Haha, ja blivande man, inte barnmorskan..
(Till resa till Riga)
Har ni hittat den eller hur var det?
Jag trodde historien med svärfar var överspelad men NEJ. M ringde och frågade om de skulle komma på födelsedagsfika i veckan.
Svar: Nej, vi blev så ledsna över hur vi behandlades hos er sist. (De kom 40 min för tidigt och både jag och M frågade om de inte skulle komma kl 18 eller om vi missuppfattat tiden. Jag var inte där när de kom utan var och handlade och frågade då när jag kom hem.)
M svarade att vi blev ju lika ledsna vi över vad XX(frun) sa och att ni inte ens kunde säga grattis. Och så bad han om ursäkt (det hade ALDRIG jag gjort) om de tog illa upp.
Sen kom nästa attack. Han (svärfar) känner sig så utanför när vi flyttat dit jag är uppväxt. Ett beslut vi båda fattade, tillsammans. M svarade att det beslutet tog vi ju tillsammans. Svärfar lyssnade inte. Sen avslutades samtalet ganska snabbt.
JÄVLA KARL!!!!! M mår apa, och jag är skitförbannad. Tack för d.