Övernaturliga händelser...

Sabina:
det låter ju jättespännande! Väldigt ofarligt, vi får hoppas att det fortsätter att vara lättsamma saker

sabina_b!

Ja, det som händer hos er är ju både kusligt och lite komiskt emellanåt!
Förstår ju verkligen att du och din fästman är förbrylllade över allt!

Hoppas också det håller sig till sådana här små "ofarliga spratt"!!

puffar

Puffar jag med - för jag gillar den här tråden mycket!

Vilken rolig tråd!
Har suttit och läse en del om era "upplevelser" och känner att jag ska skriva en rad eller två... ;)

Jag var på krogen för ett tag sedan och hamnade vid ett bord med bilförsäljare och började prata med en man där. Han berättade att han sålde bilar osv... Och efter en lite stud så säger jag: "- Men du har inte sålt bilar så länge. Du har kört ambulans!"
Han blev helt tyst först och frågade: "Va, har du åkt med mig?!" Jag började skratta för jag var övertygad om att han drev med mig och vi skrattade båda två länge och sedan bekräftade de runt honom att han varit ambulansförare i nästa 20 år innan han helt bytte karriär. Jag trodde honom inte och han tittade mycket konstig på mig när jag inte kunde förklara varför jag sagt det. Det kom ju bara ur mig, inget som jag tänkte utan det bara kom.
Mycket mysko.
Jag brukar skoja med mina vänner om att jag är lite av en häxa. För det är ofta så att jag tänker på en person och så ringer han/hon. Speciellt mamma och jag gör ofta så att den ena sitter med luren i handen när den andra ringer osv...

Intressant!

vilken spännande tråd! sitter och får rysningar hela tiden... jag funderar ibland kring det här med det "övernaturliga". Vill ofta rationalisera det eftersom det skrämmer mig men samtidigt är jag fascinerad.

Ok, nu till mina "övernaturliga" upplevelser:

Min morfar dog när jag var bebis. Hans mamma blev nästan 100 år och på hennes begravning kände jag starkt att morfar var där. Efteråt sa min moster tyst till mig att hon hade känt morfars närvaro.

Min blivande man och jag ringer varandra på mobilen ganska ofta. Så egentligen är det väl inte så märkligt, men det händer jätteofta att jag tar upp min mobil ur handväskan för att ringa och just då ringer han.

Jag gick till ett medium en gång. Hon syns rätt ofta i tv och verkar pålitlig, tog dessutom inte betalt vilket gjorde att jag litade på henne. Hon fick kontakt med min farmor och min farfars bror och beskrev dem väldigt väl. Jag stod då i valet och kvalet om jag skulle börja en ny utbildning. Jag hade inte sagt något till mediet om detta, och hon sa att min farfars bror bad mig att inte glömma min talang för mitt första yrke som jag älskar. Jag började den nya utbildningen men fortsätter att hålla min "talang" vid liv.

Har upplevt några saker sedan jag flyttade in med min sambo i hans lägenhet; jag har haft en liten träko i min ägo i några år, den har alltid stått på en hylla i mitt kök. När jag flyttade in så sattes hyllan upp, och kon placerades på den,men tydligen så gillade inte någon att den kom dit för många gånger så har den flyttats runt i köket och t.o.m in till vardagsrummet. Har frågat min sambo om det är han som flyttat på den, men han hävdar bestämt att det inte är det. Trodde han skojade med mig först, men när jag var ensam hemma och gick in i badrummet en stund så hade kon flyttats när jag kom tillbaka... skumt!

En annan sak, som jag och även min hund tydligen ser är att "någon" står utanför lägenheten och kikar in. Man ser bara en gestalt lite suddigt, och sen är den borta. Hunden gillar det inte, han reser ragg och skäller som en tok. Och när vi kikar ut för att se om någon är där så finns där inget.
Härom dagen, mitt på dagen, så hade jag ytterdörren öppen, så att katten kunde komma in medans jag vädrade, då såg jag något vitt, i storlek som en fullvuxen människa stå utanför köksfönstret. Hunden låg i sovrummet och sov,utan att jag gjorde något kom han utrusandes och började skälla, for ut och sprang runt i trädgården och skällde, men ingenting var där...

Kan tilläggas att min sambo bott i denna lägenhet i 9 år, och aldrig upplevt något. Huset är en gammal villa från 1800-talet.

Ja, hur ska jag börja då. Min mamma hade drömmar om ormar när någon olycka eller dödsfall skulle hända i vår familj eller nära bekantskap. Högg ormen så var det oftast dödsbud. Ibland berättade hon att hon drömt, och mycket riktigt fick vi ju svart på vitt. Efter som det 9 fall av 10 stämde, så tyckte vi ju inte det var så trevlig att höra.
Så gick min m2bs morfar bort, jag ringde ju hem till min mamma för att berätta men hon viste ju redan.

Så i oktober så gick min älskade mamma hastigt bort. Även detta viste hon, men hon sa inget. Men veckan innan hon dog var hon orolig för att min pappa inte hade någon ny vit sjorta, och hon talade om att han kunde ha sin mörka kostym.

Och när hon nu ej finns med oss längre så har hon varit hos mig och tröstat mig. Jag har kännt hennes närvaro, hon klappade mig på kinden och sa att hon hade det så skönt och att jag ej sulle vara så ledsen.
Så jag vet att hon finns med oss nu i planerinen för bröllopet och när vi gifter oss i sommar.

Vår kropp är bara ett skal som vi har till låns. När vi dör är det bara skalet vi ser, men själen finns kvar på något vis. Dom vi älskar och som stått oss nära finns alltid med oss och vakar över oss.

Nu ska jag torka mina tårar och gå och lägga mig med min underbara M2B.

Spännande tråd!

När jag var på en utlandsemester besökte vi ett slott. Jag har aldig varit på den platsen elle ens i det här landet tidigare, helt plötsligt när vi satt där och lyssnade på guiden kom jag på att jag hade varit där innan, men i en dröm jag haft många år tidigare, jag kom precis ihåg allt i drömmen vad vi gjorde,vilka som var med osv. Det kändes läskigt men ändå lite kul! Det har hänt ytterligare ett par gånger att ja kommer till platser/byggnader som jag drömt om tidigare...vet inte om det kan betyda något...drömmen i sig har ju handlat om helt andra saker och inte alls haft något sammanhang med ärendet jag haft i verkligheten...bara platsen drömmen utspelat sig på är samma...

Puff puff