Är bara lite nyfiken...
jag och min m2b är nämligen båda oskuld, och vi bestämde oss från början att vi ville vänta tills vi gift oss. Jag ångrar inte det och är jättetacksam att ingen av oss har haft nån annan innan, helt fantastiskt ju!
Undrar bara... är den nån annan här som tänker som vi? Eller är vi dom enda i världen, ibland undrar man... :)
Och det lär jag väl fortsätta vara i minst 1,5 år till. 
)
Jag tror det är "en myt" att man tar en risk när man väntar med sex. Sex är inte bara teknik och erfarenhet ju, utan handlar om ömhet och känslor.
Tycker det är jättehäftigt och väldigt strong att orka stå emot samhällets sexhets :)
Själv önska jag att jag åtminstånde förlorat oskulden till någon jag brydde mig om, känns lite "bortkastat" för min del.
Men men, det är ju inte vem man hade sex med/älskade först utan den man älskar just nu det handlar om:)
Och jag tror inte ni är ensamma, har två väninor som både är över 20-25 och oskulder som väntar på sin blivande make!
Eftersom min sambo är min tredje pojkvän så är jag tyvärr inte oskuld och min sambo har varit förlovad innan så han är det inte heller men jag tycker ni är helt fantastiska som väntat, vilken bröllopsnatt ni kommer få...
Får jag fråga en sak idans? Är ni kristna, eller väntar ni av någon annan anledning? Var går gränsen för sex? Det är en intressant fråga.
Jag och min M2b är kristna och vi väntade med samlag tills vi hade varit ihop i ett halvår (vid det laget hade jag flyttat 120 mil för att få vara nära honom, så det kändes ganska tryggt). Men det betyder ju inte att vi inte rörde varandra innan dess, vi gjorde allt utom samlag kan man säga Så vi visste verkligen att vi fungerade ihop sexuellt innan vi hade "sex".
Om vi hade stått ut hade jag gärna väntat tills vi gifte oss, ibland undrar jag om vi gjorde rätt, samtidigt kan jag verkligen inte se vårat liv utan sex. Första gången blev verkligen speciell och det är något som jag är riktigt glad över, vi brukar kalla det datumet vår sexdag
Glömde säga, vi var båda oskuld innan. Och vi har många vänner som väntat med sex tills de gift sig, det är väl egentligen så man "borde göra" när man är kristen
Jag har ett par kompisar/bekanta som också väljer att vänta. De är kristna båda två och har fått övertygelsen om att man bör vänta därifrån. Nu är ju jag inte så insatt i deras samliv, men jag vet att de inte sover tillsammans utan sover i olika rum om de sover över hos varandra.
Min m2b är min första pojkvän (vi träffades när jag var 23)så...jag hade inget tillfälle innan att "bli av med den" (he he..låter som om det vore en hemsk börda)
Och sen när vi träffades så... ja.. det blev blev väl ett gemnsamt val att vänta redan från början.
Sen är ju det de ända preventivmedlet med 100% säkerhet...
Men vi sover i samma säng, och lite kram och mys blir det väl..men inte längre än så..
Har ni varit ärliga mot varandra och pratat om vad ni tror ni skulle tycka vara spännande eller intressant "i sängen"- för ni kan ju hamna helt på fel spår och även om ni kan ha bra sex kanske ni aldrig får det ni önskat er...
Tror säkert det går bra ändå-
Jag är snart 30 och har bara haft 2 partners vilket min m2b också haft. (Med varandra inräknade).
Förresten hur länge har ni varit ett par?
Jag tycker alla de som säger att man bör "provköra" för att se att det funkar drar upp en poäng som i det här fallet är ganska irrelevant. Paren i fråga har redan bestämt sig att de vill ha varandra för resten av livet fast de inte har sex just nu. Så även om, och det är ett stort om, det inte skulle funka så bra i sängkammaren har de alla förutsättningarna för ett fungerande äktenskap. Självklart vill man ha ett bra sexliv, men ett bra förhållande, trots bristen på sex har ju paren redan!
