Välkomna till Tivoli Empatia!

Tinga
vad jobbigt med sjuka barn. Hoppas det blir bättre snart. Själv har jag åkt på Lilltjejens förkylning så det dånar. Näsan rinner och jag känner hur det liksom bygger upp sig i bröstet så jag lär får  hostan from hell så småningom tror jag. Men men....

 

Absolut!
vi ahr en MckLaren som vi använt flitigt här MEn vi har ju verkligen stadsmiljö. Om det kommer snö tar vi vår andra vagn "Uppa Baby" som har större hjul och är stabilare. mer som en traktor hahha! Men jag tror att en smart investering annars skulle kunna vara de typer av joggingvagnar som också finns med STOTA hjul!!! En del har små hjul men vissa har hjuls om mer är som cykeldäck vilket verkar himla bra både för skumpiga terränger och att gå på typ kullersten eller t o m trappor.  

Hm, tycker inte det låter helt bra jag heller. SÄRSKILT inte vintertid. Det är lätt att vatten som kommer in i öronen inte hinner "torka" och då kan det ju orsaka öroninflammationer istället?????

Vi badar bara lilltjejen var 3:e dag eller så nu p g a det är sjukt torr luft här på vintern och hon har jättekänslig hy. Det var hennes läkare som sa att det var bra att inte bada varje dag p g a detta. Vi gick dit för vi trodde hon fått eksem men det visade sig vara torr hy på benen. Så snart vi slutade med dagliga bad sam skaffade en luftfuktare i sovrummet som vi kör nattetid försvann de torra fläckarna på ett kick! otroligt egentligen. 

Om jag flashar mina blir det nog bara
. .

 

Å NU är jag ikapp!!
och GRATTIS Oupisefamiljen!!!!
underbart att Daisy är ute nu!  

Hej Mopedvin!
Välkommen ut ur garderoben!!  

Vill också skicka en gigantisk KRAM till FruLLan!!!

Och sedan det som ni just diskuterat här ang att "se vad alla andra har" men tycka att man själv kommer till korta. tror det är ngt de flesta av oss "moderna" människor lider av från och till.
Ibland är det så förbaskat svårt att se det man verkligen HAR och glädjas till fullo över det.

Om jag tar mig själv som exempel kan jag tänka att mitt liv i mångas ögon verkr jäkligt coolt och häftigt. Boende på Manhattan och jobbar med intressant forskning. Som en film på bio....

MEN jag kan sakna mycket av det jag inte har. Typ en större bostad, säkerhet i en anställning, semester, en lön man kan leva på.....
Ha familjen närmare. 
Ja det finns massor massor massor.

Men ofta tänker jag ändå att jag faktiskt har så otroligt mycket och jag ÄR verkligen glad för det. Och trots all oro här nu ang arbetslöshet och green card etc så ångrar jag iten för en sekund att vi flyttade hit. Detta har varit helt fantastiska år för mig och oss! Kämpiga på många vis men något jag verkligen inte skulle kunna tänka mig att vara utan.

Ibland är det viktigt att kunna se och känna så.
Även om vardagen självklart kan "äta upp en" och man går även igenom tunga tunga perioder då och då i livet då allt känns jobbigt.
 

Sedan ang penntestet....
haha det enda pennest jag kände till sedan tidigare var ett heeelt annat. Och DET kararde INTE jag...

Då ska man lägga pennan över näsryggen mellan ögonen (typ där man har glasögon om man bär sådana) och OM man kan öppna och stänga ögonen medan man håller pennan där då är man inte asiat... Jag kan meddela att jag kan INTE öppna och stänga ögonen med en penna där..... Mitt näsben är alldeles för platt för det

 
Om man testar tuttpenntestet så lär pennan ramla i golvet innan jag ens hunnit släppa den. Mina bröst är verkligen bara som små kakor hahaha! Inga stora brö´n  här inte! Så nej kanske kanske kanske skulle jag kunna balansera kvar pennan under bröstet om jag ligger ner på rygg!

Lite mer i kuporna hade ju itne skadat. Det var rätt najs att ha lite klyfta när jag ammade.
Å andra sidan HATADE jag att bli svettig under brösten för det blir jag aldrig annars eftersom de som sagt aldrig "ligger mot huden" alls. Så just DEN känslan var de skönt att bli av med när brösten krympte igen.