Brudöverlämning - hit eller shit?

Haha, ja, jag menade det som ett skämt, tro inte något annat :P

Haha

Jodå, nog är vi många, både balnd moståndarna och förespråkarna för brudöverlämning som vet att det är så.

Det jag tycker är mystiskt är varför man vill byta ut en sed som, om än ytligt, symboliserar jämställdhet och brudparets gemensamma vilja att gifta sig mot en som kommer ur just denna ojämlikhel du beskriver och som, om än historiskt, visat på synen med mannen som överhuvudet.

De flesta brudar som förklarat lite närmare än bara "För jag vill det" hävdar att beslutet är helt fritt och bygger helt på just deras personliga bakgrund inom familjen. Ändå har de kommit fram till samma sak. Jag tycker det är märkligt och tyder på att beslutet inte är så fritt utan ganska styrt.

Men vad är det då som styr och vill vi att det ska vara så?

Jag tror iofs att om man frågar en brud som ska ha överlämning är det få som svarar "Ja, jag har noga tänkt över mitt val och kommit fram till att det symboliserar att kvinnan är en ägodel men jag vill ändå ha det." Eller jag hoppas iaf att det är så

Vi försöker ju fundera varför man ser det på ett visst sätt, och jag är nyfiken på hur människor som vill gå fram till altaret med sin pappa tänker när de menar att det visst är ett helt självständigt val utan någon som helst djupare betydelse när överlämningarna nästan bara sker i ena riktingen.

I en av de tidigare trådarna så vill jag minnas att en brud faktiskt resonerade på det sättet. Hon ansåg för övrigt också att hennes plats som hustru var ett halvt steg bakom sin make och att maken naturligt var familjens, och därmed hennes, överhuvud.

Jaha den..ja den är gammal :) Alltså jag skulle kunna göra så som tärna men som brud villjag att det ska vara som det ska vara haha ;)

Ja, bakgrunden är inte så konstig, den känner nog de flesta till även om jag faktiskt tror att väldigt många inte tänker på innebörden.

Däremot så säger många att de vill vara annorlunda och därför väljer brudöverlämning. Eller så skriver de som Burre säger att i just deras fall så passar pappa bäst, trots att han kanske inte ens har funnits med under ens uppväxt!

Man kunde tycka att om det var ett eget originellt val så skulle lika många komma fram till att de står sin mamma närmast och vill gå fram till henne. Eller en bästis som man har haft sedan man var liten. 
Men nej, om inte pappa finns tillgänglig så hoppas väldigt ofta mamma över och det blir en bror, farbror eller annan manlig släkting. Det verkar vara väldigt undermedvetet styrt till att en man ska lämna över kvinnan. Alltså inget fritt, eget genomtänkt val.

Någon tyckte ju här att mannen var familjens överhuvud och viktigast, så då är det ju inte så konstigt att man väljer så, men de allra flesta säger klart och tydligt att de är helt jämställda och självständiga. Frågan är om man verkligen är så självständig som man tror när det undermedvetna och gamla normer har ett så starkt grepp om ens tankar utan att man ens är medveten om det.

*haha* Kom just att tänka på en rätt lustig sak; Jag har faktiskt personligen varit med om något som kan liknas vid brudgumsöverlämning!

När jag och pojkvännen förlovade oss så hade vi lite familjemiddag med närmsta familjen. Mitt under allt så reser sig pojkvännens mamma och går fram till mig, tar mina händer och ser mig djupt i ögonen och säger: -Nu är det din tur att försöka uppfostra honom. Jag orkar inte mera (sista meningen med glimten i ögonen).

Kvinnor är alltså ägodelar eller troféer och män är barn som ska uppfostras och formas.

Sjukkt...   ..och lite lustigt.

Vad säger ni om det? Har intre reflekterat över det förrän nu att hon faktiskt gjorde och sa som hon gjorde ;)

Tror inte att du fått svar från någon! =) Min kille tyckte att det var fint att pappa skulle överlämna mig men att jag fick bestämma sj. Nu valde jag att gå in tillsammans med killen men så tyckte han iallafall!

Du missade nog mitt första inlägg där min blivande man troligen ska stå vid altaret med sin sånggrupp och sjunga ingångssången, som jag har önskat. Men vi får se hur det blir. Ingenting står ju skrivet i sten.
Det vore spännande att få veta hur alla som debatterat här sen har gjort på sitt bröllop, vad blev resultatet?.