Jag har haft en dröm sedan liten att min pappa följer mig fram till min blivande make ine i kyrkan. Vi får inte för prästen. Hon säger att det är som om kvinnan är en ägodel som överlämnas och därfär måste jag och min sambo gå in tillsammans in i kyrkan...Jag vill inte det!!!!! får det vara s¨här<????
Jag är inte emot brudöverlämningen, men jag är för valfrihet.
Och då måste jag ju faktiskt säga att det även gäller prästens rätt att säga nej.
Det är inte bara brudens val utan även prästens.
Att säga att "prästen är dum om denne säger nej" är ju samma sak som att säga att prästen inte har rätt till sin fria vilja.
Brudparet vigs under prästens gudstjänst, i mina ögon ger det prästen mest rätt att ha åsikter om hur gudstjänsten ska utformas.
Det är ju inte brudparets vigsel - där prästen råkar ha en liten gudstjänst om det går bra för brudparet...
Så ni som skriker om valfrihet.
Respektera att prästen också har ett val. Och han/hon har rätt att säga nej.
Ibland blir jag bara så trött...
Jag har inte uppfattat någon här som särskilt aggressiv (förutom möjligtvis du som väljer att använda termen Bull Shit om argument du inte håller med om).
Det du kommer fram till här är en bra slutsats som baseras på helt bakvända argument, brudöverlämning är INTE någon NY tradition. Det är en väldigt gammal tradition med en stark symbolik som i princip är att brudens far leder in henne och räcker över det metaforiska kopplet till brudgummen.
Att brudöverlämning är på väg tillbaka tycker jag i sig är ett utmärkt exempel på hur mycket vi har kvar att jobba på med jämställdheten, de flesta som villl ha brudöverlämning verkar nämligen som argument ha "för att det är så fint och romantiskt".
Handen på hjärtat så tror jag att det är bilden av den vackra bruden som en skör liten blomma som leds in på armen av sin patriarkaliske fader.
Därför tror jag egentligen att brudöverlämningen är ett symptom på hur kvinnans egenskaper fortfarande värderas av samhället(inklusive andra kvinnor). Där utseendet toppar listorna över vad vi har mest komplex över.
Jag tycker det är skrämmande när jag inser att även jag själv blivit så präglad av omgivning och "romantiska sagor" med prinsessor i torn och starka riddare att än till denna dag så kan jag inte vara nöjd med mentala och sociala kvaliteer utan en ständig oro för utseendet och alla komplex som kommer av det ligger precis under ytan.
Vill uppmana alla som fortfarande funderar på brudöverläming att läsa "Egalias döttrar" en bok med en i grunden ganska simpel idé. En bok om ett "matriarkaliskt" samhälle där männen får kvinnliga "könsroller" och tvärtom, man inser plötsligt hur absurdt och tragikomiskt vårt samhälle egentligen är.
Sorry för att det här blev ganska OT, när man väl kommer igång är det lätt att spinna på.
HElt OT men om min sambo ville gå in med någon av sina föräldrar och jag stått där frame själv hade jag tyckte att det vart väldigt fel. Men om han verkligen ville det så hdae jag låtit honom göra det.
Kyrkan är till för oss ALLA, så man kan inte jämföra det med sitt egna vardagsrum. i Guds hus är alla välkomna, och prästen jobbar där. Om jag vill gå fram till altaret med min pappa eller mamma så anser jag inte att prästen har rätten att döma mig för att jag väljer att gå med någon av mina föräldrar.
Det är Guds hus, inte prästens. Om han/hon motsätter sig att ens egen förälder eskorterar en till altaret så kan prästen ifrågasätta sig själv varför han/hon blev präst överhuvudtaget.
Om jag vill att en manlig kusin eller min bror följer mig - är det ok då?? Och VARFÖR är det så laddat att man vill att pappa följer med?? Man kanske inte har sin mamma i livet och inga syskon? Ska man gå ensam då?
Och man kanske VILL att ens make ska se en precis när man tar steget in i kyrkan!! Vi har sett det i många filmer visst, men är det FEL att vilja det?!
Tycker inte det är så OT 
Det där att det skulle kännas konstigt är ju för att det slår huvudet på spiken om hur lite symboliken faktiskt förändrats, den vackra bruden ska ledas in till den starke väntande mannen.
Hade symboliken verkligen förändrats så borde det ju vara hugget som stucket men det är det uppenbarligen inte.
Borde väl vara lika romantiskt och fint och "familjegodkännande" om bruden står framme hos prästen i sin vita klänning och brudgummen leds in av sin beskyddande mor?
. i Guds hus är alla välkomna, och prästen jobbar där. Om jag vill gå fram till altaret med min pappa eller mamma så anser jag inte att prästen har rätten att döma mig för att jag väljer att gå med någon av mina föräldrar.
Jag tror jag nöjer mig med att upprepa det jag sa tidigare.
I kyrkan är det prästen som bestämmer.
Deal with it.
