aikidoaasa skrev 2010-01-31 12:57:47 följande:
Det är egentligen genom sådana här saker som man pressar upp notan för vad bröllop "ska" kosta. Varför skulle inte en liten fest eller en fest som inte kostar så mycket klassas som mindre "äkta"?! Det är väl ändå själva ceremonin som är den viktiga!? En liten fest kan kännas så mycket mer romantisk och underbar än en stor där dessutom känslan över att man är sniken kommer in när man tvingar sina nära och kära att betala för att få vara med. Sen när började man sätta prislappar på en vänskap eller ett släktskap? För vi har sett ett antal trådar sen jag startade att vara här där brudpar klagar över att släkter och vänner tackar nej till att komma till bröllopet och festen... orsakerna har varit olika, men det som intresserar mig mer är att när man kollar lite på äldre trådar om hur de planerat att göra så har de tängt ha kuvertavgift. Har man en kuvertavgift så får man faktiskt tåla att alla inte kan komma. En del tackar nej för att göra det i form av en protest, andra för att de inte har råd. (utöver de som inte kan p.g.a sjukdom eller liknande men de är undantagen.)"Man måste ta hänsyn till att brudparets omständigheter..." Som sagt: Ett par kompisar till mig hade ett litet intimt bröllop med endast den närmaste familjen närvarande. Det enda som de egentligen la ut pengar på var en fotograf. De bilderna som vi sedan såg på var så underbara och det syntes att de två var de mest lyckliga paret under deras dag. Jag tror inte att de hade varit lyckligare av att ha ordnat med en stor fest där alla kompisar och släktingar hade varit med och fått stå där och betala.Visst kan man bjuda vissa utan att de behöver betala, men det är inte ovanligt att det ändå läcker ut att vissa inte behövt betala. De gästerna som var tvugna att betala kan då tycka att det är lite orättvist och känslan blir inte så genuint underbar som man vill att den ska vara.Sedan den delen med att 200-400 kr inte är så mycket är helt och hållet olika beroende på vem man är. Har vi en fempersoners familj så är man ändå uppe i 1000-1600 spänn bara på den delen. Räknar man in att någon av dem behöver nya kläder även om det inte finns någon klädkod så tillkommer pengar även där. Sedan så finns det ÄNDÅ en hel del som kommer att ha med sig presenter till festen även om det inte behövs... där märker man till viss del även där vilka som isåfall har råd med att lägga ut mer pengar och vilka som inte har det. Sedan när sattes det en prislapp på hur mycket ett bröllop SKA kosta!? Det finns inga måsten säger alla... nej, men säg då inte att att man MÅSTE ha en stor fest isåfall! Vilken del är ÄKTA av att ha ett bröllop som kostar så mycket mer än vad som man har råd med eller är villig att lägga ut själv?! Genom ett sådant beteende låtsas man vara någon annan än vem man egentligen är. Jag blir egentligen inte arg på personerna som vill ha kuvertavgift på sina bröllop, utan snarare på samhället som sätter sådana griller i huvudet på paret som får dem att tro att de MÅSTE ha ett så dyrt bröllop så att de måste ta betalt av gästerna för att ha råd med det. Det är DÄR problemet ligger.
Men känns det inte lite tvärtom... att just de som inte har råd att bjuda alla, kanske är de som mest av allt drömmer om en stor fest?? Rikemansfolket, som går på exklusiva middagar, baler, stora bjudfester hit och dit osv... För dem borde det ju inte vara märkvärdigt med ett stort bröllop. För låginkomsttagaren som kanske sällan har varit på finare tillställningar, så kanske det är en riktig drömdag... om man får "leka" prinsessa för en dag. I allas blickfång, vackra kläder, uppassad av serveringspersonal, äta på fint porslin och dansa i vacker exklusiv miljö.
Om bröllopet är deras "sago-dröm", kan det då inte få vara det??
Och så många snackar om en familj på 5 personer hit och dit. För det första har jag aldrig blivit bjuden på ett bröllop där barn varit välkomna. Detta oavsett om brudparet haft barn själva eller inte.
Sen OM barn nu är välkomna... så är ju deras meny betydligt mkt billigare och kuvertavgiften för barn borde därmed oxå bli billigare!
Hör inte någon klaga på smoking eller frackbröllop! Vet inte hur många tusen vi la ner på några vänners smokingbröllop nu i vinter! Varken sambon eller jag hade passande kläder. Hyra frack kostar runt 1000kr! Är inte det riktigt fräckt då?? I jämförelse med att ta en kuvertavgift på 300kr?? Min klänning gick lös på knappt 1000kr, skor tog jag ett par jag hade hemma.. även om jag helst hade velat ha nya. Köpte ett passande halsband för 250kr, för jag hade inga passande smycken heller. Finstrumpbyxor (inkl. extra par utifall det första gick sönder) gick nog på runt 150kr. Sen som bonus köpte jag gördel att ha under klänningen för att hålla in magen. Inget måste... men slutsumman för vårt bröllopsbesök blev nog runt 3300kr (inkl present för 550kr och kort för runt 40kr). Då är inte svensexan som sambon var med på inräknad! Det var nog närmre 1000kr det oxå... (inkl. mat till sambon själv oxå).
De flesta på bröllopet hade hyrt sin smoking, några tjejer hade hyrt sin klänning... andra hade köpt (av de jag pratade med).
Faktiskt så gjorde det mig ingenting!! Jag la ut dessa pengar med glädje. Var glad att vi vart bjudna, att vi fick chansen att klä upp oss (vilket vi sällan gör) och att vi fick gå på fin fest :)
Det enda var väl att det kändes lite i plånboken iomed att svensexan var strax innan jul och bröllopet strax efter nyår. Man har ju rätt mkt utgifter runt den tiden iaf. Hade gärna fått inbjudan ett halvår innan, så att man kunde lägga undan pengar. Men sak samma.. de vart gifta, vi fick vara med och vi var fina som tusan :)
Så klädkoder kan nog ställa till med högre summor än vad en kuvertavgift på några hundralappar gör iaf. Men det hör man sällan folk gnälla över! Det är så fort det handlar om pengar som i kontanter som folk börjar resa ragg... av någon anledning!
som min kompis skissat min dotters porträtt på när hon döptes. fantastisk gåva! en gåva är en gåva, den ska inte rankas, inte bytas in mot något annat och inte lämnas tillbaka mot pengar. framförallt ska den vara frivillig. Jag går jättegärna på ett bröllop där det bjuds på te och hembakta kakor, men ett pampigt som jag själv får betala kan jag hellre vara utan. 
