Vi fortsätter blanda och ge

Vickan - jag håller tummarna att det kommer att se bra ut!

Liten - krya på dig!

Sweet - hoppas presentationen kommer att gå bra! Trist att känna sig så där omotiverad. Det går i vågor för mig. När jag har det lugnare dvs något projekt som inte går bra så blir jag omotiverad. Som tur är så är det inte så jämnt.

nenne - låter som en mysig helg. Min stackars make har inte fått mycket tillstymelse till sex. Mens hela förra veckan, i helgen har jag varit död när jag kommit hem och imorgon är det dags för nedsövning och ev. livmodermakeover.

Tinga: nä jag tror inte det blir några gardiner i v-rummet, möjligtvis lamellgardiner till sommaren sedan (v-rummet ligger i söder/väster).
Kul med nya jobbet, lycka till idag!

Vickan: lycka till på UL:et idag!

AM: lät som en jätteambitiös middag - firade ni ngt särskilt?

Jag har hunnit fixa jättemycket i helgen, nu är det bara kartonger kvar i allrummet och det är böcker som ska upp i en bokhylla (men den behöver skruvas fast i väggen först). Skönt! Hann även med att städa hela huset vilket var första gången sedan flytten, har liksom inte kunnat det innan när det stått kartonger i alla hörn. Igår kväll när Moa lagt sig satt jag och mamma och delade en halvflaska Bourdaux och kollade på Morden i Midsommer - såå skönt! Det var jättemysigt att min mamma kunde vara hos oss i helgen och hålla oss lite sällskap.

Imorse fick jag se en film på FB på maken som åkte offpist och "fejsplantade" Ååååhhh, de har 4m(!) snö i Chamonix. GAH, avis!!!

Sweet: håller tummarna för din presentation - vet vad du går igenom! Kram!

God morgon!

Vickan
Min man var inte alls på samma nivå som mig heller när det gällde förlossning och bebisar, fast jag hade tydligt förklarat för honom vad jag tyckte var viktigt och vad som jag ville inför förlossningen förstås, och det gick jättebra! (Jag hade tom skrivit ett brev till honom i samma stil som det jag skrev till BM) Jag är säker på att din man kommer fixa det minst lika bra Vickan!

Min man säger fö nu (snart 3 år senare) att det var inte förräns E var typ 6 mån som han kände sig lite ikapp. Och utan att alls försvara tidvis brist på engagemang tror jag att det är svårare för männen att sätta sig in i det på samma sätt som för oss kvinnor. Jag försöker tänka så iaf när jag tycker att maken inte "bryr sig", han har ju liksom inte en mage eller symptom eller amningsbröst som ständigt påminner honom om vad som håller på att hända/händer.

KRAM!!

hm.... mår fortfarande lite småilla och de jobbgrejor jag skulle fixa nu på morgonen blev helt enkelt inte av... orkar inte vända upp och ner på världen för det... sova en stund till kanske är en bättre lösning?!

*vinkar*

Hade ett snack med mamma om våra syskonförsök, också skönt att bolla lite med henne, jag brukar vara rätt öppen med det mesta till henne för vi har alltid haft bra kontakt. Jag bokade faktiskt en tid hos en privat gyn via nätet. Jag är väldigt tveksam till om det ger ngt men det kändes som en bra grej att göra ändå. Kommer förmodligen bara få det slängt i ansiktet att jag måste ha tålamod med tanke på min ålder jada jada men på ngt sätt vill jag ändå försöka göra ngt. Det jag skulle vilja är att testa progesteron i typ 3 cykler el kanske Pergotime(?). Och om ha är "dum" och inte lyssnar på mig så tänkte jag kolla med Fertilitetscentrum här i Göteborg - där kanske man kan få ett sådant recept?

El vad tror ni andra som sprungit till privata gyn - är det ngn idé alls - ska jag gå till Fertilitetscentrum med en gång?

Jag och maken är inte beredda att göra ivf men progg/Pergo känns som ganska enkla steg att försöka och jag skulle vilja ge det en sista chans innan jag lägger ner allt.

*svammel svammel*

AM
Grattis till maken i efterskott! Vilken festmåltid!

Muggles
jag tror privat gyn är ett bra första steg! Jag har två kartonger prog hos mig (vet dock inte om de är öppnade), behöver du dem så kommer de som ett skållat troll! De borde åtminstone kunna ta lite blodprover, tycker jag.

Faceplant! HAHAHAH!!

lapinette
oooooooh Iiiiiiiiiihhh *studsar ljudlöst eftersom jag sitter mittemot the thing*

Tinga: hur kom det sig fö att du fick Pergo - hade du konstaterat fel på ÄL?

Parnassia: min man som är väldigt jämlik och engagerad som pappa säger alltid att man som man förstår att man ska bli pappa först på BB när bebisen har tittat ut. De kan inte - även om de vill och försöker - förstå innan pga att de inte bär på barnet. Hur de än är med på UL, känner sparkar mm, så är det inte samma sak. Det är nog bara att acceptera men sedan när bebisen tittat ut är det ju bra om de är engagerade

Vickan: jag tyckte att profylaxkursen gjorde mkt för att min man skulle förstå vad vi skulle igenom. Själv hade jag läst på ganska mkt redan innan. Nu är väl er kurs inställd(?) men det finns ju hur mkt sajter som helst att läsa på (growingpeople, ...). Jag ville att min man skulle vara insatt i de olika smärtlindringarna och vad jag ville (jag ville tex inte ha epidural) därför att han skulle agera ombud för mig om jag själv inte orkade. Detta ser jag som mannens uppgift vid förlossning - att finnas där och stötta, och att se till att kvinnan får det hon vill ha och behöver. Dvs om man själv har för ont för att tex kräva epidural, så ska han veta vad som förväntas av honom (han får då ha kommunikationen med BM). En annan sak som de kan användas till är att rekonstruera förlossningen efteråt - själv hade jag så ont i perioder att jag inte var medveten om vad som skedde och det var skönt att efteråt få höra allt som hade hänt.

Nenne: thank you darling! The thing???

Ah, förresten - känner du måndagsrytmen *fulvickar på rumpen*

Härligt förresten att ni fick igång "pärlan" Nenne! Själv var jag k*t som en apekatt när jag var gravid (fast kanske inte de första veckorna... hmm.. kommer inte ihåg).

Är inte du i v12 förresten nu?! Ska vi ha PARTY?! *vickar ännu mer*