Välkomna till Tivoli Empatia!

AM - Fy vad läskigt! Hoppas verkligen allt gick bra. Sådana där scener kan spela upp sig i huvudet om och om igen...

AM - Jag ska träffa henne igen om 3 v tror jag, får försöka komma ihåg att fråga då!

Hej, ett litet (långt) livstecken från mig! Jag läser men orkar inte riktigt med att kommentera just nu. Jag lider och glädjs med er som vanligt  

Jag kämpar på och håller näsan över vattenytan.

Här kommer ett långt ego-inlägg, läs ni som orkar, en snabb sammanfattning är att allt är fortfarande bra

I går åkte vi in till fl för kontroll då jag haft ont i magen till och från under natten som sedan blev regelbundna onda sammandragningar (mellan 3-7 min mellan varje). Jag ville inte ringa men maken tvingade mig, de tyckte vi skulle komma in för kontroll och jag tänkte att de kommer bara säga att det är förvärkar och sååååå naturligt *suckar* Väl där så visade sig att blodtrycket var förhöjt att jag hade bakterier i urinen och jag visst hade ordentliga sammandragningar när väl CTG togs, tur att vi åkte in! Fick en bricanyl-spruta i låret, den var inte mysig, men den hjälpte direkt! Så skönt.

Jag hade sedan  "turen" att träffa ännu en läkare som talade dålig svenska som dessutom försökte övertala mig att föda vaginalt, tre (!) gånger under vårt samtal. Till slut ilsknade maken till och sa det är slutdiskuterat, det är bestämt att det blir snitt då ville läkaren veta VEM som beviljat snittet, inte roligt! Skönt att maken var med. Sen frågade jag om Bricanylet hur länge det sa i och så, då svarade han att det var mest placebo-effekt  och ibland bara höll i sig i 20 min! (tyckte det lät konstigt...)

De fortsatte ta blodtryck och det gick neråt sakta men säkert. Fick ligga kvar för observation hur kroppen skulle reagera när sprutan gick ur så maken åkte och jobbade, när det gått 4 timmar var det dags för CTG igen (bm berättade att Bricanyl satt i ca 4 h...) och jäklar vilka sammandragningar (värkar) jag fick, tur att man har profylaxen. Så, en spruta i nästa lår som gjorde ännu ondare och som jag mådde ännu sämre av (hjärtklappning och skakade långt efteråt) Men så försvann sammandragningarna igen. Frågade BM om mat,  hon svarade att det var bara att hämta i lunchrummet, då började jag storgrina och försökte förklara hur jag kände för att vara där och jag inte ville gå ut och träffa på varken gravida som skulle föda elller nyss fått, hon förstod och mjuknade (hon låtsades inte om att hon visste vad som hänt oss innan) och fixade mat till mig på rummet, så skönt.

Sen väntade jag. Och väntade...

Vid 3 fick jag äntligen träffa läkaren igen...jag ville bara hem....Han bestämde iaf att jag skulle till bb och ligga kvar där under natten för observation för att vara säker på att inte få värkar igen. Jag dog en smula invärtes när han sa vart jag skulle, en ny bm kom och hämtade mig och tog mig upp. Jag försökte hålla ihop medan jag blev tagen till min sal, som tur var jag själv där. När hon gått bröt jag ihop fullständigt och storgrinade, jag kände mig så ensam och ledsen och sista stället på jorden jag ville vara, var på bb utan en bebis...Som tur var kom maken då och tröstade. Sen tog han tag i att kalla på personal och fråga vad som hände egentligen. De förklarade för oss att man inte tänkte stoppa upp i tre veckor till och att det var ingen fara om bebisen kom nu (skönt att höra) och att vi skulle få besöka neo om det blev aktuellt. Så det vara bara att avvakta och se hur det utvecklade sig. Maken åkte hem framåt kvällen och livet kändes lite bättre.

Sen fick jag en rumskompis...Hon var inte så rolig, hon sa inte så mycket, och när jag sa något svarade hon så där hysteriskt nervöst. Senare på kvällen kom hennes kille/man och de sätter igång och hångla bakom skynket!!! Jag trodde jag skulle avlida när jag hörde slafsandet, bläääää! Gör man så när man delar rum med någon?! Jag tycker inte det. Sen åkte han aldrig hem heller, vid 22 började jag demonstrativt plocka ihop mina få ihopskrapade toalettsaker, DÅ fattade han och pep hem...

När jag vaknade i morse efter en riktigt dålig natts sömn så var det första jag sa till personalen: Jag mår bra när får jag åka hem? Tog morgon CTG och såklart somnade ju Leffelina efter en stund och vägrade vakna trots nyponsoppa...När jag väl fick träffa jourläkaren vid 13 så ville hon ha nytt CTG pga av det så jag kunde åka därifrån med en "snygg" kurva som hon sa. Men då skötte sig Leffelina och levde rövare Sen fick jag äntligen åka hem och nu ställer vi nog båda in oss på att vi kanske får träffa bebis tidigare än planerat.

Cicci - Förhoppningsvis ska hon slippa heta Leffelina, men det ser osäkert ut än, vi har några namnförslag men inga gemensamma favoriter.

Smint - Ja, det känns skönt!

MSW - Jag skulle nog gärna se att hon kom ut snart ur rent egoistiskt perspektiv. Men för hennes skulle är det ju bäst om hon väntar någon vecka till. De sa att det kunde vara lungmognaden som inte var färdig nu, annars var det inga problem, de sista veckorna är ju bara för att tjocka på sig

Vickan - Kram tillbaks!

Izzie - Jag var i 34+4 i fredags, så snart 35 fulla! Beräknat BF är 3/7. Så liiite tidigt är det ju!

Frågade förresten BM på fl om kön efter UL och hon sa att hon aldrig varit med om att de tagit fel  Hon sa att det hände för många år sen när de bara mätte urinröret, då var det mer chansning. Hon sa att vet de inte säkert så säger de inget, coolt. Så vi kan nog vara ganska säkra på att det är en Leffelina och inte en Leffe

För övrigt har jag gjort så många CTG nu och haft tråkigt under tiden så nu vet jag hur en bra/dålig CTG-kurva ser ut och hur man ser när bebis är vaken respektive sover, placerar det under facket för onödigt vetande

Stora kramar till er alla!

Hej godingar!

Idag har det varit mensvärksmolande och lite sammandragningar + en massa springande på toa för att göra nummer två. Kan det vara på g? Hoppas, hoppas, även om det är lite tidigt! Maken såg lätt stressad ut när jag sa att jag tror Leffelina kommer i helgen (lite får man jävlas va? )

AM - Vad tyckte du om Askersund? Skulle gärna bo där på sommaren, men på vintern är det nog rätt trist. Perfekt ställe att ha sommarstuga på!

Muggles - Usch vad sorgligt det är med din mamma *kramar om*  Härligt att det går så bra med A&B iaf

Har nu 9 arbetsdagar kvar och det känns skönt Och konstigt...

Snaily - Det där var nog det "värsta" jag hört, Yngla är definitivt high maintenance Jag riktigt kan se det framför mig när ni ligger på handdukar på toalettgolvet, ska man skratta eller gråta? Stor kram till dig!  Du har så oändligt mycket mer tålamod och envishet än mig och jag är imponerad!

Apropå HM så skrattade maken gott åt mig när jag förvånat förklarade för honom hur mycket jag avskytt att ligga inne på sjukhus och dela rum med en okänd människa, han tyckte inte det var så förvånande om man säger så....

Oupsie - Ja, det har ju känts så sen förra veckan och då stoppades det ju upp i fredags, så jag hoppas att det ska sätta igång i helgen och att de inte stoppar upp det Det kanske låter jättehemskt, men jag vill hellre ha Leffelina i en kuvös på neo än i min livmoder, det känns tryggare!

Oupsie , japp 35+2 idag så det känns ok. Min foglossning har eskalerat något fruktansvärt den här veckan också och jag har svårt att gå öht så fortsätter det så här så måste jag nog sjukskriva mig vilket jag inte vill. Så ur den aspekten skulle jag också uppskatta om hon ville komma ut snart, sover skitdåligt pga foglosningen och de obligatoriska toalettbesöken.

Vickan, nä har inget mobilnummer, inboxa eller skicka via FB så lägger jag in dig i mobilen? *kram*

Hej, ingen bebis och det onda har gått över

Håller med om att det här är den ljuvligaste tiden att ha hus! Ska därför roa med mig att putsa lite fönster (och hoppas på värkar )

AM och Vickan har noterat era nummer så ni får uppdateringar om något skulle hända, just nu misströstar jag, lol.

För övrigt passade Leffelina på att skrämma mig imorse genom att ta en halvtimme på sig att vakna, vad är det för fasoner?!

AM - Vänners föräldrar till oss har ett fantastiskt sommarhus (går inte att kalla det stuga) vid Vättern där vi firar midsommar varje år, det är verkligen helt fantastiskt!

Porchez - Här är en till som förstår hur du känner Det är helt värdelöst! Speciellt när ex bara hittar nya och stadgar sig, det svider även om man inte längre vill ha dem. *kram*

Ingen Leffelina och ingen molvärk *suckar* Usch vad jag har dåligt med tålamod just nu. Maken förstår inte riktigt hur jag känner det, han tycker nog att hon kan vänta till det planerade datumet...(nu rättar han mig och säger att nästa vecka är ok...)

Porchez - Ingen Leffelina, tyvärr, trots fönsterputs och en onsdag... Kanske ska börja äta massa äcklig mat så hon inte har det för bra där inne?