Bobbo skrev 2012-05-22 09:46:20 följande:
Har inte läst några svar bara ts inlägg och reagerar med avsky om att det kan vara så TRÅNGSYNT och DÖMANDE att vägra låta bruden överlämnas av sin far!! Man kanske inte vill gå själv? Är det ok om mamma följer en då?? Eller är det då mindre ok, för att pappa är en man? Är inte det könsdiskriminering då?? Nä.. Gud dömer inte, men människor är väldigt duktiga på det!
Man "går inte själv" om man följer kyrkans vigselordning. (Eller rättare sagt, man går inte
ensam. Gå själv hoppas jag att man kan göra om man inte sitter i rullstol)
Man går in
tillsammans som ett par som är på väg in i äktenskapet, som ett
gemensamt beslut av kärlek.
Och innan du slår mig i huvudet med stekpannan, så ska jag bara säga att vi hade så kallad överlämning...
Jag anser inte att det är fel att ha överlämning, och jag tycker att det är bra att man kan få ha det. För det kan ha en annan symbolik (personliga referenser) än kyrkans. Men även om man själv har en annan syn på överlämningen så är det inte säkert att församlingen (gästerna) förstår den...
Om vår präst hade sagt nej så hade vi gjort något annat. Det kanske hade varit ok om jag gick tillsammans med tärnorna och maken väntade framme.
Eller om vi hade haft ett gemensamt intågande, men från varsin port med varsin förälder (finns två portar i vår kyrka) och mötas i gången där vi förenas...
Maken ville absolut inte gå in med mig, han var för nervös. Och jag gick efter näbbar och tärnor med pappa som stöd, dels pga min återkommande yrsel, min trasiga fot osv. Jag behövde stöd. Och även om mamma hade levt 2 månader till så hade en sängliggande mamma inte varit så mycket stöd...
Frågan är fri.
Men prästerna är fria att svara nej också...