Nu har vi trådar där vi kan gnälla av oss och trådar där vi kan klaga och massa annat.
Och så klagas det ju även i en del positiva trådar också självklart... 
Här tänkte jag att vi kunde försöka att aktivt jobba på positivt tänkande.
Vad gick snett, och hur löste du problemet?
Eller hur SKA du lösa ett problem som uppstått?
Eller har du bara något allmänt positivt att bidra med så går det också bra.
Inga negativa kommentarer tack
Det har varit en lång och mörk och rätt deppig höst för mig. Har varit otroligt orkeslös pga mörkret och haft svårt att jobba ordentligt och inte varit en speciellt glad mamma eller sambo...
Tack och lov inträffar vintersolståndet på torsdag och äntligen finns det hopp om livet!
Det kommer bli ljust igen! 
En person jag bryr mig mycket om fick goda nyheter angående sin hjärntumör idag, som upptäcktes i våras och som har blivit behandlad under sommaren. Tumörområdet har krympt mycket och det ser mycket positivt ut! BÄSTA JULKLAPPEN!!!
Jag är världens lyckligaste just nu. Vi har länge velat flytta hemifrån, men hittills inte haft råd. Idag fick min man stipendium från skolan och vi ligger definitivt längre fram i vår planering nu :)
Samtidigt har vi även hittat en mycket bra, snygg och billig lägenhet som vi är intresserade av. Det verkar som att allting börjar falla på plats. :)
Åh, nu blev jag riktigt glad!
Nyss ringde min ena tärna och kom med lite förslag till hur hon skulle kunna hjälpa till med bröllopet. Hon sa även att jag skulle säga till om det var något som jag kom på att vi behöver hjälp med, så skulle hon hjälpa till.
För min del hade jag tyckt att det var roligt om mina tärnor bara kom på själva dagen, var lite delaktiga i vad de skulle ha på sig och sedan var glada, men självklart är det skitroligt när de självmant engagerar sig!
Då känner man verkligen att man har gjort rätt val
Vill bara hoppa runt av glädje!
Fick äntligen hem de sista grejerna av min outfit(underkjol och slöja) och när jag provade allting så var det helt perfekt! Färgerna matchade mot all förmodan och jag såg mycket söt ut om jag får säga det själv !! =)
Har varit orolig att det skulle bli för mycket eller för lite när jag satte ihop det men allt blev perfekt!
Sådär då, sista passet i hotellets reception är över.
Bitterljuvt måste jag säga.
Jag kommer ju fortfarande att gå till samma arbetsplats, men ha andra sysslor.
Det som känns skönast är att jag äntligen valde min hälsa och mitt välmående före ett jobb där jag bara fick skit
Drar upp denna tråd igen...
Kände att jag ville dela med mig av att allt inte behöver vara förlorat för att man får ett negativt besked.
Har dragits med yrsel länge. För några år sedan gjordes en magnetröntgen av huvudet också men dom hittar inget (eller jo dom hittade väl det som ska vara innanför pannbenet, men inget felaktigt - bäst att förtydliga 
)
Yrseln har sen kommit och gått i perioder. Men nu är den så illa igen så jag har svårt att gå så jag åkte till doktorn.
Han var väldigt fundersam över att förra vårdcentralen inte skickat mig till en neurolog då min mamma hade MS och att jag har tydligen nedsatt känsel och reflexer i vänster ben och fot. För han tror att jag kan ha MS jag också...
Kände mig helt kraftlös när jag fick höra detta. Ville bara lägga mig och dö typ.
Medans jag sitter och väntar på min skjuts så ringer telefonen.
Det är ett hotell i Stockholm (bor i Borlänge) som AF beordrat mig att söka till.
Dom undrar varför jag söker till Stockholm när jag bor i Borlänge. Jag är ärlig och säger att det är AF som hänvisat mig att söka, men att jag skulle kunna tänka mig att veckopendla. Typ jobba 7 dagar - vara ledig 5.
Och hon talar då om att dom börjar intervjuerna nästa vecka och återkommer i slutet av denna eller början på nästa för dom vill nog kalla mig till intervju i alla fall 
Ok nu kan jag kanske inte ta jobbet i alla fall. Det funkar inte med vår hund och sånt. Och jag tror inte att jag får det heller... Men att dom var intresserade av mig trots detta gör ju att jag får en riktig egoboost...
Någon vill ha mig...
Jag är önskvärd på arbetsmarknaden...
Yes.. livet är inte slut än alltså...
)
Känner igen mig lite i Chicitas senaste inlägg.
I augusti signade jag ner medvetslös och hamnade på intensiven, det visade sig att jag hade fått en ovanlig men dock allvarlig sjukdom på hjärnan. Jag spenderade nästan 3 månader på sjukhus, men jag försöker se det positiva i det hela. Jag har lärt känna så många nya människor som jag aldrig hade känt annars.
I går var jag på mitt första återbesök hos neurologen efter utskrivningen sent i höstas. Jag fick veta att jag inte skulle få köra bil på minst två år efter insjuknandet (jag var inställd på max ett år), fick dessutom veta att jag måste äta mediciner i flera år framöver.
Dock talade han om att allt så bra ut på den neurologiska undersökningen, samt att han var mer än nöjd över mina framsteg.
Bara för att din mamma har MS så är det inte säkert att du har ärvt det. Försök att inte oroa dig (vet att det är svårt). När jag gick på fritids (för typ 20 år sedan), hade vi en fritidsledare som hade MS, han måde väldigt bra i långa perioder. Visst var han borta i mellanåt, men jag minns honom med enbart ljusa tankar. Det gäller att försöka finna positiva saker i livet!
Kram på dig!
Känner igen mig lite i Chicitas senaste inlägg.
I augusti signade jag ner medvetslös och hamnade på intensiven, det visade sig att jag hade fått en ovanlig men dock allvarlig sjukdom på hjärnan. Jag spenderade nästan 3 månader på sjukhus, men jag försöker se det positiva i det hela. Jag har lärt känna så många nya människor som jag aldrig hade känt annars.
I går var jag på mitt första återbesök hos neurologen efter utskrivningen sent i höstas. Jag fick veta att jag inte skulle få köra bil på minst två år efter insjuknandet (jag var inställd på max ett år), fick dessutom veta att jag måste äta mediciner i flera år framöver.
Dock talade han om att allt så bra ut på den neurologiska undersökningen, samt att han var mer än nöjd över mina framsteg.
Bara för att din mamma har MS så är det inte säkert att du har ärvt det. Försök att inte oroa dig (vet att det är svårt). När jag gick på fritids (för typ 20 år sedan), hade vi en fritidsledare som hade MS, han måde väldigt bra i långa perioder. Visst var han borta i mellanåt, men jag minns honom med enbart ljusa tankar. Det gäller att försöka finna positiva saker i livet!
Kram på dig!
Jag har en neuro´logisk sjukdom som jag har haft sedan jag var liten och kommer aldrig få köra bil, dyka, laserdom osv! Visst det är trist, som idag när jag vet att det tar 10 min att ta sig hem med bil och det tog mig 1 timme med bussen pga väntider osv! Men allt det där är bara petitsser! MItt liv är grymt! Jag har en sambo som är fantastisk! Jag har familj och vänner som är helt underbara! Man får se det bra! Glöm allt du inte kan göra och kom ihåg det du kan göra!!!
Ps min bästa sak idag :) Jag har fått tag i en engelsk bröllopstårta :)
Det är redan så mycket jag inte kan göra - pga andra skador...
Så yrseln är ännu ett hinder att överkomma.
Men allt går, och man är mer anpassningsbar än man tror
Tack TheD
Nu börjar semmelsäsongen komma igång så vi får väl träffas och ta en temla eller två
Grattis till framgångarna med tårtan Mahy och tack för dom snälla uppmuntrande orden till både dig och Misswert
Hejhopp! Datorn kraschade här förra veckan med alla inspirationsbilder och utkast till inbjudningar, vigselprogram och festprogram. Lagom kul...... MEN vilken himla tur att jag hade sparat mailet med festhäftet från Bettina här på BT.....och vilka fina NYA inspirationsbilder jag fann när jag googlade runt. Är ju inte alls säkert att jag hade hittade dom om inte datorn kraschat! 
Positivt tänkande var det ja...
Det glömmer man ofta mitt i all stress (oavsett om det är bröllopsstress, julstress eller vad annat det kan vara).
Jag har 8 månaders (?) provanställning på mitt jobb, och vi har extremt höga säljkrav. För mig är det orimligt höga... Jag förstår att mitt jobb är att sälja kläderna i affären. Men jag tycker inte att jag ska pressa så hårt att personen går hem och ångrar sig.
Jag försöker få personen som handlar att gå hem och känna sig jättenöjd och ångra att den inte handlade även dom där andra tröjorna/ byxorna som jag visade - och komma tillbaka... Det är mitt mål liksom. Kanske därför jag fick 100% på mystery shopper förra månaden
Men hur som helst så sitter jag ju defenitivt inte säkert på mitt jobb. Har bara jobbat ca 3,5 månad än av dom där 8 och mycket kan alltså hända än...
I dag efter magnetkameraröntgen så fikade och lunchade jag hemma hos en fd jobbarkompis.
Hon berättade att hon kanske kommer att få jobb som avdelningschef på ett hotell i samma kedja som vi båda jobbade på tidigare (eller ja hon gör fortfarande det men inte det hotell vi jobbade på tillsammans).
Och i så fall vill hon få in mig där också...
Och även om det bara är löst prat än, vi vet ju inte ens om hon får jobbet. Så känns det roligt att tänka på. Det blir liksom ett litet ljus i mörkret.
"Någon vill ha mig" liksom...
Vad är ditt ljus i vintermörkret?
Vilken fin tråd, Chicita. Och vad härligt att du har ett ljus i mörkret som lyser upp lite.
Jag fick tänka till lite nu, för det har varit stressigt på jobbet på sistone och det är samma för mig som för dig, att jag har en lång sträcka fram tills jag får en fast anställning. Men det finns alltid saker som lyser upp och det gäller bara att plocka fram dem.
Ikväll lyses min tillvaro upp av att jag har så gulliga kolleger, att jag har vänner som jag har bra kontakt med trots att vi inte hinner ses så ofta, samt att min sambo är så förstående. Jag fick jobba över ikväll och var orolig att han skulle bli tjurig, men istället sa han att jag fick ta den tid som krävdes, att jag kunde gå till gymmet medan han lagade middag. Det kändes väldigt skönt att få slippa jäkta hem, och att få börja helgen på ett så trevligt och avkopplande sätt!
Ja det är rätt bra att få leta efter positiva saker ibland FruW
Låter som en bra start på helgen.
Hoppas det går bra och du får fast anställning också
Drar upp den här tråden igen...
Hotelljobbet jag nämnde 3 inlägg upp (2 från mig då) är mitt.
Jag jobbar extra på det hotellet nu och har gjort sen slutet av Februari
Och med bara en månad kvar på provanställningen så har jag inte hört något om att jag inte ska få vara kvar.
Det enda orosmolnet är väl att dom har utlyst en till tjänst (dom drog ju in en förut och min kollega som ju började samtidigt med mig fick gå då). Men vi har haft en tjej som jobbat rätt mycket även om det bara varit extra vid behov, som ska gå hem och vara mammaledig nu. Och om det är en "tjänst" som ska utlysas så tror jag inte att dom får lägga ut på mindre än 50% även om dom inte behöver erbjuda 50% sen i slutänden...
När jag frågade lite försiktigt om det var min tjänst eller om det är hon som jobbat extra som vi måste ersätta, så var det klart att det var hon som jobbar extra.
Sen får vi väl se... Det kan ju hända att dom får in en supersäljare som säljer betydligt mer än mig. Och i så fall får jag väl kanske gå när min provanställning är över.
Men jag tror inte det...
Och skulle det vara så illa så verkar det som att dom vill att jag jobbar mer än jag kan just nu på hotellet. Så jag står ju inte helt utan jobb i alla fall
Mitt stackars finger (vigselringsfingret) som jag haft sådana problem med i över ett år nu har varit på magnetkameraröntgen i dag. Och jag fick ju då följa med förståss... Kan ju inte släppa iväg stackaren själv
Jag hoppas att ortopeden svarar snabbt på om hon ser något på röntgenbilderna nu (syntes inget på skelettröntgen och inget på ultraljudet) så jag får veta om det blir en ny operation eller om vi kan gå vidare till mina fötter nu och kanske få ordning på dom till slut
