kängu skrev 2011-02-02 19:22:36 följande:
Snaily, ärligt talat så blir jag arg när jag läser om maken din som sover i gästrummet
Visst, han måste upp och jobba men det är fanimej mycket jobbigare att ta hand om ett barn hela dagarna än att gå till jobbet (jag vet eftersom jag började jobba när Ru var bara sex mån och alltså fortfarande vaknade mycket på natten).Vad är viktigast, att han är utsövd som sitter på jobbet eller du som tar hand om ert barn???? Visst, hade varit en sak om han var hjärnkirurg eller så. Förlåt Snigeln om jag är orättvis, ni kanske har en sådan överenskommelse och då är det ju fine. Blir bara så trött på att så många män (och kvinnor!) verkar tycka att mannen BEHÖVER få sova så himla mycket mer bara för att han jobbar. Bullshit säger jag.
Oj, oj, nu ska vi se om jag klarar av att förklara utan att bli för långrandig.
Egentligen borde jag låta bli att gnälla om vårt arrangemang här, eftersom det från början var min idé!
Hur som helst, så här är det: maken är ett riktigt litet sömntrassel i sig själv, extremt lättväckt och svårsomnad, i klass med Yngla faktiskt.
Så han vaknar av hennes ljud och mitt ammande, även om han sover med öronproppar. Och eftersom jag helammar, och det ofta och mycket om nätterna, så får ju inte JAG sova mer även om han delar rum med oss. Så, det här är väl ett sätt att se till att bara en av oss är dödstrött istället för båda två.
Det jag i och för sig ibland kan behöva avlastning med är det sena bärandet och vaggandet, det får han ta en stor del av på helgerna istället, och tidigare på kvällarna som nu t ex. Jag räknar med att ta igen det när jag slutat amma, då är det banne mig min tur att sova i gästrummet!
(fast då kanske vi har flyttat och har inget gästrum längre... det vore typiskt!
)
Annars tycker jag vi har ett jämställt förhållande. Det är makens lott att ta hand om vårt andra "barn", dvs Korven. Han sover med maken, som går upp astidigt (5.30) för att hinna gå en långpromenad med Korven innan han åker till jobbet. Och sen åker han och handlar efter jobbet och lagar maten varje dag.
Hade jag bara kunnat sova ikapp lite på dagarna så vore det inga problem alls, men nu är det lite jobbigt då jag nästan aldrig lyckas sova på dagarna eftersom Yngla är ett frimärke. Hoppas för framtiden att hon kan lära sig sova själv en liten stund - eller åtminstone precis bredvid mig istället för PÅ mig - så att jag också kan sova något på dagarna.
Misslyckades totalt med att hålla det kortfattat, så kan det gå.