Vänta med sex

Ja att ha sex med någon annan samtidigt som man är ett par är ju otrohet och det kan verkligen komplicera ett förhållande. Ingenting jag rekommenderar någon.

Sedan så är man ju gift enligt bibeln om man har sex med en enda person och talar om det offentligt, det finns med andra ord inget religiöst påbud att vänta tills man har varit i kyrkan. Tror man på gud så är det något mellan honom och en själv.

Jag hoppas att allt blir bra för er såklart, men ni kanske inte väntar helt ändå. Om det bara är själva slutsteget som är kvar så har ni ju egentligen sex med varandra, bara inte sådan som eventuellt skulle kunna alstra barn.
Lizzie och Andrew skrev 2009-09-30 11:34:51 följande:

Den här diskussionen är som den mellan araber och israeler. Den kommer aldrig att leda nån vart...

Nej, men vad gör det? Alltid lär man sig något.

Lizzie och Andrew skrev 2009-09-30 11:34:51 följande:

Så är det faktiskt inte alls. Jag menar inte det här för att vara dryg eller elak på nåt sätt, men jag tror att man riskerar att bli väldigt besviken om man målat upp sex som en så totalt världsomvälvande grej. Vad exakt är det du föreställer kommer ändras mellan er och inom dig efter sexet, egentligen? Visst är första gången en upplevelse men det finns något fint och värdefullt i mognad och erfarenhet också.

Jag är inte en sämre väninna till min nuvarande bästa vän än vad jag var till min bästis från skoltiden. Man blir inte förstörd av många relationer och jag är inte mindre förtrolig med nuvarande vänner för att jag redan delat personliga tankar med andra tidigare i livet. Visst, sex blir kanske mindre värt om man har nya varje helg och jag tror inte att Paris Hilton uppskattar bästisaspiranterna från "Paris Hilton's new BFF" lika mycket som du och jag uppskattar våra vänner. Men skiljelinjen går inte mellan 0 och 1 utan någon helt annanstans, både i vänskap, kärlek och sex.

Jag är inte en sämre väninna till min nuvarande bästa vän än vad jag var till min bästis från skoltiden.
[/citat]

Det var riktigt fint skrivet =)

Tack Aleta, du gjorde den poäng jag försökte formulera häromdan om att ha starka åsikter baserade på vilken information?

Man kan ju tro på en del inlägg här att det bara finns ytterligheter i livet - antingen ett nytt one night stand varannan dag, gränsande till sexmissbruk eller att vänta till bröllopsnatten med den rätte/a. Jag tror att verkligheten för de flesta av oss ser rätt annorlunda ut. Åtminstone jag tänker mig att vi pratar om möjligheten att ha aktivt och önskat sex med en speciell person som man älskar och har en relation till (och halkar det med några misstag på vägen dit så är det inte hela världen heller). Det tycker jag inte att man ska skuldbelägga.

Att vänta kan såklart vara fint, om det är det man vill. Varsågoda (men moralisera inte över dem som fattar ett annat beslut). Att ha sex innan man verkligen vill är ingen bra ide. Men att överromantisera och lägga för stor betydelse vid själva första gången och bröllospnatten - det känns varken särskilt sunt eller nödvändigt och ger nog heller inte bättre sex. Övning ger färdighet - och öva ska man bara göra när man verkligen vill det.

Jag undrar om inte många kulturer bara skulle må bra av att man avdramatiserade sex. I alla fall skulle många kvinnor få det bättre, tror jag faktiskt.

Just det att man inte skulle kunna leva utan sex? Som om sex vore lika viktigt som mat eller vatten? Sex är inte heller en mänsklig rättighet, vilket fler och fler verkar tycka idag.

Nä, avdramatisera sex och om man (som jag) måste leva utan får man väl acceptera det och leva gott ändå?

Eller har jag fel?

Det tror jag också!

Fjosok, jag håller helt med om att sex inte är en mänsklig rättighet. Alltså kan man inte som rörelsehindrad inte kräva att få onanihjälp. Men det är en HELT annan diskussion som upprör många känslor skulle jag tro.

Men jag tror att det är otroligt viktigt. Dock kan nog ofrivillig celibat vara bättre än dåligt sexliv med någon man lever med.