Välkomna till Tivoli Empatia!

Shit vad jag spammar tråden nu!!!!!!  

Underbart Muggles!!!
Jag får lyckotårar i ögonen!
 

Smint,
ojojoj spänningen är oliiiiiidlig!!!!
SNART är det nog dags!!!!!!! 

Haha!
Själv hade jag lunch hemma igår. Och då steppar maken in! Det händer i och för sig rätt ofta att vi råkar springa på varandra hemma även på vardagarna eftersom vi båda jobbar alldeles intill. Men igår var det en riktigt BRA lunch om man får säga så.....!! ...hint hint....
Såpass att jag banne mig har lite träningsvärk idag. Ska man skratta eller gråta!? Egentligen bevisar det ju bara hur otrooooligt otränad man verkligen är! Usch! För jag lovar det var verkligen inget avancerat. Inga frivolter i trapetserna tillsammans utan typ enkel sked....
Men naaaajs var det iallafall!!!  

Förresten insåg jag att jag nog är i ÄLningstagen nu. Så vi får se vad om hände efter gårdagens lunch....
Vi har ju kört oskydddat ett bra tag nu mest för att jag inte orkar gå och fixa piller hos gyn för han tar inte min nuvarande försäkring och jag orkar inte jiddra om detta nu. Med tanke på att jag ev ändå blir av med jobbet senare i vår och då kommer gå över till makens försäkring. Så vi har helt enkelt kört med säkra perioder. Och med vår frekvens så har det inte varit alltför svårt om man säger som så.... Här är det inte jubel i busken särskilt ofta direkt. Trångboddhet och stress är ingen bra sexkombo....

Men men. Igår fanns den plötsligt bara där. Helt spontant och det kändes så jävla skönt! Alltså inte bara själva hm ja ni fattar... utan ATT man verkligen ville. Båda två. UTAN att ha planerat in flera dygn i förväg med barnvakt och ditt och datt... Så då gick det liksom bara inte att sansa sig....
Men som sagt jag ska ÄLa snart så vi får se hur det går.
Jag känner mig ärligt tala jädrigt kluven. 
Å ena sidan skulle jag bli överlycklig OM det faktiskt skulle gå att få barn på det här viset. utan kliniker etc inblandade.  Och som sagt jag har börjat få lite längtan efter ännu ett barn och ett syskon till lilla tjejen så jo visst skulle både jag och maken bli skitglada om detta verkligen skulle bli något.
Å andra sidan är det världens sämsta timing just nu. Med min arbetslöshet som är på gång och med en osäker framtid rent allmänt med tanke på om vi får stanna i landet eller ej...
Men vi får se.
Jag orkar inte vare sig oroa mig eller hoppas just nu. Det blir som det blir.
Och på sätt och vis är väl det en rätt skön känsla det med.... Mitt i allt.
 

Liten och Lappis,

ja luncher KAN onekligen vara rätt spännande!

Men det händer otroligt sällan för vår del ska jag säga.
Att det hettar till på lunchen här hemma alltså. 

På tal om att "alla ANDRA har ett så mycket roligre, intressantare och härligare liv..."  så är nog detta ena v de saker jag har lite jobbigt med. För vårt sexliv är i ärlighetens namn jädrigt på sparlåga nu sedan vi fick barn. Dels för att lusten inte riktigt infinner sig. Och GÖR den det så är det alltid ett tillfälle som inte fungerar. Vi har det bra på alla plan annars även fysiskt tycker jag med mycket "gos och mys" men det blir liksom väldigt sällan att det leder hela vägen fram. ofta somnar vi båda låååångt innan det ens är i närheten av annat än mys....
Och ja, självklart kan det ibland kännas som att alla andra (även de med tre småbarn som alla har kolik eller annat) har ett underbart sexliv med vild ohämmad sex minst 2-3 ggr i veckan....  

medan vi blir lyckliga om vi lyckas få till det någongång varannan månad sådär....
Patetiskt?? 

Oj!
Blev jag för privat nu?????