Vi har, apropå djur, fått nya grannar ovanför oss. Igen. Den hyrs ut i andra, tredje eller fjärde hand och byts folk åtminstone varannan månad. Föreningen har koll på det hela, har ordföranden sagt iallafall, men man undrar ju när det byter så otroligt frekvent.
...nu blev ju den där syftningen väldigt märklig. Jag menar ju inte att grannarna är djur förstås, det blev bara en väldigt lång parentes emellan. Alltså - det flyttade in nya grannar i månadsskiftet och med dem en liten hund. En sån där liten ettrig sak som mest verkar vara köpt för att vara en tjusig accessoar. Så fort som matte med högklackade skor går hemifrån börjar hunden skälla, och skällar sedan k-o-n-s-t-a-n-t hela dagen tills matte kommer hem. Ja, jag övar ju hemma så jag märker sånt. Samma sak förstås, när matte är ute och svirar på kvällarna. Stackars hunden skällar precis hela tiden tills matte kommer hem, vilket i lördags var efter ett på natten.
Lite irriterande är det ju förstås. Men framför allt är jag lite bekymrad för hur hunden har det. Jag är uppvuxen med hund och har träffat väldigt många hundar - inte brukar de skälla hela tiden när de är ensamma? Hörni hundägare - Blomman, Ninnis, Fru E och om det är några fler - är det normalt? Borde man bli bekymrad och gå upp och prata med nya grannen?
, ursäkta, men herregud (no fun intended) så skitnödigt! Man måste väl kunna ha lite distans till sitt yrke! Jag har sett de där, eller åtminstone liknande, tavlorna. Svärmor som är kyrkomusiker har en där det står tjurko-musiker och så en kossa vid orgeln. 
Och så tjurko-kören förstås, en hel kör med sjungande kossor. Alldeles fantastiskt roligt ju! 
