Livets toppar och dalar

Tinga: svårt att svara på faktiskt. Jag hade grav-känningar åtminstone till v7-8 den gången som resulterade i MA och nu är jag i v6. Och jag kommer inte ihåg om mina bröst växte och ömmade den gången. Det jag kommer ihåg är att jag inte hade några flytningar vilket jag tänkte på för det var annorlunda mot Moa-grav. Flytningar har jag denna gång. Men fortfarande tycker jag det känns läskigt lite... Vet att det är ovanligt att få MA två gånger i rad men tänker ibland att jag kanske ändå tillhör dem som råkar ut för det...

VUL är nästa onsdag, GAH!

EA: tack!!! Uppskattas!

PB: är det dag 21 än?

HAr just läst Panzerfausts inlägg om Elise och shit, jag fick definitivt tårar i ögonen. Jag är normalt inte speciellt lättrörd av mig. Det där måste vara ngt av det värsta man kan gå igenom som människa (bara slaget av det som Snorkis gått igenom).

Oupsie: vad snällt att skicka bodyn till Elise! (Himla fint namn tycker jag förresten.)

PB: usch för ryggskott! Jaha, du har börjat spraya redan...

Fy vad surt om kötiden ser ut att ha blivit ännu längre! Men om detta är ett år när det blir extremt få barn "levererade" så ser ju kötiden helt plötsligt lång ut. Men om det sedan kommer fler barn nästa år (dvs det blir extra många "levererade") så kanske det fortfarande är 3 års kö när ni kommer fram. Eller är jag snurrigare än snurrigast nu?

Svischar förbi - har det rätt stressigt nu. Vi hörs i helgen!

*fulvickar på rumpen* Tjing!

Heloise: vad härligt att höra att Elise mår bra nu, hoppas att ni slipper bakslag! Många lyckönskningar att allt går vägen!!!

Jag mår bra, har känt av första illamåendet vilket jag faktiskt ser som ett bra tecken i sammanhanget (maken kallar det för v7-illamåendet och säger att jag är "on the bang" ). Har inte spytt men det ligger i bakgrunden när jag blir hungrig och blodsockret sjunker. Har samtidigt blivit mer nervös för onsdag

Har inte hunnit läsa ikapp så jag har inga kommentarer just nu men ville mest bara ge ett livstecken...

Oms: inlägg 11259 - gud vad det låter jobbigt! Förstår att det suger som fan rent ut sagt. Läste du förresten att de kommit fram till att adhd förmodligen är genetiskt betingat? De trodde att det "fyndet" ev skulle ta bort skuldkänslan hos barn och föräldrar som drabbas. Det hjälper ju inte i sak dock... Du måste känna dig helt maktlös, för hur du än gör så känns det inte som att det hjälper. Finns det ingen mer hjälp att få, speciallärare tex?

Oupsie: jag hörde av en tjej på vattengympan (Magplasket i mitt fall) som hade kraftig foglossning och gick på akupunktur; hon sade att 95% av alla med foglossning blir hjälpta av akupunktur men tyvärr inte hon. Även TENS ska hjälpa, det går att hyra en sådan. Jag hade TENS före och under förlossningen, för mig funkade det super som smärtlindring!