Dannedo skrev 2011-05-31 15:16:29 följande:
Jag tror de flesta som gör såhär inte gör det av elakhet utan bara för att dom inte förstår bättre. Dom här som inte kommer, brukar dom själv ordna stora fester? Jag har aldrig gjort något sådant, men efter att ha bott i en liten trång studentlägenhet och nu äntligen har ett riktigt boende dit man kan bjuda hem folk så inser man hur mycket planering och arbete som läggs ner bara på en vanlig middagsbjudning. För att inte tala om hur det är att planera ett bröllop, och hur mycket det kostar. Jag skäms faktiskt lite när jag inser hur man tidigare tagit vissa saker för givet.
Jag vet inte riktigt vad man ska göra, jag hade eventuellt skickat ett mail till den som bara inte dyker opp och skrivit ungefär: " Hej X och X, som ni vet så firade vi vårt bröllop förra helgen och tyckte det var väldigt tråkigt att ni inte dök upp. Vi antar att ni hade goda skäl, och hoppas att ni tillfrisknat ifall att det var så att ni var sjuka, men vi önskar att ni hade meddelat oss, gärna långt tidigare men även samma dag. Nu fanns det ingen chans för oss av avbeställa maten eller bjuda in någon av våra vänner som vi inte kunnat bjuda pga platsbrist. Vi antar att ni inte förstår hur mycket tid och arbete det tar att planera en sådan fest, och att vi sparat länge för att ha råd att bjuda på en fin middag, pengar som nu bara gick förlorade. Även om ni såklart inte menat något illa så kan det vara bra för er att veta att det inte är ok att som ni gjorde, så ni slipper göra andra vänner eller släktingar besvikna i framtiden. Allt gott /X och X"
Riktigt bra skrivet!!
Det är nog svårt att komma på när man är arg, ledsen eller besviken. Tur att såna här forum finns:)
Chicita skrev 2012-01-04 19:45:18 följande:
Jag hade ju lite problem med en tjej som jag först bad att vara tärna på mitt bröllop.
Efter ett rejält bråk (på några månader) där jag tröttnade på att hon inte ens kunde googla fram en inspirationsbild på klänning och komma med mig för att köpa ett tyg och ta mått på henne... Så sa jag ifrån att hon fick komma som vanlig gäst.
Hon blev gravid och började vela - nu ville hon vara tärna, men visste inte om hon kunde.
Efter många om och men där jag sagt att jag tyckte att det var bäst om hon kom som vanlig gäst, i vanliga kläder - så ville hon nu att jag skulle sy kläder åt hela hennes familj (hon, hennes make och deras son + något till bäbisen "ifall den hann komma")
Jag sydde till alla utom bäbisen.
Sent på kvällen innan bröllopet ringer hon (eller vänta, hon skickade nog ett sms bara...) och sa att dom kunde inte komma. Hon hade ju inte fått barn och hon ville inte riskera att det hände något på mitt bröllop.
Till saken hör att om hon hade kommit till bröllopet så hade det funnits rum att gå undan i, till och med möjlighet att bädda ner sig om hon mådde dåligt och stänga dörren om sig. Hon hade varit mer än halvvägs till BB (nästan 2/3 av vägen) mot om hon hade varit hemma. Och det fanns en apotekare, en sjuksköterskeelev som precis gjort praktiken på BB, två undersköterskor och en massa mammor (mer eller mindre nyblivna) som hade kunnat hjälpa henne också...
Och... Dagen efter kunde hon åka och fira sin mammas födelsedag, med massa gäster
Men det var ju inte jobbigt på något sätt...
Behöver jag säga att hon inte står så högt i kurs hos mig i dag...
Ska brodera på namn och dopdatum för båda barnen på dopklänningen jag sydde henne av rester från hennes brudklänning (som jag också sydde). Hon har berättat när och var dopet ska ske, men inte bjudit in oss officiellt.
Om ingen inbjudan kommer så kommer jag inte åka dit heller. Skickar nog dopklänningen på posten om hon inte får arslet ur vagnen och kommer hit och hämtar den. Sen är jag klar med henne...
Så ja, det finns folk till allt.
Man ska inte bli förvånad om folk inte beter sig som man förväntar sig.
Vanlig hyfs och sunt förnuft verkar inte existera hos vissa
Det var stort av dig måste jag säga!! Jag hade aldrig i hela mitt liv hjälpt henne med något sen.
