Välkomna till Tivoli Empatia!

Hur mycket får en snigel spamma tråden egentligen?? Bara liite till?
Fast varning för långt och ganska ointressant ego-babbel...

Blev så himla upprörd häromkvällen efter att ha pratat i telefon med min syster. (Märks att man börjar bli lite hormonell och överkänslig såhär mot slutet...)
Hon undrade när vi planerar att åka ner till Sthlms-trakten för att "visa upp" Ynglet för mina föräldrar sen. De är ju inte så mobila nu i samband med mammas cellgiftsbehandlingar och allt. Syrran tycker att det är konstigt att vi inte tänker åka ner redan till jul, nämligen.
Både jag och maken känner att vi vill ha gott om tid för oss själva hemma i lugn och ro för att landa i det nya kaoset som säkert kommer infinna sig, man vet ju inte alls hur man kommer reagera och må efter förlossningen!
Så jag svarade att vi inte har någon resa inplanerad, vi får se hur det blir men vi åker helst inte ner alls mitt under kallaste vintern - 50 mil x 2 i kanske sträng kyla med spädis - och vi hinner inte ner över bara en helg heller utan det förutsätter att maken tar en del ledigt från jobbet. För han har också föräldrar som ska hälsas på i så fall (fast det tyckte nog inte min syster var så viktigt...), hans mamma är dessutom sjukare än min, och hans föräldrar finns på två olika ställen så det blir en hel del flängande hit och dit när vi väl åker ner sen.
Hur som helst blev syrran lite sur och provocerad över att vi inte tänker åka på Sverigeturné med Ynglet inom kort, och sa "jaha, då får väl mamma träffa bebisen när den är typ ett halvår då!!" Suck. Jag kan ju tycka att det inte är hennes sak att lägga sig i... Pratade med mamma om det och hon höll med mig om att vi faktiskt inte behöver bestämma nånting redan nu, vi har ju liksom inte ens en bebis än. Likaså vet vi inte hur hon kommer må på cellgiftsbehandlingen, hon kommer kanske vara helt däckad i flera månader eller så är hon så pass ok att de orkar komma upp och hälsa på.

Slutsatsen kan man väl säga är att nu har jag dåligt samvete för att jag är så självisk igen och inte tänker något på mina stackars föräldrar. Det är rätt svårt att vara alla till lags!

koko, ååh hoppas att kräksjukan snabbt går över och att du och sambon slipper bli smittade! Det låter hemskt med två barn som kräks, då vill man inte bli sjuk själv.

Oupsie, vad härligt med ett 3D-ultraljud! Lycka till, hoppas ni får riktigt fina bilder!

Förlåt att jag tjatar men vad UNDERBART det är med snö!! Man blir glad ända in i hjärtat.

Men hur ÄR det med mugglan egentligen?! Hoho?

Snaily: ja förmodligen säger kaptenen det  Men kollade smhi.s väderprognos nu och det ser lite tryggare ut.. Läste precis i lokaltidningen om överresan i tisdags som vi skulle varit med på.. den tog 6 timmar i stället för 3. 25..  en från tidningen var ombord och han sa att det var som att åka berg och dal bana i 6 timmar..  gick man så ramlade man omkull... 

oupsie: Ja ingen är gladare än T, hon är så förtjust i sina morföräldrar så hon var inte så besviken på att vi är kvar.. och i natt har det kommit massor av snö även här så nu är hon och morfar ute och busar.. synd bara att vi inte tog med oss alla vinterkläder, nu fick det bli lite lager på lager...

Ja vart är mugglan??  

Hejhej!

Lite bakis och trött idag. Mammamiddag för mammorna i Storsonens klass igår. Ost och vin i rikliga mängder. Och till slut inser jag hur folk ibland nog känner det som kommer hem till oss - den familjen jag var hemma hos bor nämligen ännu större och med ett kök "to die for", det fanns ALLT - två diskmaskiner, ett tiotal meter köksbänk, en köksö med "bardisk"-del där barnen sitter och gör läxorna medan det lagas mat ... Grymt impad. När jag kom hem kände jag: vilket kyffe! Maken blev lite sur.

Nu vill jag bara poängtera att jag ALDRIG känner "vilket kyffe" när jag är hemma hos folk som bor mindre än vi. Men det var fascinerande att känna så för sitt eget hem - eftersom jag själv vet att vi bor stort. Men den lägenheten jag var i igår hade liksom extra allt ...

AM - ja, vilket kyffe!

Mugglan lever men orkar inte gå in här så mycket. Hon får förklara själv om hon orkar och vill men hon verkar må bättre efter en ganska så rejäl dipp.

snaily - det där problemet med Sverigeturé kommer vi definitivt att få och speciellt då man helst inte ska flänga runt och träffa för mycket folk det första halvåret när man adopterar. Vet inte om maken har förklarat det för släkten i Frankrike ... min mamma fick höra det direkt från soc.tanten. Tack och lov! Men om hon sedan kommer att förstå det när dagen väl kommer det är jag mycket tveksam till.