Skåne efter några år utomlands. Ursprungligen från Göteborg..)

Det är så roligt att följa er tråd, och nu kände jag att jag var tvungen att lägga mig i lite!

Telis,
det är ju jättebra att amma om man kan, men gör det inte för att förebygga eventuella allergier. Det som står i många barnböcker stämmer inte, man vet helt enkelt inte hur det står till med amnng och allergi, och i nya upplagor av dessa böcker måste de ta bort det påståendet. Detta enligt en professor inom just allergi...

Nu ser jag fram emot dagens höjdpunkt - frisören! och funderar på om man verkligen måste ta en promenad varje dag i den här snömodden.