• fru AM

    Välkomna till Tivoli Empatia!

    I tidernas begynnelse hoppade vi på Barnkarusellen, men efter fyra år har vi fått uppleva det mesta i tivoliväg i den här stammistråden: berg- & dalbanor, skräcktunnlar, skrattsessioner i Lustiga Huset, spåmadamer … För att inte tala om alla timmar, veckor, månader, år vid Lyckohjulet – nit eller vinst denna gång …?


    Här är oftast högt i tak – vi pratar sömn och sömnbrist, barn och barnbrist (och möjligen brister hos befintliga barn ), ägglossning och utebliven ägglossning, jämlikhet och ojämlikheter, amning och flaskmatning, relationer, sorg, glädje, död, liv, recept på mat och recept på barnalstrande läkemedel och metoder … Ibland håller vi med varandra och ibland ryker vi ihop. Det blir som det blir. Tråden är som livet självt, helt enkelt.


    Välkommen att hoppa in, i farten, i trådkarusellen som utgör tivolits nav!  Presentera dig (med ålder, skostorlek, favoritchoklad, ungefärligt geografiskt läge och status i barnfabriken) när du känner dig mogen att kliva ut ur smygläsargarderoben. Många av våra stammisar är före detta smygisar … I den här tråden finns det en hittills oskriven regel som kanske skulle kunna formuleras så här: Vi bryr oss om varandra på riktigt – i glädje och sorg.


    Förra tråden: 

    www.brollopstorget.se/Forum-5-21/m3792698.html

  • Svar på tråden Välkomna till Tivoli Empatia!
  • Snorkfröken77

    Hej Lappis!!! Mår maken bättre? Kan man adoptera två st på en gång förresten? Typ ett syskonpar? Får man välja det? Tusen frågor
    Ja, när det gäller vår kris så kan jag säga att den hitills bara gjort oss starkare ihop, jag är förundrad över hur fantastiskt bra vi passar ihop och hur vi faktiskt lyckats stötta varandra under det här. Min psykotant berömmer oss varje gång jag är där att vi är så samspelta i vår sorg och att vi är så starka ihop, det är skönt att höra.

    Det är väl lite samma sak för er Lappis, er resa ni gjort ihop har väl bara stärkt er kärlek till varandra? Jag tycker jag läser det mellan raderna iaf

  • smint

    Lappis: Så maken vaknade till liv då  Gott med champagne, det saknar jag..


    Snorkis: Åh så härligt att se dig här, låter tufft att börja jobba heltid, men någon gång skall det väl ske det också. Fin tanke av maken att tatuera in ett minne..  Kram


    Oupise: När har du BF?   Tycker min mage också börjat växa mer åt sidorna.. här har vi mini 2 som arbetsnamn för tillfället.


    Det blev lite tapas här hemma, kycklingvingar, tomat o mozzarella sallad, lite korvar, våfflor med rom, gräddfil och lök och jättegoda stekta små potatisar.. nu jäser vi alla i soffan och ser på tom och jerry, dotterns val.. 


    sedan Idol och förmodligen somnar jag i soffan

  • Oupsie
    Lapinette skrev 2010-11-12 19:20:58 följande:
    Här har faktiskt champagnen korkats upp och U2 står för underhållningen.
    Oh, drick lite åt mig också . Gott med bubbel! Mår maken tillräckligt bra för mer alkohol nu? .
  • Oupsie
    Snorkfröken77 skrev 2010-11-12 19:26:48 följande:
     Ja, när det gäller vår kris så kan jag säga att den hitills bara gjort oss starkare ihop, jag är förundrad över hur fantastiskt bra vi passar ihop och hur vi faktiskt lyckats stötta varandra under det här. Min psykotant berömmer oss varje gång jag är där att vi är så samspelta i vår sorg och att vi är så starka ihop, det är skönt att höra.

    Vad skönt att höra att ni känner så, att ni har varandra! Tycker också att det lät som en fin tanke att tatuera in ett minne. Har aldrig förstått meningen med tatueringar heller innan, men i det här fallet så känns syftet helt självklart.

  • fru AM

    Hej Snorkis! Vad fint ni tänkt med minnestatueringar. Och det blir nog precis lagom med din genomtänkta present till maken på söndag. Krama honom extra från mig och barnen också! (nu gråter jag lite för Sigrids skull - jag som i princip ALDRIG gråter)


    PB: Rimmens mästarinna har gjort det igen! Var det det messet du skickade till Piggelin?


    Svärfar!!! Honom kommer jag ju träffa på söndag! Men maken kommer inte hinna hem tills dess. Då måste ju JAG ge honom en present! Vad ska han få??? Han är typ världens svåraste att köpa presenter till! (nu fick jag lite lagom salongsångest)

  • Oupsie

    Smint, har BF 12 februari.  När är det du har BF, var det i slutet av januari? Låter gott med tapas .

  • fru AM

    Snorkis: jag slutade väga mig när jag passerat 90-kilosstrecket ... så du är kanske inte ensam om att ha varit över 100 ...

  • Lapinette

    Han mår alltid bra när det gäller champagne . Nej, faktum är att han nu säger att han "tvingar" sig för min skull . Ja, vad gör man inte för sin kära?!

    Snorkis - tänkte lite på vår resa men den kommer inte alls i närheten av er sorg. Men visst känns det som vi har växt oss starkare tillsammans i och med alla motgångar. Det sägs att par som genomgått IVFer inte skiljer sig i samma utsträckning.

    AM - en flaska whiskey ... om han gillar sånt förstås.

    Nej, nu luktar det som om maten är klar. So long!

  • passionsblomman

    AM, tack!
    Nä, det har jag inte skickat. Det kanske jag borde? (shit vilket långt sms!!!)

    Snorkis*kramar allt jag kan tillbaka* Vad fint din make och du tänkt med tatuering och present! Jag blir så glad att ni växer ihop och inte isär i det ni upplever.

  • Snorkfröken77

    AM och Oupsie - Vad glad jag blir att ni reagerar positivt på minnestatuering, tatuering är ju annars en sådan sak som många tycker är mindre fint. Ska fota den när den är klar och skicka till galleriet så ni får se den (om jag får för maken förstås )

    Jag beställde förresten ett silverhärta med Sigrids handavtryck, längtar tills det kommer, blir ett foto till galleriet på det också då

    AM - *kramar hårt tillbaks* Jag ska absolut krama maken från dig och dina finaste barn på söndag. Aha, så jag kanske inte är själv med att ha vägt 0,1 ton då? Fast du har ju inga bevis! Det ger mig hopp om framtiden iaf, tänkte på hur snygg och slank du såg ut på bilderna från trådträffen i somras!

    Lappis - Det kan jag tänka mig! Min psykotant säger att antingen så  stärks man och det blir bättre än någonsin eller så orkar man inte och går isär, tyvärr verkar det vara vanligast att man inte orkar och separarerar.

Svar på tråden Välkomna till Tivoli Empatia!