Jag brukar säga att jag tycker det är tragiskt med all förspilld kvinnorkraft som det här känslorna över sin kropps fel ofta är. Så många kvinnor mår verkligen dåligt över sin mage, bröst, ben osv trots att det i andras ögon inte är något som helst fel på dem utan att de är högst normala och bara inom ramen för hur olika bröst, mage, ben osv kan se ut. Men de mår dåligt för de anser sig inte passa in i en mall, en bild på hur man ska se ut. En bild som är skapad av dem själva men i relation till media, andra kvinnor, män, vad man tror andra människor gillar/tycker är fult osv. De mår dåligt över sin kropp, och jag tycker det är så tragiskt att de ens behöver känna så, att de inte kan se att de bara är en variation på hur magen, bröst, ben kan se ut och att det inte är något fel. Tänk om de kunde använda all den tiden och energin som de lägger på att ogilla något om sig själva som det eg inte är något fel på på något annat. Tänkt vilken kraft! Men idag är det en förspilld kvinnokraft.
Men jag tycker inte man kan frånta de som i mina ögon har prefekta bröst deras känsla inför dem. Deras känsla är att brösten kanske är fula, inte duger, ingen man tycker de är fina osv. Har jag då verkligen rätt att tycka till om det är rätt eller fel att kvinnan i fråga väljer att operera sina bröst? Vem är jag att sätta mig till doms över hennes känslor, hennes känsla för vad som är snyggt osv? Jag kan tycka att det är så fel att hennes kraft går åt till de, jag önskar att hon kunde bli nöjd med sin egen kropp och acceptera den och gilla dem som den är. Men om hon inte kan det, eller tycker att den enda vägen till det är att operera sig, varför ska någon annan tycka till om det?
Jag önskar att alla kvinnor kunde bli mer nöjda med sig själva. Älska sina kroppar och de förändringar som den går igenom med åren. Att vi kunde komma ifrån den här ungdomsjakten som råder. Alla normaliserande ideal som eg inte har något med en normal kvinnokropp att göra utan snarare en 15 årings icke fullt utvecklade kropp. Men där är vi tyvärr inte ännu och att sätta sig och moralisera över de kvinnor som väljer en viss väg till att nå det här på annat sätt, de hjälper ju inte till för fem öre, de spär bara på det.