Livets toppar och dalar

AM, hon kanske har tagit just det uttalandet i beaktande och kommit till slutsatsen att det vore aningens pinsamt, och drför sedemera beslutat sig för att ge pottan en chans.

GRATTIS Livia till ett bra beslut!

Vickan, tack så mycket för att du fixat med blommorna.

Lapinette, välkommen hem och skönt att det går framåt med adoptionsprocessen.

AM, välkommen hem. Låter bra att du och maken har en konstruktiv plan. Är Möja stort? Har en kompis som brukar vara där ute med sin familj och jag har hört att det är väldigt fint. Grattis till Livias pott-framgångar!

Telis, är ni också hemma nu? Hur är det med sömnen?

Nenne, skönt att Nancy är bättre!

Snaily, kul med kompisbesök på ön.

Den där länken om spädbarnsdöd handlade inte så mycket om varför, utan hur sjukvården hanterar det när det händer och hur de inblandade upplever mottagandet från sjukvårdspersonalen. Så den var inte så läskig att läsa, tyckte inte jag i alla fall.

Möja verkar hyfsat stort, verkar finnas både vandrarhem, fiskrestaurang, café, lanthandel, bageri, cykel- och kanotuthyrning och jag vet inte allt när jag letade på nätet förut.

AM, det låter som en riktigt härlig resa till Italien och ett riktigt shoppingfynd! Skönt att ni har varit sams, det är illa nog att vara osams i vanliga fall men etter värre på semestern.

Jag hade gärna velat komma ut och hälsa på men nästa vecka har jag svärmor på besök här ett par dagar medan min man är utomlands och efter det funderar vi på att försöka hitta någon restresa.

Ja, just det ja, bra jobbat Livia!

Oupsie, ja nu är vi hemma. Så himla skönt att få tillgång till garderoben igen (när man bilar med en bebis i tre veckor så får man plats med ungefär två t-shirtar och ett par trosor till sig själv ) och att få sova i sin egen säng.

Jo tack, det står jättebra till med sömnen! *peppar, peppar* Nu sover Televinken i vår säng och då sover jag så väldigt mycket bättre, dels för att jag inte ligger och lyssnar efter honom och dels för att jag inte behöver gå upp för att ge honom mat längre. Så trots att han har börjat äta oftare på natten igen, nu är vi tillbaka på mat var tredje timme, så sover jag bättre. Han vaknar inte pigg längre kl 4.30 heller! *stark jäkla chilipeppar gånger två*

Men jag undrar hur det ska gå med Televinken nu när vi är hemma igen. Under tre veckor har vi rest runt och bott på tolv olika ställen och varje dag träffat nytt folk, det har varit nästan hela min släkt och hela makens släkt plus en massa vänner - och Televinken har fullkomligt ÄLSKAT det. Och han hatar att vara hemma med bara mig och maken. Jag kommer väl att få åka in till centralen varje dag och antasta folk för att han ska få sitt lystmäte av nytt socialt umgänge varje dag.

Är ni hemma igen? Hur gick flygresan? Det måste vara hemskt att sitta instängd på ett flygplan i många timmar och må illa!

Problemet med Livia och hennes toalettaversion är att om hon inte har potta så kan hon lätt hålla sig en hel dag ... En gång räknade jag ut att hon inte kissat på 20 timmar (eftermiddag, kväll, natt, morgon). Inte bra. Vi tar med en potta till Möja.

GUD vad skönt att höra att du får sova bättre Telis! Det är ett helvete när man får sådan rundgång som du hamnade i nyss. När man är så trött så man håller på att bli sinnessjuk, och ändå inte kan somna. Tortyr.

Ego, vi ska på KUB nästa vecka. De avslog remissen så vi får göra det privat istället. Efter att ha försökt komma fram i telefonkö i två timmar, "du har plats nummer tre i kön" (i ett antal minuter), "du är samtal nummer två i kön" (tack, tänkte jag), "just nu är det många som ringer, vad god ring senare" KLICK Nåväl, när jag väl kom fram så fick jag veta att de "hade inte tid" att låta oss göra undersökningen. I vårt fall så skrev de remissen på grund av ärftliga faktorer och tydligen så går de som gör det på grund av ålder före. De prioriterar väl efter risk men det känns ändå konstigt att bli bortvald när det finns en förhöjd risk. Hade de kunnat säga, att risken är så minimal så därför får ni ingen undersökning hade det kanske känts bättre, men att anledningen är att de inte har tid känns så där . Blir man väldigt sjuk så tror jag att man får jättebra vård där vi bor med två stycken universitetssjukhus i området men mina erfarenheter av den mer vardagliga vården här är långt ifrån goda...