I vått & torrt, genom allt & inget -tillsammans
Men lilla skrittgumman, nu tar jag traktorn och kommer!!!
Gubbskrället binder jag fst i skopan och tvångsmatar med meduciner som smakar urk och talar om vilket jävla stopskott han är tills han lärt sig mantrat:
-Jag ska äta medicin och gå i terapi!!
Tycker det är underbart att du redan har varit till VC, att de har sett och hört dig och att du får hjälp. Men kanske du ska fundera på medicin i alla fall?
Inte för att det tar bort problemen, terapin behöver du i alla fall, tuanför att du ska kunna var på ytan utan att kämpa för varje andetag...
Tror också att din diagnos kan ha skrämt upp maken rejält, för jag tror nånstans att innerst inne vet han att allt inte är som det ska med honom och så har hans beteende orskat detta hos dig..... Anfall är bästa försvar för honom, då är inget hans fel..
Tror det ligger jättemycket i det Villemoa skrev till mig, att det var nog bra med en långhelg i Stockholm så jag fick lite luft under vingarna.
Jag vet att maken varit borta, men du har varit hemma i "träsket"...
Sjukskriv dig en vecka, ta med barne och kom hit så ska jag se till att du får lite luft under dina vackra vingar!
Eller åk till någon annan kompis, eller ta in på vandrarhem i Luleå och gör nåt kul eller vad fasiken som helst, bara du kommer bort en stund!
Kram kram kram
