Fråga prästerna 10

Fast man kanske inte kan lova att man _känner_ kärlek hela tiden, för hur man mår går ibland upp och ner. Det är ju ärligt tycker jag att kunna se det. Men man kan lova att man vill älska där kärlek är en handling.

Jag tror det där är väldigt olika.
Jag kan lova just att jag kommer _känna_ kärlek till M hela livet. Jag har en viss kärlek till mitt ex som var det ända seriösa förhållandet på lång tid (2 år) innan jag träffade M. Hon betyder mycket för mig men något dog under de där åren som gjorde att vi utvecklade en vänskaplig kärlek istället.

Det är bra att var öppen för att man kommer förändras under åren. Jag kommer gifta mig i kring 25 årsåldern, och kommer ju förhoppningsvis leva tills jag är 80. Mycket kan hända på den tiden i ett förhållande.

Det jag lovar när jag gifter mig är att älska henne i nöd och lust och att jag kommer ge allt för att vårat liv som gift ska hålla tills döden skiljer oss åt. Sen om livet vänder nånstans på vägen så är det så, inget man behöver tänka på nu :)

Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas. Det var den första skattskrivningen, och en hölls när Quirinius var ståthållare i Syrien. Alla gick då för att skattskriva sig, var och en till sin stad. Och Josef, som genom sin härkomst hörde till Davids hus, begav sig från Nasaret i Galileen upp till judeen, till Davids stad Betlehem, för att skattskriva sig tillsammans med Maria, sin trolovade, som väntade sitt barn. Medan de befann sig där var tiden inne för henne att föda, och hon födde sin son, den förstfödde. Hon lindade honom och lade honom i en krubba, eftersom det inte fanns plats för dem inne i härbärget.
Lukasevangeliet 2:1-7

God jul!

Kjell Präst skrev 2009-12-24 07:03:37 följande:

Kjell Präst skrev 2009-12-24 07:03:37 följande:

Gott nytt år!

Startade ett forumsinlägg men fick rådet att fråga här också. Kopierar därför min fråga och hoppas att någon av er vet svaret.

Jag är finsk och min blivande man är svensk.
Vi har bokat kyrka och lokal inför vårat bröllop. Men pastoratet har ej fått tag i någon vigselförrättare än.
Nu funderar jag på om man möjligtvis kan få en vigselförrättare som kan både svenska och finska för att blanda vigseln så att både dom svensktalande och dom finsktalande förstår delar av vigseln.

Men är det vårat pastorat som ska leta efter en vigselförrättare som kan både svenska och finska eller är det våran plikt som brudpar att leta upp en vigselförrättare nu när vi gärna har ett specifikt önskemål angående språket?

Jag tror inte att er församling har någon "plikt" att hitta en finsktalande präst - men fråga går ju alltid. Jag vet ju inte var ni bor, men här i Stockholm är det knappast några problem att hitta en finskspråkig präst.

Vi bor i Jönköpingslän och jag har inte hört talas om någon finskspråkig präst här. Om det inte finns någon här, finns det möjlighet att kontakt någon av prästerna i Stockholm och att dessa i sin tur kommer ner hit. Hur fungerar det i så fall praktiskt?

Ville bara tassa in och önska gott nytt år! Det är tur att ni finns och svarar på frågor!
Kram