Min sambo sa något i förra veckan som fick mig att börja undra lite..
vi satt och myste i soffan och hade det lugnt och skönt, då han plötsligt sa att det nästan var så att han inte vill ha barn, bara för att vi har det så bra tillsammans och han inte vill förstöra det.
Så nu till frågan, jag förstår ju att det förändrar det mesta, men HUR har er relation förändrats sedan ni blev föräldrar?
Bredvid kohagen! 
Vi har också en nattvandrare så det är otänkbart att stänga dörren. Men man får passa på EFTER att de precis somnat och INNAN man själv somnar. Under dessa två minuter ska man alltså hinna ha underbar, hejdundrande, passionerad, sex med multipla orgasmer...ELLER så ska man försöka hinna röja undan disken i köket, dammsuga upp sanden i hallen, hänga tvätten som surnat i tvättmaskinen, ladda en ny tvättomgång, vika ihop den tvättade tvätten... betala räkningarna... osv. ja, ni fattar.
Bolibompa kan ibland vara räddningen, lördag och söndagmorgnar speciellt, då man inte hunnit försöra dagen med stress och andra bekymmer. Men 2 ggr/vecka är ju alldeles för SÄLLAN, typ ALDRIG enl. min käre man.
Men att vara småbarnsförälder är ändå härligt och jag skulle aldrig välja bort det!
hahaha..
Usch vi kommer alldedes för sällan till... Iaf nu för tiden. Men det har vi pratat om innan tror jag!? 
Men städningen måste man ju prioritera..
Na, men alltsa bara dom 2 min man behover...
Och varfor har man barnen i samma rum? Vad vet jag...
Fast det hör ju inte hit... 
För att det inte finns något annat rum. Vi behöver bygga ut...
För att det är mysigt och för att den äldsta är så mörkrädd.
Det är ingen fara, det gör snabbt över, säg den tonåring som vill dela rum med föräldrarna.
Jag kunde sova med mina päron när jag var typ 14.. hoho.. Efter det så sov jag med syrran tills hon flyttade hemifrån..