I vått&torrt när midvinternattens köld är hård

Japp! Coola!
Vi hade, i begynnelsen, en tråd som hette "Tantvarning!" och det var den första tråd jag hängde i så frekvent och som sedan utvecklade sig till en vänskapstråd. Det tillkom folk vartefter och det var en hiskeligt rolig tråd från början. Tyvärr blev den-tyckte jag-lite tråkig och gnällig på slutet. Det blev mest problem och nästan ingen humor kvar, kände jag. Eller, det där "stinget" vi hade först, gick lite förlorat. Och många av de jag hade skrattat så med, ramlade av, eftersm få stannar på BT för evigt.
Men, flera har flyttat hit, till I Vått & Torrt istället, och flera har jag idag som nära vänner, och det har åkts på bröllop, firats påsk i fjällen, fikats kafferep och skottats snö av tak, lekts med valpar och papegojor och kattungar. Jag ser fram emot fortsättningen, och häpnar lite än idag, över att man kan träffas så här, på ett internetforum och hitta vänner från norr till söder.

Magen, ja det känns än att de varit något major, och jag tog det väldigt försiktigt igår med mat-det är verkligen precis som när man kräkts massor, fast helt tvärtom och i tarmarna istället för i själva magsäcken.
Jag tror huvudvärken också delvis kan bero på att jag vanligen dricker stora mängder kaffe, vilket jag inte gjorde igår. Jag reparerar det nu...

Piggelin, skymtade jag att du sa något om att det nog är bäat att inte skriva så mycket för svällandets skull?

Hörrú-JAG är i den här tråden-då blir det svällt ändå, så du kan lika gärna ösa på! HAHA!

*spammar järnet*

Hvidis- ja vilket gäng!

Hoppas alla känner att det är ok och roligt! Jag menar, alla känner ju inte alla nu, så jag hoppas vi snackar ihop oss rätt snabbt och ingen känner att det den hängt här för går förlorat om ni förstår vad jag menar.
Jag tror själv att det är en del av tråddynamiken, att man inte stannar helt i växten liksom.
Jag tror också, att numera, när så många lever familjepusslet och man inte skriver lika frekvent som kanske medan man planerade bröllop, så är det bra om det är fler som liksom "bär tråden" framåt, så det inte är helt stendött emellanåt.
Men, storleksmässigt, så vill man ju inte bli för många heller, så det blir för opersonligt eller så splittrat att man helt tappar kollen och bort sig.

Igår tillbringade jag merparten av kvällen med att bada, föna och klippa (pälsen på tassarna på) min hund.
När jag kom till koklippningen, tyckte han att det definitivt fick vara nog, slutkrånglat och no more skitjättejobbig matte. Två av klorna blev bara klippta. -Jag tror bestämt att han är lite lite sur fortfarande, han kikar liksom lite misståänksamt på mig, därborta i soffhörnet...

Annars, skulle han nog behöva en rejälare promenad än han fått de här förkylda och magkrånglande dagarna. Men, då hittar han väl någon lerpöl att springa rakt igenom, lite koskit att sätta i sig och så löv och gräs att rulla sig i. Just nu är han så VIT och fluffig, att det tar emot att släppa ut honom.

Truls är förövrigt nog den mest populära kursdeltagaren av alla. By far!

EA, jag skickar all sinnesfrid och ro jag kan. Och tålamod, ork, hopp och förtröstan också.

Jag drömde att du var här och hälsade på och hade mage. Du och jag skulle baka surdegsbröd ihop med Tinga, och andra tjejer härifrån skulle också komma. Var inte det en bra dröm?
Det råkar också vara så, att jag faktiskt har patat med Tinga om att baka här i januari, så jag tycker den drömmen passar rätt bra.

Flamman, nycklar? Wohooooooooooo-det börjar lukta allvar däruppe bland G-klavar och noter.

Ja, jag käkar också gröt. Me lopp-och linfrön i dessutom. Och promenaderna är helt klart till bra hjälp. Men det kör ihop sig ibland ändå. Och nu när jag belv så förkyld, så blev det ju sämre med promenaderna också.

Apropå promenader, så är det dags att gå ner till ICA och se om där finns någon middagsinspiration.
Ses snart!

Nej.

Jag gillar inte grupparbeten.

Jag har aldrig gillat grupparbeten.

Jag gillar det inte nu heller.

Bara ibland, när man verkligen har en grupp där fler gör det hela mer dynamiskt och enklare. När alla bidrar.

Annars gör jag det hellre själv.

Jag måste nog verkligen bli egenföretagare....