Livets toppar och dalar

.... shit.. jag darrar av detta... tänk att just JAG slapp detta och att världens sötaste Troll just nu ligger och sover på sin kudde i min säng.... orättvist....

Tack Nenne, jag funderade länge på om jag skulle skriva det. Särskilt med tanke på mitt oerhört patetiska klagoinlägg om vår BIL och DATOR precis efter Snorkis katastrofmeddelande. Nu visste jag ju inte om vad hon satt och skrev precis samtidigt. Då hade jag ju såklart inte skrivit det alls. Men f-a-n vad skämmigt det kändes att se det där efter!
Och jag känner å ena sidan att det knappt går att tänka på något annat än Snorkis-det är tex väldigt eftersatt här med matplanerig och disk osv "inte vet jag " har jag svarat min stackars son på frågan "vad ska vi äta idag" i två dagar nu.

Samtidigt pågår ju våra liv, med det vanliga trivialiteterna och dessutom våra egna upplevelser och nyheter.

Jag tänkte ett tag-nä nu skiter jag i BT ett tag, men vad fasen, hur skulle DET bli då? Och jag vill ju följa allt annat som också händer...som Lappis olika steg i processen, för att bara nämna en sak.

jag tror jag läser den ... senare...

Det verkar ju finnas ganska många orsaker till att ett barn dör i magen tyvärr. Min mans kusin som drabbades fick veta att det förmodligen i deras fall rörde sig om "plötslig spädbarnsdöd - fast innan födseln". Skumt.

Hursomhelst är det en tragedi. Och jag förstår inte hur man går vidare. Men det gör folk ju.

Ja. Hon hade fått besked att hon hade GBS.

Passion – jomen så är det ju. Life goes on... Om än i lite mer vemod ett tag framöver. Och som sagt, jag vet inte ens vad hon heter! Tråden är otrolig! 

Nä, dags för stödvila före lunchen! kanske med lite friidrott i bakgrunden. undrar om Nancy vill sällskapa, nu när pandoras ask har öppnats igen...

Förresten AM – välkommen tillbaka!!!!!

hej på ett tag! 

Vickan, tack för hjälpmed buketten.

Här är vi annars upptagna med Astrids hårda mage sedan igår, stackarn. Fast nu tror jag det börjar orda sig. Ikväll kommer maken och Iris tillbaka hot också så sedan är det full rulle igen. Tyvärr är det sedan bara fyra dagar kvar innan det är dags att åka hem men jag försöker att inte tänka på det.