Ännu en tur med barnkarusellen

Lappis - hu! Ja sana par har jag ett par i bekantskapskretsen med, sadana som tror att ett barn lagar ett trasigt förhallande. Jag har dock inte sett ett enda par som lyckats med det utan de har skapat nya problem istället!

Na barn ska man nog vilja ha för att det ska funka bäst! Jag fick sadana idiotiska rad av tjejer under perioden när maken inte ville ha barn; "Bli med barn utan att han vet det - han blir säkert jätteglad och en bra pappa!" Men hur F'N tänker folk!!

Bye nenne!!!

*fnissar at tanken pa nenne i skägg*

Ja, jag MASTE nog ta tag i städningen nu.. jag försöker ignorera de läbbiga röda dammrattorna som snart klättrar upp längs benen pa mig. Men om jag inte ska fa sitta PA skrivbordet snart far jag väl vada ut till dammsugaren och försöka gräva ut den. Pannlampa pa!

Bye Zozo - ha så skoj med dammråttorna!

Själv ska jag äta kräftor ikväll. Maken och jag har kräftskiva (bara vi två). Hoppas på att sitta på balkongen men det ser inte så lovande ut. Ska dricka lite gott Alsacevin, äta lite ostar samt att jag tänkte kila förbi och köpa lite räkor och en god efterrätt till oss också.

Vickan är nu hemma i hålan. Och jag tror att jag gett upp hoppet. Blöder rejält med några små klumpar och tror att det är kört. Ska ringa till min lokala bm imorgon och förhoppningsvis få veta mer om vad som pågår.

*suckar*

Åh Vickan, vad tråkigt! Skickar jättekram till dig!

Ang förhållanden och barn...

Har man inte ett bra förhållande innan barnen, så får man det nog ganska garanterat inte det sen heller. Småbarnslivet frestar på, det kan man inte förneka. Jag tror det är viktigt att ha en bra grund att stå på innan det är dags för barn.

Jag kan på sätt och vis förstå par som bryter upp efter missfall och barnlöshet, för hur det än är så sliter det ju på förhållandet. Har sett några sådana på nära håll bland vänner. Det är jättetråkigt, men på något sätt har de gått igenom så mycket ledsamheter tillsammans att det är svårt att hitta tillbaka till det de hade från början. Även om man säger att man inte ska låta det ta över ens liv, så är det lätt hänt. Hur stoppar man sina tankar och känslor? När man väl bestämt sig för att man víll ha barn är det svårt att släppa tanken.

Sen behöver det såklart inte gå så illa. Många är duktiga och jobbar på förhållandet och ser till att hitta andra ljusglimtar och så småningom (oftast med ålder) försvinner nog den värsta pressen. Barnen i bekantskapskretsen börjar växa upp och det är inte längre sådant fokus på dem. Sorgen över att barnet aldrig kom har hunnit bearbetas och känns förhoppningsvis inte lika påtaglig. Istället har man kanske kunnat förverkliga andra härliga drömmar man haft.

Jag tycker ändå ni andra verkar ha väldigt bra förhållanden där ni delar vardagens upp- och nedgångar och är på samma våglängd. Det är inte alla förunnat.

Det kan inte vara lätt att sitta i sådan sits som ex Zozo gjorde, där man inte delar samma framtidsplaner och helt plötsligt ska behöva välja mellan kärleken och barn...

Å Vickan!!!!!
Skickar alla världens kramar till dig gumman!!!!!!

och hoppet lever ju än så klart...

Nenne
Varför inte kalla bloggen för "Nennelainen"??????
Tycker verkligen att du ska fundera på att blogga.

Vickan
Skickar många kramar till er och hoppas verkligen inte att det är ett mf. Hoppas ni får svar i morgon.

BS
Skönt att det har gått bra på dagis med Iris idag.
Maken fick ta inskolningen med Max när han skolades in här i byn och då var det också gruppinskolning och han satt med mammorna i ett rum och tittade på varanndra i en veckas tid.
Tur att det inte var jag som skolade in Max för jag gillar inte gruppinskolningar.

Jag gick över två veckor med mitt första plus (med Max), för jag ville inte riktigt tro att det var sant. Hade ju väntat 6 mån på vårt första plus.

Med två små barn hemma så är det upp och ner i förhållandet. Men just nu tycker jag faktiskt att vi har det bra med allt , men det kanske ändras nu när hockeyn drar igång igen.....?????

Vi försöker skaffa barnvakt och försöker hitta på saker själva och ibland går det och ibland inte. Vi lever ju ett helt annat liv nu än innan barnen kom, men jag ångrar mig inte en enda sekund fast jag är trött som FN ibland.