Vilka korkade/dumma kommentarer har du fått när ni pratar om ert bröllop?

Vi har mest fått positiva kommentarer men de negativa har tagit hårt.

Min ena brudtärna fick någon noja och tyckte att det var så mycket pengar hit och dit och vi var ju så unga och blablabla. Det sved ganska så mycket att någon med den rollen inte ser fram emot det hela. Ett tag var jag på väg att säga åt henne att hon inte behövde vara tärna. Men nu har hon vänt om. Tror det var någon egen åldersnoja eller något sådant. För hennes egen del var det inte alls aktuellt med giftermål och när någon annan i samma ålder då ska göra det så fick hon väl panik.

Sen var det en på jobbet som var så där negativ kring vår ålder också. Hon tyckte att vi var för unga för att gifta oss och att vi skulle bli så förtvivlade och jag vet inte vad.

Det lustiga som jag tycker är att folk ibland kan ha sådana stora invändningar kring ett bröllop, men att skaffa barn - det är det inget snack om. Jag har flera i bekantskapen som är i samma ålder (23-24) och har barn och det är inte för ungt eller så. Men att gifta sig - herregud! Ett barn har du ansvar för hela livet och det är för min del ett betydligt större steg än att gifta sig. Missförstå mig dock rätt nu, jag menar inte att man bara ska gå och gifta sig, för skiter det sig så är det bara att skilja sig... Inte så. Men jag tycker ändå att skaffa barn är betydligt större.

Visst är det underligt att folk inte har vett att säga "grattis, vad kul"... om det sen tänker nåt annat så kan de ju göra det tyst, man behöver ju inte såra de man tycker om!

När vi berättade det för mina svärföräldrar( min m2b sa det och var jätteglad när han berättade) så blev det alldeles tyst..
sen kläcker svämor ur sig_"ja, ni gör ju som ni vill, det är ju ert beslut!"
Inte ett ljud till om bröllop eller grattis eller nånting!
Vi gick hem rätt snabbt sen och snacka om att det känns som man inte duger! M2b var jätteledsen och även jag.
Han gick dit en vecka senare och stllde dem mot väggen och frågade vad fan de menade...
-ja, men vad händer när ni skiljer er, då får ju inte Saga(vår dotter) hela hemmanet när du dör om Eva och hennes särkullbarn ska lösas ut!
Ehhh.... hemmanet är enskild egendom redan nu sa m2b ( han har fått det av en farbror)
-Jaha, men då ser jag fram emot bröllopet säger svärmor, varpå svärfar kläcker ur sig
-"ja, hade jag varit ungidag hade jag aldrig gift mig!Det är ju bara onödigt! (I somras firade de 50 årig bröllopsdag... bussigt sagt av honom)

Dessutom så är det väl inte deras sak hur vi väljer att göra med det juridiska, karln är ju vuxen och kan fatta egna beslut.
Jag förstår om de är rädd om honom men då kan man ju fråga lite försiktigt...

Håller också med Fiaojohnny, nog är det större att skaffa barn..
De binder ju en till varandra resten av livet vare sig man vill eller inte

kan det må hända ha att göra med hur "lätt2 det är att skaffa barn i förhållande till hur "lätt " man ordnar ett bröllop? Jag vet också att det är många som tycker det är konstigt att jag och min blivande inte har skaffat barn redan (för att inte tala om att gift oss). Jag är inte redo för att ta hand om ett eget barn än och jag tror itne vår livssituation riktigt tillåter det. Vi har trots allt valt varandra för livet och ska nu proklamera det inför alla våra vänner och hela släkten - det är stort nog för oss men inte större än ett barn, det är det ingen av oss som anser.

Halla, aktenskapforord och testamente kanske??? Kan ni ju ial ljuga om sa folk kan minda sina egna business...

Humorn i det hela är att vi SKA ha äktenskapsförord,
för att det blir mindre trassel med särkullbarn osv...
Desstuom har jag mer i värde än min m2b, fast det vet inte svärföräldrarna om... och det har de inte med att göra!
Vi är vuxna... minst sagt och kan sköta oss själva

Men vad lojliga dom ar...

Du har helt ratt i att man slipper krangel med alla kidsen... Sa det var klokt gjort!

Vi förlovade oss 4/5-08 och de flesta vet att vi planerade bröllop dryg ett år efter. Men når datumet äntligen va satt så lät det såhär:
"Har ni bestämt datum..? Vad kul! När blir det?
"11/7"
"Jaha, mitt i semestern" och en lite suck.
So what?!
Vi kommer inte tvinga folk att gå på bröllopet. Vill man hellre vara på semester så visst...