I vått och torrt och stiltje och orkan

Att planera maten och vad som ska handlas har definitiv blivit min bit. Jag hatar att laga mat och handla är ett nödvändigt ont. Han handlar iofs gärna, men då måste jag ha skrivit upp allt. Och så slinker det ned sånt som jag INTE skrivit, typ ÖL och SNACKS...
Det som gör mig mest galen är att HAN blir galen om jag glömt skriva upp nåt som vi behöver. Typ han ringer från affären; "var det nå' mer?" Ja, inte fan vet jag. Det är ju DU som går hemma hela dagarna (han är sjukskriven sedan oktober efter en operation) och äter. I morse när jag kollade fanns det pålägg och mjölk o korv till middagen, men kylskåpsdörren står ju mest på vid gavel nuförtiden när du är hemma så hälften är ju uppätet när jag kommer hem... VILL jag säga... men säger förstås inget. AAAAAhhhh, ska det va så svårt att SJÄLV kolla och skriva upp om man tar sista pålägget eller frallan eller vad det nu är, så att det blir inhandlat?!
Det värsta är ändå: "Vad hade du tänkt göra till middag?" och så får man reaktionen: "Nä, fan det är jag inte sugen på". Nähä, gör din mat själv då. Om jag är ansvarig för maten och planera middagen så blir det så. Den som är av annan åsikt kan göra sin mat själv. BAsta!
Så Blomman, du är inte ensammen, och jag har inte ens PMS för jag har mens NU, så det värsta har gått över

Usch vad jag lät neggo...
Han lagar ju faktiskt mat ibland... Om jag säger vad han ska laga.
Och även om jag hatar att laga mat och att handla så gör jag hellre det än klipper gräsmattan och skottar snö och grejar med bilarna och pelletsen och pannan och...
Jaja, men ibland måste man få gnälla lite.

Ingis, jag älskar lax och min man jobbar på fiskfabrik med just lax, när han inte är sjukskriven. Så jag får sällan "lov" att laga lax. Det där lät ju supergott!!! Hade kommit flygande över till dig på stört och käkat lax om jag vetat!

Ha! Det där du ville säga men inte sa hade jag sagt med mustiga tillägg!

jag är en liten jävel på att laga mat och tycker det är helt ok men vägrar ta hela grejen.

Jag är också duktig på att planera veckans mat och inte bara stå som ett mähä i affären med en kyckling och en falukorv VARJE gång.

När min sambo lägger till egna saker, då tar han BORT det jag sagt. Dvs, ska det vara tre saker, kommer han hem med tre. Att han då bytt två av de han åkte dit för, kommer han liksom inte på och att det följdaktligen skulle varit FEM saker.

En gång i begynnesen skulle han köpa matjessill, gräddfil och tadaaa-gräslök.
När han hade åkt FEM gånger under loppet av tre dagar, hade vi jävligt mycket sill-både i kylen på hans jobb och hemma, men fortfarande ingen gräslök.

Hon på lilla konsum höll på att garva ihjäl sig.

Förresten måste jag uppdatera med att jag nu kollat i lilla källaren och han HADE köpt nubbe OCH det var Hallands fläder.

Men det är fortfarande ekande tomt i kylen inför kvällen.
Jag ger mig icke. Han får åka. Han kommer att köpa grillmat.
Det slår jag mig i backen på. Hoppaas han kommer ihåg att jag har eldat upp alla briketterna när jag torkade tvätten.

Nu är ju min make borta i veckorna, så det är iofs inte så konstigt att det är jag som har koll på vad som behöver handlas. När han är hemma lagar han dock gärna maten, det ska jag ge honom. Skriver jag en lista så köper han (oftast) det som står på, men om jag lägger till mer än en sak som inte står på listan, då blir det svårt...

Mmmm det blir en strid i mitt sinne om det oekonomiska i att han annars får köra ytterligare två onödiga mil för sin tanklöshets skull- kontra principen att jag inte ska behöva vra den enda hjärnan i familjen.

Jag kommer att hinta.

OCH säga till honom att ringa den andra pappan som inte behöver hämta vår son eftersom den här pappan nu lika gärna kan göra det själv, så det inte åks ännu mer i onödan.

OCH påminna honom om att det är fotboll ikväll och då är det gott med ngt att knapra på vid tv:n