Välkomna till Tivoli Empatia!

Som vanligt har jag inte tid, men måste bara skriva en grej innan jag glömmer det, Yngla håller på och vaknar (rättare sagt är hon nog vaken men inte tillräckligt högljudd för att elaka mamman ska låtsas om det) - ser att det är flera som pratar om Gotland i sommar!? Hoppas det blir av, men då måste ni lova att komma och hälsa på mig! Jag har ju rätt mycket ledigt i sommar om man så säger och kommer väl vara där en hel del.

Förresten ångrar jag att jag skrev att det blivit bättre med skrikmostern för nu har vi haft två skitjobbiga kvällar. Ikväll blir det bättre hur det än blir, för maken flyttar tillbaka till sovrummet igen då så jag slipper känna mig så övergiven (han har sovit tre nätter i gästrummet för att få någon vila inför jobbet, fasen för att ha världens mest lättväckte och svårsövde man! )

Å - snart börjar Solsidan igen på TV!

Hej Cicci!
Idag lät hon mig faktiskt äta frukost i nästan lugn och ro och sen somnade hon. Men nu börjar hon låta missnöjd så dags att sätta sig till rätta i amningssoffan...

Försöker titta in senare idag, kanske. Fast borde städa inför syrrans ankomst imorgon... Trööökigt!

Lappis
Du är inboxad!!

Muggles
Hur gick RUL idag? (visst var det idag?) Eller har jag läst ikapp slarvigt och missat en rapport?

Mugglan
Nej, nej, NEJ!! Det finns inte ord för att beskriva hur orättvist detta är!! Läste en del om syndromet när du länkade om det förut, och det är ju inget man önskar sin värsta fiende - just för att det egentligen inte är något fel på själva fostrena, det känns ju så himla ONÖDIGT på nåt vis att det ska vara problem med blodförsörjning och sånt "krafs".
Är så ledsen för er skull!
Hoppas såklart på Huddinges bästa behandlingsresultat någonsin och håller tummarna stenhårt på måndag!
Kram!

HURRA hurra för Ada och Beda! Kramar till Mugglanfamiljen!
Men undrar när man törs dra en lättnadens suck hela vägen?

Ser och hör att jag är efterfrågad, gulliga ni!
Jag skumläser tråden men hinner inte skriva och då känns det så fånigt att bara skriva hej och inget mer typ, jag hinner inte riktigt kommentera...

Precis som Tinga sa så har vi haft syrran här på besök torsdag till söndag och sen har jag bara haft fullt upp med att vara ensam med Yngla på dagarna. Häromkvällen var vi och hälsade på en annan nybliven mamma och pappa här i byn, första sociala visiten, får väl ses som ett framsteg!
Skrikigheten (magen?) är något bättre, fast hon lever fortfarande rövare sent på kvällarna ordentligt, just när man är desperat efter att få sova själv (och just när maken går och lägger sig för att få lite välbehövlig sömn inför jobbet)... har totalt gett upp alla försök att få henne att sova i egen säng eller ens en bit ifrån mig i vår säng, bara hon sover får man vara nöjd. På dagen (som nu) kan hon faktiskt sova själv i korgen men inte på kvällarna eller nätterna som det verkar. Nåja, det lär väl inte hålla i sig ända tills hon är 15 år?!

Själv känner jag mig mindre deppig, i alla fall så länge det är ljust ute, varje dag när det blir mörkt blir jag lite deppig igen. Jag ska börja knapra D-vitamin på syrrans inrådan, det ska tydligen vara bra mot typ allt! Skadar inte att prova i alla fall... (är svårt att överdosera)
Psykopaten har fortfarande inte hört av sig och nu har jag väl inte nåt akut behov av henne heller egentligen...

Nu snart dags för BVC-besök!

Kram till Frullan, hoppas det inte är något alltför hemskt som drabbat dig! *orolig*

Telis
Jobbig omställning med jobbet och för lite Televinkentid, jag tror jag kommer känna likadant när det blir dags för mig att börja jobba.

Hej Page, klart du ska hänga här! (också)

Lappis
Åh, spännande! (inboxningen alltså)

Nä, nu vaknar hon...

Skyndar mig att skriva...
Apropå arbetsfördelningen i hemmet har jag alltid tyckt att vi delat så väldigt lika men det är ju inte förrän nu vi fått barn som eventuella snedfördelningar börjar märkas... Så länge jag ammar (heela tiden!) blir det ju nästan bara jag som tar hand om Yngla, försöker få maken att ta blöjbyten så mycket som möjligt så de får umgås lite grann i alla fall! Förresten har hon börjat le lite grann - men nästan bara åt maken! Orättvist va?

Hej och hå! Nu hinner jag inte mer!

Skickar kramar laget runt och återkommer när tillvaron tillåter...

Hej Kängu!

Tinga
Glömde förut - beklagar också sorgen! Bra att ni hann med besöket.
Och vilka fina Piff- och Puffberättelser!

Yngla väger nu över 4 kg, 4140 gram, STOR bebis tycker jag, eller hur Nenne?