• cissan 28/6 2003

    Barnledighet för män?

    Läste ni artikeln i DN idag där en undersökning visade att endast 13 procent av kvinnorna ville att mannen och kvinnan skulle dela lika på barnledigheten medan 18 procent av männen ville det. Inte riktigt de siffror jag hade väntat mig i alla fall.

    Frågan är dock om det är önskvärt att dela helt lika eller om man bara försöker göra problem av något som inte är ett problem.

    Själv skulle jag dock vilja att min man var hemma länge med våra eventuella barn - för hans skulle och för deras.

    Artikeln: www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp&a=210516&previousRenderType=6

  • Svar på tråden Barnledighet för män?
  • Gnutten

    cheeks

    Varför lagstadga om nånting som kan passa
    olika par så olika? Medans nåt par vill dela 50/50 på barnledigheten kanske ett par vill dela 80/20 ocj ytterligare ett par är överrens om att mamman ska ta all barnledighet och pappan inte ska ta ut nån. Varför ska staten som sitta som en storebror och bestämma över en sån sak?
    Tycker det låter som ett dåligt skämt att lagstadga delad barnledighet.........

  • Henrike

    "Varför lagstadga om nånting som kan passa
    olika par så olika? Medans nåt par vill dela 50/50 på barnledigheten kanske ett par vill dela 80/20 ocj ytterligare ett par är överrens om att mamman ska ta all barnledighet och pappan inte ska ta ut nån."

    I teorin tycker jag som du Gnutten. Men i praktiken innebär det ju att pappan "alltid" tar mindre ledighet än kvinnan. Därför har jag börjat acceptera tankesättet att "kanske behövs det en puff uppifrån för att det skall hända något". En puff har varit pappamånaden, som blev pappamånader. Nu kanske det behövs en större puff?

    Staten är ju storebror på så förfärligt många sätt, så egentligen tycker jag det inte är så stor skillnad på att det är storebrorfasoner på detta område, och t ex vad gäller spritkonsumtion eller vilken färg du får måla ditt hus i. Jag tror mer det är att eftersom det är nytt så är vi ovana vid det och därför blir det protester. Det var stora protester när vi gick över till högertrafik t ex, men det har vi vant oss vid. Och när kvinnor fick rösträtt... det förutspåddes leda till samhällets undergång...

    Sen tror jag att det kan leda till något gott. Om man vet att skilsmässorna minskar, att barn blir bättre omhändertagna etc. genom att tvinga hem papporna, kan det inte vara värt att några familjer får det jobbigt då? Så är det väl med alla nya lagar - de förbättrar för de flesta/många (förhoppningsvis) men de försämrar också för en del.

  • Storm

    Jag tror att en lagstadgning av en delning av föräldraledigheten skulle medföra att glappet mellan kvinno- och manslönerna skulle minska vilket då inte kvinnorna som grupp har denna "black om foten" det innebär med föräldraledighet i arbetslivets ögon. Jag ser som mycket poitivt och nödvändigt.

    En av nackdelarna är att många föräldrar reagerar negativt eftersom de får försämrad ekonomi när pappan tvingas vara hemma då han vanligtvis tjänar bäst. Det är å andra sidan delvis vad förslaget vill korrigera. Så vid ett eventuellt införande blir det lite av ett slags moment 22 som kommer att rätta upp sig med tiden.

    Summa summarum är jag för förslaget, då jag tror att denna kickstart är vad jämställdheten i arbetslivet behöver.

  • cheeks

    Gnutten,

    Så är det ju idag, och ändå ser vi att i de allra flesta fall så stannar mamman hemma mest, vilket såklart får följder för jämställdheten på arbetsmarkanden. Det tycker inte jag är bra, jag tycker inte att den "valfriheten" är värt det.

    Jag tycker dessutom inte att det viktigaste är att det passar paren bra, det viktigaste är att det passar barnet, och jag tror att barn behöver båda föräldrar lika mycket. Eller, jag tror rättare sagt att ett barn kan växa upp till en fantastisk människa även om det aldrig träffat sin pappa, men jag tror att barnet oftast VILL ha både mamma och pappa närvarande. Jag tror att man får en bättre kontakt med sitt barn om man ges möjlighet att umgås så mycket som möjligt med det.

    Anna Hedborg skriver i sin debattartikel att EN möjlig väg att gå är att kvotera föräldraförsäkringen så att ledigheten delas lika mellan mamma och pappa. Hon skriver också att den vägen förmodligen kommer att uppfattas som politiskt förmynderi. Det tror jag hon kan ha rätt i, men jag tror att man genom att låta bli att lagstadga (dvs behålla det som det är nu) så "kvoterar" man ändå föräldrarledigheten på ett sätt. Idag är ju nämligen "normen" att mamman är hemma. Det krävs mer kraft och mod idag för att få männen att vara hemma, det kanske kostar lite mer pengar, det ses inte alltid med så blida ögon på en mans arbetsplats, mammor vill inte släppa ifrån sig hemmatiden med barnen etc.

    Eftersom man i den här undersökningen har kunnat visa så tydligt att paren idag är nöjda med den uppdelningen som de gör så tror inte jag att det kommer att vara möjligt att förändra detta på frivillig väg.

  • a flock of seagulls

    Jag tycker inte att det är en bra idé. Då tycker jag att de ska gå den andra vägen; Lagstadga så att kvinnor och män får lika lön. Då kanske de som delar ledigheten ojämt pga ekonomin kommer att dela den mer rättvist då det inte påverkar ekonomin lika mycket.

    Tror att om man lagstiftar om lika barnledighet kommer det att istället leda till att barn är hemma kortare tid med föräldrarna då de inte har råd att pappan är hemma så länge och därmed får börja på dagis vid åtta månaders ålder. Då blir det ännu mer brist på dagisplatser och dagispersonalen får det ännu sämre med hundra ungar per fröken. Jättebra!

  • Henrike

    a flock of seagulls, det är ju en risk man tar (med dagis tidigt). Eller så kanske folk lämnar barn på dagis tidigt och tar ut ledigheten under somrarna upp till 8 års ålder. Men tror du inte att om "alla" blev tvungna att göra så att det skulle skapa en positiv spiral så att fler ville vara hemma?

    I teorin är det en god tanke med lika lön, men avsevärt svårare att kontrollera än föräldraledighet. Hur skall man se till att man får lika lön? Vad är lika lön? Det ser man ju redan nu i processer i arbetsdomstolen med t ex sköterskor som strider om samma lön som elektriker (eller vad det var) att det är närmast omöjligt att bedöma arbetsuppgifter inom olika områden!

  • Santa Fe

    Henrike, Storm och cheeks - bra skrivet, jag instämmer!

  • Puppan

    Jag som har barn kan säga att rent teoretiskt kan man dela 50/50 på barnledigheten ialla fall när det gäller mat, närhet och ammning. Men om man nu lagstadgar något så komplett idiotiskt så får man även se till att man får ut 80% av befintlig lön! Vi skulle aldrig ha råd att förlora den 20 000 netto varje månad som det skulle ha inneburit om min sambo varit ledig, inte utan att sälja vår lägenhet i allafall.
    Sen tycker jag att tanken är god, att man ska få lika löner för lika jobb, men även det bygger på att mannen och kvinnan har jämställda jobb där båda borde ha ungefär lika mycket betalt.
    Vad spelar det för roll för två personer som har nästan samma lön och arbete? Inte mycket. Där den ena kanske arbetar kommunalt (dagis, fritids, sjukvård) och den andra är chef på sitt företag blir löneskillnaden astronomisk även om kvinnorna får jämställd lön mot männen i sitt arbete...

  • Scarlett

    Självklart ska man lagstifta! Alla andra former av försäkringar är ju individuella, och jag tycker att det är förlegat att inte föräldraförsäkringen också är det. Varje person som blir förälder, oavsett kön, ska ha rätt att ta ut lika mycket tid. Man ska inte kunna föra över den på någon annan, tycker jag. Varje person som arbetar har rätt till semester och sjukpeng, till exempel. Man kan inte föra över några semesterveckor på sin partner även om man skulle tjäna på det och det passar familjesituationen just då.

    Jag tror att det här är en av de viktigaste jämställdhetsfrågorna i dag. Så länge kvinnor inte inser att man måste ge upp vissa privilegier (tid med barnet) för att uppnå andra (en jämställd arbetsmarknad)har vi inte mycket till argument att komma med. Självklart krävs det också pappor som vågar propsa på att de har rätt till hälften av föräldraförsäkringen och hälften av tiden med sitt barn. Trots att föräldraförsäkringen har varit könsneutral i trettio år är tydligen könsrollerna för starka. Alltså behövs lagstiftning. Jämför med vilket land som helst utanför Skandinavien så inser man dessutom snart att sex månader med barnet är betydligt mer än vad de flesta yrkesarbetande mammor i resten av världen kan räkna med.

Svar på tråden Barnledighet för män?