Kattpoet skrev 2011-06-07 10:40:05 följande:
Tvätta dem då med såpa för att få dem mer medeltida än med vanligt tvättmedel.
Jag sitter och läser om fattig Sverige, en drös av dessa som klagar över att barnen inte får något, lever över sin inkomst och vägrar gå till soss.
Min lilling när han var liten märkte aldrig av att vi var på soss och han kände aldrig att han inte fick göra saker, han var hel, ren och vi spenderade mycket tid med att ta oss runt i skogen,stadsvandra, stadsbingo, ha picknicks och även om det var lågt i kassan så åt vi inte samma sak varje dag, ja jo men inte samma rätt.
Vad glad jag blir att fler föräldrar är sådana. Jag var arbetslös och min karls chef han hade innan beslutade en dag att han inte hade råd att betala ut löner, men ville inte gå i konkurs. Så 8 anställda stod utan möjlighet att betala räkningar plötsligt. Alla fick dock hjälp av soc.
Vi levde dock inte så fattigt, matbudgeten soc har var dubbelt av vad vi normalt har. Man kan ju äta nötstek varje dag om man vill!
Men aldrig, aldrig att vi sagt eller säger till barnen att "Vi har inte råd". Vi säger "Det beror på hur du sköter dig och städar rummet" och så, eller helt enkelt "Inte just nu".
Och nöjen ÄR inte dyra om man väljer rätt.
Vad är mer mysigt än en picknick hela familjen? Man cyklar/går till en lekpark, park, sjö, skidbacke, skogen mm och bara har det mysigt.
Oavsett tid på året kan man hitta på saker. Vi tittar ofta på vår lokala stads nöjessida :
www.borascity.se (bor i Borås) och där finner man massor med gratis/billiga nöjen. Allt från utställningar, bilträffar, familjedagar, sommartorsdagar till spex i någon park. Sen är saker som "Happy mil" som kostar en hundring per barn ett jättenöje. Inte dyrt men attans vad mycket skoj de får. Senast fick de gratisbiljetter till djurparken också, ett happy meal, brämhultjuice, medaljer och massa lek och spex.
Jag anser personligen att ekonomiskt bidrag inte alls är lågt, tvärtom. Vi levde alltid gott. Och därför har vi nu också råd att jag arbetar endast deltid för barnens skull. Önskar att alla föräldrar hade den möjligheten. Vi har inget stort hus utan en lägenhet, men vi älskar att bo där. 200 från skolan, många vänner till barnen nära. Närhet till sjö, lekplatser och kompisar är perfekt. och vi har en trädgård också.
Vi är inte rika PENGAMÄSSIGT men attan så rika vi är ändå. Vi har kärlek, sammanhållning, INGA LÅN, äger allt själva... Jag och gubben brukar hitta på saker ca varannan månad bara vi två för att värna om kärleken och det är ovärdeligt. Vi är som nykära jämnt trots 13 år tillsammans.
Vi får ofta avundsjuka kommentarer av folk som avundas vår lycka. Folk som påpekar att de har finare hus, finare bil mm och att jag borde ta mer ansvar och arbeta mer. Men vi är lyckliga och våra barn är lyckliga, vi BEHÖVER inte det materiella på det viset. Jag vill inte arbeta mer, det gör jag när barnen blivit större istället. Nu tar vi tillvara på tiden istället, den tid som aldrig kommer åter. Kommer ni hem till mig kommer ni se ett varmt och personligt hem, en skruttig volvo och loppisfynd. Ett hem med värme och kärlek och lyckliga barn! Vad är viktigare än det?