• cissan 28/6 2003

    Barnledighet för män?

    Läste ni artikeln i DN idag där en undersökning visade att endast 13 procent av kvinnorna ville att mannen och kvinnan skulle dela lika på barnledigheten medan 18 procent av männen ville det. Inte riktigt de siffror jag hade väntat mig i alla fall.

    Frågan är dock om det är önskvärt att dela helt lika eller om man bara försöker göra problem av något som inte är ett problem.

    Själv skulle jag dock vilja att min man var hemma länge med våra eventuella barn - för hans skulle och för deras.

    Artikeln: www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp&a=210516&previousRenderType=6

  • Svar på tråden Barnledighet för män?
  • Puppan

    De tio dagarna är pappa dagar, de går inte att överlåta och de försvinner om pappan inte tar ut dem inom 3månader tror jag. Så de är utöver. Dessutom är det dagar som arbetsgivaren inte kan neka pappan oavsett hur fort eller långsamt barnet kommer.

  • emsipemsi

    Fast cheeks, det är ju inte en slump vem som är gravid och genomgår en förlossning och efterföljande hormonpåslag, som hänger kvar åtminstone under den tid man helammar. Det är klart att kvinnor är "förprogrammerade" att ta hand om ett spädbarn efter en graviditet. Det är ju därför man går ner i varv inför en förlossning, och det är därför det rinner till mjölk i brösten när bebisen skriker på mat.

    Jag tycker inte att man ska lagstifta en 50-50 lösning. Det är en lösning som inte skulle passa många, medan den flexibla lösning som finns idag faktiskt var OK för 87 respektive 81 % av kvinnorna och männen. Att vissa kvinnor "inte låter" sina män vara hemma med barnen är ju lite konstigt, för någongång har ju faktiskt pappan skrivit under på att han överlåter sina dagar till mamman.

  • Ejnie

    Jo men vad är det som gör att en man väljer att överlåta sina dagar? Det finns ju ofta en press (mer eller mindre uttalad i relationen eller i samhället) att bete sig på ett visst sätt. Överlåter han dagarna för att han VÄLJER det därför att de två tar ett medvetet beslut eller gör han det för att de två tillsammans inte reflekterar över att det finns andra val (="mamman ska vara hemma för det har alltid varit så")?

  • emsipemsi

    Jag hoppas i alla fall att min man är vuxen nog att kunna bestämma för eget huvud vad som passar honom bäst. Det verkar så när vi diskuterar. Liksom jag anser att jag är kapabel till att göra det. Det jag menar är att det är en aktiv handling för mannen att skriva över sina dagar till kvinnan, och då kan han ju inte påstå att hon "inte lät honom".

    Jämställdheten (eller bristen därav) på arbetsmarknaden är snarare ett attitydproblem än ett problem som löses med millimeterrättvisa vad gäller andel uttagna föräldradagar för kvinnor resp. män.

  • Isolde

    Oj vad det talas om den där millimeterrättvisan -- jag skulle faktiskt nöja mig tillsvidare med decimeterrättvisa!

    (Du får ursäkta mig emsipemsi, det är inte ditt fel att du är den femtusende på senaste tiden som pratar om millimeterrättvisa...)

    Om det handlade om att 48% av dagarna togs ut av män och man gnölade om det, ja då skulle jag förstå snacket om millimetrarna, men det är bra mycket mindre! (Har glömt siffran.)

  • Ejnie

    Emsipemsi,

    bortsett från att jag inte kan uttala mig om dig och din man tror jag fortfarande på tesen att vi alla är påverkade av samhället omkring oss och bara ett litet fåtal tar egna beslut...

  • Henrike

    Men låt oss bortse från det personliga planet och se det här ur ett samhälleligt perspektiv igen (det blir lite upprepning här från tidigare inlägg).

    Det är ganska fastställt att ett samhälle "mår bättre" om mammor OCH pappor tar ansvar för barnen (kommer diverse rapporter med jämna mellanrum om att i familjer där papporna stannar hemma länge blir det färre skilsmässor etc., likaså behöver vi i vårt samhälle ett aktivare inslag av män som positiva förebilder). Alltså arbetar samhället för att fler pappor skall stanna hemma med barnen. Detta gör samhället på olika sätt, och självklart leder det till att vissa inte blir nöjda med ny förordningar och lagar - men så är det ju med allt!? Det diskuteras om ifall rökning skall bli förbjudet på restauranger etc. - den drabbade gruppen protesterar medan andra är nöjda.

    Därför tycker jag det är omöjligt att se denna debatt enbart ur ett individuellt perspektiv "i vår familj är detta bättre för oss" - eftersom det har konsekvenser för samhället i stort.

  • Maica

    Henrike, kan man bortse från det personliga planet i en fråga som i allra högsta grad är även personlig?

    Ejnie- Vilka anses ta egna beslut, bara de som tar samma beslut som minoriteten?

  • Jj?

    Ingen tar någonsin helt egna beslut! Alla beslut är påverkade av de krav och förväntningar vi har på oss från vår omgivning. Ju mer medveten man är om varför man tar de beslut man tar dessto mer egna belut tar man.

Svar på tråden Barnledighet för män?