I vått & torrt, genom allt & inget -tillsammans

Hej hopp i lingonskogen, här var det action!!

Nu ska jag läsa in allt som hänt!

Daa, jag tycker att du självklart ska prata med BM om ALLT varje gång du är fundersam över ngt. Det är därför hon finns.

Själv hade jag helt galet mycket sammandragningar  på ett väldigt tidigt stadium ända till förlossningen. Det var flera ggr vi satt och klockade och undrade ifall detta var en "mjukstart". "Så är det för vissa", var det svar jag fick, oc natuligtvis var det heeeelt normaaaalt. Men vaddå, man undrar ju, det är ju inte som att man gjort detta förut liksom.

Blommis: jag tänker givetvis ta det med henne så fort jag får chansen. På måndag kan jag ju ringa och på tisdag har jag ett inbokat besök. Det som gnager i bakhuvudet hela tiden är orden "Kul med tvillingar, men då måste du vara extra uppmärksam på sammandragningar". Javisst, tyckte jag som då aldrig hade haft någon sådan. Ingen har berättat vad jag ska vara uppmärksam på, för sammandragningar under graviditeten är ju heeeelt normaaaalt och rätt och riktigt. Inom vissa gränser.
Om det är något skumt på gång, om det skulle vara en UVI som spökar, hur bråttom är det då? undrar jag. Kanske ingen fara alls att vänta till på tisdag. Eller sitter jag här och slösar bort dyrbar tid för att jag inte riktigt vill ringa förlossningen?
Som sagt, det är ju inte som att man har gjort detta förut...

Flamman: Tycker att du gjorde rätt som berättade för äldsta dottern......att det var ett kanonbeslut tycker jag mig förstå på hennes humör efter ert samtal.
Maken din är kanske lite skamsen över att han ska äta medicin?
Känns som att vi här i Sverige har ett väldigt starkt motstånd mot att äta medicin.... håller helt o hållet med när det gäller pencillin....men när det gäller mediciner som får oss till att fungera bättre som människor så borde skammen vara lika med noll.....

Blommis: Väldigt vacker stjärna! O vilken tölp till gubbe som bara stövlar in på tomten.... tillhör ju vanligt folkvett att hälsa på folk man inte känner SPECIELLT när man stövlar in på deras tomt....
Men skönt att rörgubbarna verkar bra, håller tummen för att allt ska flyta smidigt när allt kopplas på.

Ninnis: Vilken smarrig middag! Här hade vi gravad lax til förrätt, lyx-entrecot (svindyr men helt underbart mör) med potatiskroketter, ugnsbakad tomat och bearnaisesås, B&J t efterrätt....Chunky Moneky!!!! MUMS!!!!

Villemoa: Hoppas att ni får komma in nu medigenast till sjukhuset närmst! Släng över så många värkar du bara kan till oss! *pustar a la profylax*

Daa: Min barnmorska som förlöste mig förklarade sammandragningarna ung så här....det är livmoderns träning inför förlossningen......i latensfasen så har man många "smärtfria" sammandragningar som då jobbar på att utplåna livmodertappen o föra barnet neråt...... kan du inte ringa in till förlossningen o prata med dem, det skadar ju inte eller?....det är ju speciellt när man bär på tvillingar.....kanske kan få komma in o ta CTG (mäta sammandragningarnas längd intensitet o intervaller) Massa kramar!

Heloise: Blir så glad av att läsa att ni haft en bra dag! O det där med att lägga lite tid på sig själv o kläder mm....det gör så mkt mer för ens välbefinnande än vad man tror.
Massa kramar till er alla!

Ring förlossningen o fråga...de finns till för det! *KRAMAR*

Va spännande!

Vems dag är det????? *tittar mig omkring i tråden....någon som har koll?*

Idag gick Busan själv inne ifrån sitt rum och ut i vardagsrummet.....en sträcka på ca 10 m! Så kan det gå när man har besök av en väldigt duktig promenixare till kompis!

Ikväll är det gåsamiddag hos svärisarna.....vi har gjort efterrätten.....äppelkaka!
Ska hälla ett tunt lager tosca över den smulpajen så kommer det nog att bli gottigottigottigottgott!

Duktiga Busan!

Har du ringt förlossningen eller KK än?

Villemoa, åh, vad spännande!!!!   NÅgon som har hört något mer??!!!

Daa, ja ring redan nu och hör efter så slipper du fundera eller oroa dig.

Blomman, fy vilken gubbe, vad oartigt och fräckt!

Flamman, Jag håller på din teori! Det är klart att du ska prata med dina barn när de frågar, är ledsna eller oroliga. Det har jag själv gjort när vi hade världens megakris förra året. Jag grät och grät och hade nästan givit upp hoppet om att det skulle gå att reparera. Barnen såg, hörde och kunde uppfatta mer än vad vi ville tro att de gjorde av alla bråk/tjaffs. Det vart nästan som en lättnad när jag pratade med dom och förklarade situationen.  Det är klart att de även nu i efterhand kan bli oroliga, men det är ju bara sunt att släppa ut en ventil och få sätta ord på alla känslor. Tjejerna ville att jag skulle lova att vi aldrig skulle skilja oss. Men det kan man ju inte lova. Det är svårt men jag tror man vinner på att vara öppen och prata med barnen! Bra gjort Flamman!

Heloise, vad härligt med lite annat att tänka på, det låter som att det var rätta medicinen just nu! Lilla Elise kommer ju alltid att vara er älskade Elise♥

Kram