Barnkarusellen snurrar vidare
Som tur var nådde djulgeltrumman mig också! GRATTIS Frejis!!!!!!!! Helt fantastiskt roligt för er! Kram och grattis!
Som tur var nådde djulgeltrumman mig också! GRATTIS Frejis!!!!!!!! Helt fantastiskt roligt för er! Kram och grattis!
Hmrr...hon med alla problem och klagomål är tillbaka! Och gissa vad? Jag har nya problem! Förvånad...? Någon?!
Jag skulle behöva hjälp av en ärlig och känslig människa (hmm, typ vem som helst här). Saken är den att jag gör ett dåligt första intryck (som jag är rädd för hindrar mig från att få ett arbete), och jag vet inte riktigt vad jag ska göra för att verka bättre. Tips emottages med stor tacksamhet.
Min arbetsförmedlares intryck av mig stämmer inte alls med hur jag är (enligt mig i alla fall). Hjäääälp! Mina irl-vänner känner mig för väl för att kunna upptäcka "personlighetsfel".
Nån som orkar/vågar ge mig konstruktiv kritik?
Och nej, jag har inte blivit mindre självupptagen!
Vickan, jag beklagar. Kram
Tack snälla att ni har tagit er tid och funderat över mitt "problem". Tyvärr så tror jag inte att det är bara min förmedlares fel, jag fick även ett hemskt utlåtande från ett bemanningsföretag. *pinsamt* Och jag håller med om att man bara ska vara sig själv och att det inte hjälper att låtsas vara någon annan än man är, men något måste jag göra känner jag. Frågan är bara vad.
Det är ganska intressant det med personkemi, när det "inte klickar". Det är ytterst få som jag har känt mig obekväm med, det verkar snarare som om folk inte "klickar med mig", medan jag tycker att de är helt ok. Dessutom så tycker jag att det är obehagligt att jag ska vara en sån "oklickbar" människa.
Att min arbetsförmedlingstant inte tycker att jag är en fantastisk person förvånar mig inte det minsta, jag har betett mig ganska drygt mot henne. Fast det förvånar mig att hon inte förstår att sättet man/jag är på hos af definierar inte en som person. Jag har aldrig varit otrevlig mot dem, mest ifrågasättande till deras roll och funktion.
Ett flertal gånger har hon påpekat min "speciella personlighet" och jag avskyr det. Jag upplever inte mig själv som "speciell", utan tvärt om mycket ordinär. En av de "speciella" sakerna med mig(enligt henne) är att jag tittar för intensivt på personen jag pratar med/lyssnar på. Visst, jag förstår att ingen uppskattar att bli glodd på, och det är just en sån sak som jag faktiskt kan ändra på utan att förlora mig själv. Men det borde finnas fler saker...
Förlåt för ältandet och den enorma egotrippen, men det här är ett mycket obehagligt "problem" för mig. Ingen vill vara den konstiga typen, inte jag heller.
Mrs B! Grattis till jobbet förresten! Blev det något intressant?
Hmm, bt krånglar.
Nåja, det är kanske svårare att lösa än jag hade tänkt mig. Tycker trots allt att jag ser människor som inte är så fantastiska och de har jobb. Jaja, nog om det!
AM, förlossningssätt? Som i kejsarsnitt eller vaginalt?
Förresten, jag kanske kan börja hänga här igen nu när jag ska skaffa mig en "bebis". Jag ska köpa hund nån gång i år.
Tack för utlåtande och tips! Ska fundera en stund till på det och sen försöka glömma det, ingen mening att snöa in på neggosaker. Tack för tipset Vickan, ska kolla om det hjälper mig!
Nenne, ska du göra ivf?! Har de kommit på vad som var eventuellt som inte klaffade? Och en katt! Åh, ni kommer få så mycket nöje av den. Fast jag har ingen aning vad de är för ras, måste kolla upp det.
Liten, tråkigt att det känns så trist just nu. Kan det vara våren som spökar? Jag brukar alltid bli smådeppig och astrött på våren. Gällande Mindre, är vc så bekymmrade över en seg viktkurva? Du är ju inte särskilt grov, kan det vara så att Mindre bråds på dig?