Vi som precis har slutat med p-piller och hoppas bli gravida inom det närmsta...

en dröm blir sann skrev 2009-06-18 12:03:46 följande:

Oj! Det var länge. Hoppas du kan få hjälp att kicka igång ägglossningen igen. Ska du till sjukhuset snart?

Tack, ska kika in där sen...

Brukar mensen blir mindre efter att man slutat med sina piller? Fick min i måndags och den är typ redan slut...

sist jag hade uppehåll så va den samma, men jag har bara min i 2-3 max 4 dagar även om jag äter piller eller inte..
Nalle Puh 40 skrev 2009-06-18 17:59:45 följande:

Kikar in. Vi har nu fastslagit att snart skaffa barn. Gifter oss om 1 v! Har inte börjat försöka än, men snart så.

Tar förresten inga p-piller o har inte gjort på ett bra tag. Jag kommer säkert vilja ha koll på hur det ligger till, iaf i början o börja skriva bok om menstrationsdagar som ni andra nämner. För det e jag i ett nötskal. Ska planera det mesta.

Någon mer än jag som är totalt livrädd för att föda barn??? Tror inte jag är ensam om det...

(ni som har skräckhistorier att komma med, behåll dem gärna för er själva...)

Nalle Puh 40 skrev 2009-06-18 21:28:38 följande:

förlossningen är min största skräck! jag mår redan dåligt över den å jag har inte änns slutat med pillrerna!

men det fins hjälp att få! min förredetta chefs fru fick gå i terapi för att hon hade sådan skräck inför födseln!

Totalt livrädd...såg en dokumentärserie häromdagen om förlossingar och jag upptäckte mig själv med att knipa ihop benen krampaktigt och se allmänt sur ut...jag gillade INTE den barnmorskan...
Har varnat honom om att jag kommer vara en plåga, när jag har ont, (typ tar ett blodprov mesig ja vet...) så slutar jag andas. Blir kallsvettig bara jag vet att jag ska till läkaren och när jag väl är där så skakar jag. Så den dagen vi ska in (om typ evigheter...) kommer han få det kämpigt. Min sambo tycker det är skitkul alltihop att jag är så skinkig...
Så...den där terapin borde nog kanske vara ngt för mig

Nalle Puh 40 skrev 2009-06-18 21:28:38 följande:

Har man sådaa skräckföreställningar ska man absolut se till att få hjälp med det så tidigt som möjligt.

Visst är det en upplevelse som inbegriper smärta att föda barn, men det är också en upplevelse. Där har ni mycket ansvar själva, att faktiskt inte ge efter för ren skräck, utan sätta den i rimliga proportioner och få hjälp att hantera den. det ska INTE behöva vara en ren fasa att vare sig vänta på eller genomföra en förlossning.

Att både släppa kontrollen och låta kroppen ta en med på resan OCH ta kontrollen över sitt eget sinne och bestämma sig för att man kan vill och vågar. Det är jätteviktigt att få landa i det och att få reda ut VAD det är som är rädslan.

Så, sök absolut upp den hjälp som finns-den har goda resultat.