Vem ska leda mig?!

Och jag tycker det är öppensinnat att vara öppen för att folk tänker olika.

I och med den nya äktenskapsbalken som träder i kraft den 1 maj i år (hurra!) så diskuteras det också vilka som ska ha rätt att förrätta vigslar. Många frikyrkor har redan signalerat att de tänker avsäga sig vigselrätten.

Inom Svenska Kyrkan finns det lite olika åsikter. Frågan kommer att avgöras på höstens kyrkomöte. Jag tillhör de som hoppas på att kyrkan avsäger sig vigselrätten.

Jag tycker inte det har så mycket med öppensinnigt (eller motsatsen trångsynt?) att göra överhuvudtaget.

Det finns mycket grejer man kan vilja göra, men det man gör sänder ut signaler. Hur ska man veta vilka brudar som har valt att gå fram med sin pappa, och vilka som inte har det? Vilka som har ett helt jämställt förhållande, och vilka som inte har det, om alla blir överlämnade? Signalen är ju fortfarande att man som kvinna lämnas från en förmyndare till en annan. Och i och med det har man ju dessutom diskriminerat sin mamma som förmyndare, hon är inte lika mycket värd som ens pappa.

Och det är precis dessa signaler som jag pratar om att man kan sända ut till folk son inte har en aning om bakgrunden till brudöverlämning och som ändå kan ta illa upp eller tycka att det är bissart att vuxna emanciperade kvinnor leds fram till altaret av sin pappa.

För mig, i den kultur vi lever i, ska jag helt ärligt säga att tanken aldrig förefallit mig att "överlämningen" skulle vara nåt påtvingat. Det var först här på BT jag stötte på de tankarna. I de kretsar jag umgås är jämställdheten så självklar att en sån sak inte alls på nåt sätt underminerar min fria vilja och mitt lika värde. Det är bara en fin del av en ceremoni typ.
Så jag kan helt ärligt säga att ingen vid vårt bröllop kommer ta det som en signal att min pappa "ger mig" till min m2b utan min tillåtelse...
Men sen är det väl lite så...letar man efter fel och hemskheter, så är det precis det man hittar...

Vad innebär den nya äktenskapsbalken då? *noll koll verkligen*

Väldigt bra skrivet!

Dert är väl precis i det som faran ligger, att man lever i självklarheter, som man tar så för givet att man kan kosta på sig lite gulliga saker som man tycker ser fint ut, och strunta i vad de har för historia.

Det verkar länge sedan nu människor offrade livet för rösträtt och andra självklarheter. Att kvinnan skulle bli myndig och äga bestämmanderätt över sitt egna liv, det är dock inte så länge sedan!

Ta bara Amalia , polkagrisgumman i Gränna, som stred för att få rätten att själv driva företag-det fick kvinnor inte ha nämligen, och så själv behålla pengarna. Hon blev änka väldigt ung och försörjde sig och sina barn och blev ju för tusan den som gjorde hekla den staden rödvitrandig och mintdoftande!

Om hon bara funit sig i vad "man " fick och borde, hade faktiskt den delaen av Sverige sett annorlunda ut. Och hon är EN kvinna! Tror du hon tyckt det var gulligt/rörande respektfullt mot pappa eller vad för något som helst om hon gift om sig och den mannen hade frågat sonen om de fick gifta sig och sonen skulle lett henne fram till altaret?

Det tror inte jag.

Hon skulle antagligen inte alls vara road av att moderna tidens kvinnor börjat med något som inte ens förekom då.
jag gissar att hon skulle skaka på huvudet och säga "dumheter"

Det är ingen i den leva jag lever i heller, som skulle se det som något påtvingat. Däremot är det så bland alla mina vänner att alla ser överlämningen som ett patetiskt försök att likna hollywood och som dessutom signalerar ofrihet. En vanlig kommentar bland folk jag träffat på är: Varför i hela fridens namn vill man gå in med pappa, vi lever väl inte på 1800-talet heller?. Typ.

Japp, fast inte som äkta makar!!