I vått&torrt när midvinternattens köld är hård

Mugglan, nu har jag tagit en hel shot med rapsolja. Det var inte så gott rent. Ha ha!
Annars tror jag tvärsäkert, att min bästa grej är de här promenaderna, för när jag käkar min gröt och går sådär långt, så brukar det så att säga lösa sig.

Men jag har under åren börjat fatta att jag uppenbart har ett rätt känsligt magsystem-inte bara med magkatarr och sådant som lätt dyker upp, utan jag tror att efter att ha misshandlat mig själv och inte låtit kroppen ha npgon egentlig klocka, så har det blivit lite knas med alltihop och jag har fått tarmar som lätt hakar upp sig åt endera hållet. Det är hemskt vad ont det gör, och vad man blir utsatt-för det är inte så kul att vara utanför hemmet och det plötsligt blir helt akut.

Nu tror jag att detta den här gången dels kan hänga ihop med mitt virus och dels är en konsekvens av att jag inte alls promenerat så mycket nu när jag varit sjuk.

Jag har dessutom struntat i min morgongröt de flesta dagarna nu när jag varit hemma. Annars började jag ju med min fiberhavregrynsgröt som jag kokar med ca en msk lopp-och linfrön. Den gröten och mitt kaffe, brukar göra att resten sköter sig självt.

*rapar rapolja*

EA, Humle & Dumle

Jaså det är arbetsnamnet va?


">

Nä.

Men de var bra!

Hur mår du? kan man säga"Efter omständigheterna bra" eller hur håller du ihop?

Fy fan.



Jag förstår.

Bamsekramen till dig!

Syrinx, jag går också stvapromenader!
Fast nu har det varit uselt några veckor sedan den där bacillen hoppade på mig.
Idag är vi lediga från kursen, och då är det väl klart att jag ska ha jordens huvudvärk. Jag tor det är vätskebrist faktiskt, för natten mellan måndag och tisdag, fick jag tillbringa på toa.
Jag kan ju säga så här: jag vägde igår morse 1,2 kg mindre än jag gjorde måndag morgon. och det berodde inte på någon promenad så att säga.
Usch! Det är verkligen hemskt när magen inte funkar. Igår var jag precis slut och var alldeles öm.
Men innan det gick att bli av med allt som var därinne...alltså, jag har ju tappat en hel del i vikt och därmed fått lägga undan brallor, dra in skärpet till 6-7 hålet osv. I måndags, när allt var som värst, fick jag hämta de gamla brallorna, och skärpet kunde jag inte ens ha i, utan byxorna var HELT utspända bara av min totalsvällda buk! Det gjorde så jäkla ont så jag visste inte vad jag skulle ta mig till.

Och nu drack jag nog alldeles för lite vatten för att ersätta allt som väl försvann under natten, så då blir det huvudvärk. Eller så är bacillen kvar och promenerar runt i min kropp lite där den tycker det är kul för tillfället.

Så, det var dages bajs-och gnäll. Nu till övriga livet....

Akta er! Där finns mer att gnälla över!

...närå, det ska ni slippa!

Piggelin! Tjoho! Nu är snart alla godingar här! Jag sa bara tjata lite mer på Bruttan och Aleta, så de kommer tillbaka, så har jag en stor del av livets pärlor på samma ställe.

Fast en sak ska du veta: det bor inga skräcködlor i den här tråden!
Här finns en del coola Tanter, (vilket är mer en attityd än en ålder), husdjur finns det gott om, och tyvärr också ett och annat gammalt ärkeas som lurar i hörnen som all annan ohyra.
Ibland har vi häxor med vaxade kvastar och horn kan det också växa ut i stundom.
Men annars är här mest snygga kvinnor i sina bästa år-hela tiden, alldeles oavsett år- och så en massa ungar då förstås, som sätter en på prov, ställer saker på sin spets, får hjärtat att svämma över och som tar oss till nya erfarenheter vartefter tiden går.

Igår, när jag kom till kursen, blev jag faktiskt helt överväldigad av hur otroligt gulliga och varma "välkommen tillbaka och vi har saknat dig!" jag fick av många av dem som går där!
Jag tyckte själv att jag ju knappt bara börjat, och inte alls kommit in i det hela än, men det kändes faktiskt väldigt äkta och uppriktigt från de som satt där.
Det slog mig med kraft hur otroligt ensam jag tillbringat de senaste åren. Bara enstaka irl-människor i min värld. Just sådant där "hur mår du? Ha en trevlig helg! Vilken god lunch du har i din matlåda", osv betyder faktiskt ganska mycket. Och lite skämt, så man får skratta någon gång ibland!!!

Och så att alla vet så väl vad som är det svåra, tunga och jävliga med ens situationer. Precis som jag haft sådant stöd och närhet i att andra här vet hur allt i barnkarusellen varit, alltifrån äl och "slappna av-gerjen" till hela IVF-svängen.

Igår sa en kvinna-ja jag ska hålla käften om alla tips som så lätt dyker upp i huvudet, för jag HATAR de där jävla tipsen och frågan om "hur går det med jobb då?"
Och så tänker jag själv:"shit! Känner hon sådär? hon som är så snygg och ser hur lyckad och fantastiskt ut som helst! Hon får väl jobb plätt-lätt"
Helt koko är man i huvet ibland! Massor av helt ologiska tankar och känslor som inte alls är det man egentligen tycker med sin förståndiga hjärna.
Det är bra att få ösa lite med andra, så man fattar på riktigt att man inte är ensam.

Och så är allt i livet så relativt! Har under de senaste veckorna suttit mycket i telefon med en nära anhörig som verkligen inte har det kul just nu-alldeles för sällan i livet har hon väl egentligen haft det, men ändå- och när jag hör och inser hur tight rävsaxen sitter runt benen på henne, så känner jag att jag ändå har rätt bra möjligheter till lösningar på det som är tufft i min egen tilvaro.

Så är det ju för övrigt ofta-att man får lite distans och perspektiv på sitt eget, när man delar andras. Inte så att ens egna bekymmer försvinner, men man får liksom ut sin egen båt lite från land och kan se lite mer av tillvron och inte fastna helt i det som är jobbigt.
eller, det behöver ju inte bara vara jobbiga skaer-man kan behöva se sitt liv i förhållande till andras av helt andra orsaker också. Bara att man faktiskt lever både mer likt och mer olikt än man kanske tror, är nyttigt. Så har man ju i allafall en chans att slippa bli så inskränkt och insnöad som man annars riskerar att bli.