Välkomna till Tivoli Empatia!

Nej, nu kanske jag ska försöka leka mamma en stund...

Ha det gott alla trådisar, glad lucia och allt det där, puss och kram!!

Hej allihop, har fortfarande inte hunnit läsa ikapp men vill bara säga att vi äntligen är HEMMA; så skönt!!

Skickar en stor kram vardera åt Lappis och EA, kan bara återigen konstatera vad himla orättvist det är i barnkarusellen!
KÄnns lite dumt att komma in här och stråla bebislycka nu, men ni får scrolla mina inlägg, jag lovar!

Åh, ha så skoj på lunchen imorgon allihopa!

Provade efter amning att lägga Yngla i bebiskorgen och hon somnade, kors i taket. Det var dock ett tag sen så hon vaknar nog snart igen. Maken har åkt iväg för att hämta Korven på hundpensionatet.

Min badrumsvåg säger att jag bara gått ner ca 3 kg efter förlossningen, va fasen?!? Bebis vägde över 3 kg och sen var det väl fostervatten och moderkaka och sånt - jag fattar ingenting men ska väga mig utan kläder imorgon bitti för att få svar. Inte för att vikten i sig är så viktig, särskilt inte 2 dygn efter förlossning, missförstå mig rätt! Tyckte bara det var lite underligt. Annars är jag fascinerad över hur mycket mindre magen redan blivit och hur mycket större brösten redan blivit. Kroppen är en märklig konstruktion.

Apropå min förlossningsberättelse *tjatar vidare*
Jo, totalt sett får man nog säga att det kändes som något av en drömförlossning, om något sånt existerar. Bilresan var verkligen hemsk men kändes samtidigt som det gick rätt fort, konstigt nog.

BS tror jag det var?? som undrade om lustgasen jag inte ville ha -
när BM frågade om lustgas hade jag ca en minut eller mindre än så mellan de kraftiga värkarna, jag hade aldrig hunnit ta till mig en instruktion om hur masken skulle hanteras i det läget, bara att förflytta sig till den delen av rummet kändes nästan omöjligt. Dessutom förstod jag ju att det inte var så lång tid kvar av förlossningen så det var enklare att bara köra på.

Jag hade faktiskt önskat mig en förlossning helst helt utan medicinsk smärtlindring om möjligt, och så blev det så!
Jag har alltid trott att jag har ganska låg smärttröskel, men jag vet inte. Kanske var min förlossning mycket mindre smärtsam än de flesta, eller så har det inte med trösklar att göra alls.
Profylaxkursen är jag i alla fall superglad över att vi gick, kände att jag hade oerhört mycket hjälp av det om än inte under så lång tid!

Nog tjatat om den där förlossningen!

Baby bluesen har nog redan inträtt lite lätt, när jag inte lyckades knäppa fast Yngla i babyskyddet när vi skulle hem idag så började jag gråta hejdlöst bara för att jag inte klarade det. Sen efter en stund igen för att jag inte kunde hålla henne i famnen under bilresan hem. Knasigt, jag vet.

Känns hur som helst skönt att vara hemma i lugn och ro, nu ska jag bara ligga på sängen hela dagarna och snusa bäbisen i håret! Och gråta floder samtidigt, kanske.

Hm, inser att jag måste läsa ikapp lite?!

Telis - pass, ska ni resa bort snart?

Jag har mailat lite galleribilder till Telis, egentligen bara intressant för de som inte har facebook för det är exakt samma bilder som jag nyss lagt upp där.

Ska se om jag hinner skumma ikapp lite - provat att lägga ifrån mig en sugfisk som inte är ett dugg förtjust att ligga alldeles ensam. (Funderar på om hon ska heta Sugfisken istället för Yngla, men hoppas det bara är ett tillfälligt karaktärsdrag!)

*vinkar till alla så länge och försöker läsa*

Nu ska vi se här vad jag kan komma ihåg... (antagligen inte mycket!)

Åå, kolarecept! *snor åt mig*

MSW
Jobbigt att det lutar åt en operation till! Men hoppas hoppas förstås det kan göra susen och få ordning på dina värden.

Intressant preventivmedelsdiskussion, funderar på om vi inte är tillräckligt infertila för att vara utan...

Babysitter från babybjörn - menar ni att man kan sätta dem i en sån redan från start? Hon känns så liten och vinglig. Vi har en lite äldre variant men den går att ställa i tre lägen.

Pyjamas med fot - verkade praktiskt tyckte jag och packade med en lagom liten och skulle prova på BB för första gången - då är pyjamasbenen alldeles för korta så den går inte ens att knäppa, överdimensionerad överdel i pyjamasen eller väldigt långa ben på vår tjej. Antagligen har hon väldigt långa ben, har flera pyjamasar här hemma som verkar för korta. Hittade en bra igår, lång och smal modell och utan fötter, den + strumpor funkade bra.

Åh, tack för alla rara ord om Yngla såklart!

Nu är Yngla bara 5 dagar än så man kan knappast börja tala om vanor och trender, men lite jobbigt är att hon hittills tycker det är lagom att vara vaken 2,5-3 timmar i sträck när man vaknar på natten. Imorse mellan 4 och halv 7 ungefär - och enda anledningen till att hon till slut somnade om var att jag gav upp och lät henne ligga precis intill mig.

Babykorgen har vi hittills inte lyckats få henne att sova i på natten, korta stunder på dagen bara.

Hur gör ni andra som samsover/samsovit med spädisar - jag vill ju ha tjocka täcket på mig men det ska ju hon helst inte ha, blir för varmt + kanske täcker hennes ansikte. Sen sover jag jättedåligt med henne nära mig, av rädsla för att rulla över henne el dyl. Därför har vi gjort ett litet "babynest"  i sängen (med hjälp av amningskudde med mera) där hon kan ligga tryggt - men det duger tydligen inte alls trots att jag ligger 1,5 dm bredvid. Skrik och panik tills hon får ligga bredvid mig igen. Maken duger inte alls heller. Ja ja, antar att svaret på frågan är att hon bara är 5 dagar gammal och att det ger sig med tiden.

Igår hade vi en jobbig dag då jag var väldigt dålig i magen och övertygad om att jag plockat upp parasiten medan vi var på sjukhuset - högst olämpligt att bli magsjuk när amningen precis börjat komma igång + risken att jag smittar bäbisen! Ringde sjukvårdsupplysningen som gav råd om vätskeersättning (till mig) och sa att jag i så fall inte var ensam om att ha blivit smittad på sjukhuset, det var jättemånga som blivit sjuka efter vistelse där. Jag var helt ifrån mig, särskilt när vi tyckte att hennes bajs var oroväckande löst, men nu undrar jag om det inte var falskt alarm ändå för idag mår jag bra, och hennes lösa bajs var nog bara helt normaaaaalt.

GUD så nojig man blir av det här förstagångsmammandet! Hoppas ni som har barn inte tycker jag är för fjantig utan minns hur det var första gången.

Vad var det mer för funderingar jag skulle passa på att dryfta... Har glömt, får återkomma.