Välkomna till Tivoli Empatia!

Oupsie & Daisy it is then!

Min mamma fyller år antingen på eller precis i samband med mors dag. Jag brukar numera försöka uppmärksamma henne så det åtminstone känns lite mer rejält än om det bara var en högtidsdag.

Vi har aldrig firat storslaget på något som helxst vis. Namnsdag har vi alla kvinnor i familjen den 9/12, så då har vi väl typ fikat, men inte mer än så. Här i Casa PB firas namnsdag icke alls, men fars och mors dag tycker jag är lite vits med för att sonen ska engageras lite i att det inte bara är barn som firas och ska ha uppmärksamhet.

Vi har just planerat att det vi ska göra är "en helmysig dag härhemma som pappa skulle vilja ha den". Den ska starta med frukost med riktiga Dagobertmackor och kaffe, och ett paket som nog blir en bok eftersom att sitta och läsa är en favoritsysselsättning. Vi ska grilla mitt i höstrusket och eftersom favoritefterrätten för hans del är min äppelpaj så ska vi såklart äta det. Och sedan kolla på film på kvällen och bjuda far på en konjak eller två.

Apropå fars dag så är det ju lite jobbigt i år, vill uppmärksamma maken eftersom han blivit pappa men vill inte att hans ska bryta ihop totalt därför har jag våndats i två veckors tid vad jag ska ge honom. Jag tror inte ens han tänkt tanken om jag ska vara ärlig. Först vill jag ge honom någon slags minnessak över S men sen blev det bestämt förra veckan att vi ska åka till Götet i slutet av november och han ska låta tatuera in en minnestatuering över henne. Lustigt det där innan det här hände förstod jag mig inte alls på det, nu förstår jag precis känslan av att vilja märka sig för livet som minne för att ingen på något vis ska kunna ta ifrån en den personen eller att den döda personen ska kunna glömmas. Jajaj, nog om det. Så i alla fall bestämde jag mig för att köpa ett nytt snyggt läderbälte till honom och skriva ett kort hur jag känner för honom och vilken fin människa han är.

Pappa får en chokladask med belgiska praliner och en bok om bilar och svärfar får brandvarnare(!)

Just ja PB, molvärk låter väldigt plussitivt!

HEJ Snorkis! Där är du ju!
Gött att se dig!

Hej Snorkis, vad kul att se dig här !

Hej PB *kramar om* Äsch Oupsie kom med och kramas du med *kraaam*

Jag är gräsänka ikväll så jag kommer väl sitta här en stund gissar jag

Snorkis - låter som en fin present! Skönt att ni har varandra och kan luta er mot varandra. Min väninna som råkat ut för samma sak sa att deras förhållande bara växte genom krisen. Hennes pojkvän (numera make) visade sidor som hon aldrig trott fanns, positiva sådana. Inte för att det botgör det onda som har skett men det måste ändå underlätta att vara två i saken.

Och ett helt gäng .. jag vet inte, det räcker med två ! Får sådana varma känslor i magen när jag träffar grannen med sin lilla son (halvkorean). Han är världens sötaste och jag bara smälter när han står och vinkar adjö till mig.

Gällande farsdag så firas det inte här. En far är död sedan 10 år och den andra bor på andra sidan jordklotet. Mors dag brukar vi dock försöka komma ihåg.

Här har faktiskt champagnen korkats upp och U2 står för underhållningen.