Chicita skrev 2013-04-16 22:51:55 följande:
Gång & Cykelbana heter det ju faktiskt om man ska vara riktigt petig
Och eftersom cyklisterna kommer så fruktansvärt snabbt i just den backen så kan man bli livrädd när dom susar förbi utan att ha gett ett ljud ifrån sig även som vuxen människa liksom.
Om man då är en hund eller ett litet barn så kanske man i den sekunden som man blev rädd, vänder sig mot det man såg/ hörde och tar något steg i den riktningen rent instinktivt så kan det räcka för att det ska hända en olycka.
Jag kan inte gå och ha hunden strikt intill mig hela tiden. Han måste få lukta lite i diket och röra sig lite på sidan av vägen. Både han och jag har ju också rätt att existera där.
Det är lag på att man måste ha ringklocka på cykeln. Och den sitter ju inte där för dekoration.
Så att ge en ljudsignal när man ser att man kommer ikapp någon (eller ännu hellre så fort man ser någon + igen efter en liten stund så personen hinner reagera) kan hindra många olyckor.
Du har nog missförstått om du tror att min hund är ett nervknippe som rusar ut i vägen och hoppar på cyklister så fort han ser dom.
Poängen är att även den snällaste / mest väluppfostrade hunden kan bli rädd när den blir överraskad av att det helt plötsligt är en cykel bredvid den som inte var där för någon sekund sen...
Jag har faktiskt vänt mig om när jag är mitt i backen och kollat över axeln och det har varit tomt. Efter att ha vänt mig om och bara hunnit 2-3 steg framåt så swischar det till och en cyklist passerar.
Det här är sista (eller första om man är på väg upp) delen av en backe som är närmare 3 kilometer lång och som bara planar ut korta sträckor när cykelvägen gör någon sväng (typ serpentinväg). Vår sektion av backen är ca 200 meter lång och spikrak så där gasar ju folk på allt dom kan så att säga, för att då slipper dom trampa på ett bra tag efter att backen planar ut sen då det är relativt raka spåret in till centrum därifrån.
Jag låter inte hunden springa fritt kors och tvärs. Jag har respekt för att det kommer folk och vill cykla förbi (eller gå/ springa förbi). Men då tycker jag att dom kan visa oss lite respekt och tala om att dom är på väg ikapp oss också. I alla fall dom som ska göra det enligt lag.
Jo, det var gångbanans del som "(också)" betydde. Jag var nog lite otydlig. Det var heller inte meningen att insinuera att du låter hunden löpa hur som helst.
Normalt sett skulle jag säga att det är bristande hänsyn att gå mitt i vägen på en sträcka där man vet att det ofta kommer snabba cyklister som behöver förbi. Men om nu hunden är lite nervös (och inte fortsätter lukta nere i diket) så får man se till att andra ovetande trafikanter tar lite extra hänsyn till detta. Precis som man måste stanna när det är mötande dubbelbarnvagnar och annat som kräver extra hänsyn i trafiken.
Problemet med att plinga i god tid i en backe, är att om man cyklar 30 km/h så måste man göra det 83 meter i förväg om man vill ge fotgängaren 10 sekunder på sig att reagera. Det hörs liksom inte i tid. Vilket förstås inte motsäger att man borde försöka. Jag tror de flesta använder ringklockan på samma sätt som en biltuta - när någon är där den inte borde vara, eller åtminstone behöver maka på sig så att båda får plats.
Fast en del cyklister klagar över att folk har en tendens att hoppa till - åt vilket håll som helst - och "håller tyst" av den anledningen. När fotgängaren har ett bra läge där den är vill säga. Själv använder jag som sagt en bjällra som klingar konstant och tycker att det funkar fint. Åtminstone brukar folk maka sig åt sidan när jag kommer, utan att känna att de behöver vända sig om först eller göra en massa ryckiga rörelser.
Daniiel: Tråkigt att de bygger in förutsättningar för dålig stämning i strukturen på jobbet. Låter rätt ogenomtänkt.
Men jag jobbar ju på en högstadieskola så konflikter av olika slag är vardagsmat just nu. Låter då fruktansvärt orättvist och ogenomtänkt i alla fall.
Vi ska faktiskt på IKEA om två veckor, kanske ska köpa en sån bara för att.. Kan ju ha den själv om inte annat. Jag gillar att pyssla, men det blir hellre än bra om man säger så. Sambon råkar ha en konstnärlig ådra så tillsammans brukar vi kunna få till det mesta. Jag har idéerna och han genomför allt som är svårare än att täcka med färg, typ ;)
