Välkomna till Tivoli Empatia!

Lappis, jag såg en dokumentär om barn i Frankrike och hur man ser på barnuppfortrasn där. Jag vet att det pratades om att man kräver väldigt mycket i fråga om uppförande och artighet och att man ser på barnen mer som små vuxna än vår Svenska "låt barnen vara barn-inställning"

Jag tror -med tanke på övrig artighet för hela folket, att det ligger en hel del i det?
Eller vad säger maken?

Det som har blivit i Sverige, när man i någon slags missriktad "kärlek" låter barn ta över med stoj och stim på restauranger, i kyrkan eller vart som helst, är ju helt sanslöst.

Här hemma är jag helst solklart tuffast att försöka övertala, men jag är å andra sidan ganska mycket mer uppmärksam på saker som att sonen kanske är sjuk, övertrött och sådant.
Curling är däremot inte en sport som ligger för någon av oss. Latmasken är ett större problem.

Lakanen vet man var de är OM sambon inte har kommit på att han ska lägga dem i ett ANNAT skåp än där de hör hemma. Detta kan mycket väl ske, de gånger han under påtryckningar tar hand om tvätten.

pb - rent generellt så kräver man nog mer av barnen i Frankrike men jag kan bara uttala mig om det jag har sett och lärt mig när jag dels bodde själv där för en så där 20 år sedan. Dessutom är det en helt annan press för barnen i skolan där än här .. på gott och ont.

Lilla tjejen sade igår: Jag bestämmer mycket, Mamma bestämmer lite och Pappa bestämmer ingenting.

Hmm. Maken började nog fundera lite då. Han lirkar mycket mer än vad jag gör, jag har inte riktigt det tålamodet utan kör ju mer tydliga val och räkna 1,2 3 (som vi ju diskuterade för någon vecka sen). 

Jag har ju betydligt bättre pli på henne i och med detta, men hon väljer 99 gånger av 100 maken framför mig i alla möjliga situationer och eftersom han köper det så blir ju ibland snedfördelat hur mycket av läggning, byten, tandborstning mm som vi gör. Han reser en del i jobbet och är därför borta en del så det innebär ju att jag får lägga och så ändå så det är inte det att jag inte vet hur man gör eller så.

Sen är han lekpappa som fukuserar 100% medan jag gärna gör flera saker samtidigt, typ lagar mat och låter henne fixa med något i köket parallellt.

Ja, ja, hon kommer nog inte sluta i Ung och bortskämd i alla fall, det ska jag se till.

Fokusera heter det så klart.

Någon som har använt eltandborste till barn? Det står från tre år, men visst borde man kunna börja när man är 2,5 år om man är försiktig?

Kanske inte ska skratta men det lät ganska kul. Men det får kanske din make att börja fundera lite som du sa.

Min mamma har alltid varit den stränga under uppväxten men hon "har ju inte haft något val eftersom er pappa aldrig har kunnat säga nej till er" (min syster och mig) menar hon. Tyvärr ligger det väl en del i det och jag förstår att det inte är roligt att alltid behöva vara den som säger nej. Min pappa har dock svårt att säga nej till de flesta så det är väl ett personlighetsdrag som han har.

Har ingen aning om vem som kommer att bli den stränga av min make och mig. Vi kommer kanske bli stränga båda två, stackars barn . Vi är ganska stränga mot hunden båda två, maken är nog strängast men jag tror mer att det handlar om att han inte har lika bra koll på hunduppfostran och vad han kan förvänta sig att hunden ska klara av. Eller så är det jag som är mesig . Å andra sidan så är det oftast han som faller för hennes bedjande ögon när hon ber om att få hoppa upp i sängen . Hon får inte sova i sängen i vanliga fall, så hon hoppar inte upp utan att ha fått tillåtelse. Förutom ibland på morgonen när hon ska väcka den som ligger kvar i sängen. Det är dock inte alltid som hon är en speciellt effektiv väckarklocka utan hon passar snarare på att få morgonmysa lite i sängen istället...

BS, hundhår i smöret . Det är nog sånt man får lära sig att leva med när man har en långhårig hund. Hundar skitar definitivt ner, mer eller mindre beroende på ras. Tycker att vi klarar oss ganska lindrigt undan med en korthårig hund. Men det blir snabbare dammigt när man har hund än när man inte har det, tycker jag.

Lakanen tror jag att maken vet var de är, men han vet nog inte riktigt vad han ska göra med den kunskapen. För det är inte han som lägger in lakan och det är inte han som plockar ut lakan för att bädda...

Han har ganska dålig koll på  vad mycket av våra saker hör hemma i den här lägenheten. Särskilt i köksskåpen och jag blir alltid lika irriterad när han frågar var han kan hitta ditten och datten. Tycker att han borde ha lärt sig det, särskilt eftersom det ofta är samma saker han frågar om, gång på gång... "men varför blir du så suuuuuur???" Hm, ja varför?

Jag har för övrigt börjat överväga städhjälp. Av rena principskäl tycker jag att två vuxna människor absolut ska klara av att städa själva men  just nu orkar jag inte riktigt med min del av det och makens och min syn på vad som är "städat" är inte riktigt den samma... Jag har svårt att bortse från stöket men han kan stänga av allt runtomkring sig och bara fokusera på det som han tycker är viktigt för tillfället.

Är smått irriterad på maken för tillfället, han säger att han ska göra si och att han ska göra så, men ändå så gör han istället det som han har sagt att han inte ska. *suck*

MSW, kul att ni har haft det bra i Stockholm .

Lappis, du hittar säkert någon jättebra kryssning. Men jisses vilken envis förkylning du har .

PB, gud vilken ohyffsad människa . Kan väl inte börja störa folk när de jobbar åt andra.

Piggelin, kul att höra av dig så snabbt efteråt . Och det verkar som att du fick en bättre förlossning den här gången trots suklocka . Stort grattis igen till lille Pigge!

Smint, nä jag förstår att det verkligen inte fungerar med den typen av jobb. Skönt att FK tyckte det samma.

Värst vad jag spammar tråden.

Ska nog gå och göra annat en stund men jag vill inte gå upp från soffan där jag ligger och tittar på hur magen hoppar . Daisy verkar pigg idag, men hon brukar sluta sparka när jag reser på mig. Tidigare har hon även passat på att sparka lite på hunden som fick morgonmysa i sängen idag och hade huvudet på min mage. Men hon verkade inte märka av några sparkar (hunden alltså).