Bröstförstoring 9

Hallo

Abra - bra, ska kolla sidan om infon vi letade efter , tack :) angående mitt bröstband så är det ett elastiskt vitt ribbat band, som jag lindar över bröstkorgen. ca 10 cm brett. det ska sitte ganska högt över bröstet, absulit inte så långt ner att det täcker bröstvårtorna. sen så ska man dra ner det en bit i ryggen, tänk dig att du har en BH på dig så ska detta bandet gå en liten bit nedanför knäppningen i ryggen. Hoppas du förstår hur jag menar. Sen så är det en bit kardborr i ena änden som jag fäster på bandet, så jag kan ta av och på det hur mycket jag vill. Men nu slipper jag det, skönt.
En fråga till dig, varför har du så många lager tejp? jag har bara ett, är det bättre att ha fler?
Angående känseln så har jag normal känsle uppe på bröstet men mellan bröstvårtan och ärret så känner jag i princip inget alls. Bröstvårtorna är väldigt ömma, men de har börjat ändra form om det är kallt eller så, så de ser nästan ut som det gjorde innan op.

Har haft BH på mig hela dagen idag, känndes jätte märkligt, har gått utan sedan op, jag är faktiskt rädd för att den ska missforma brösten, jag vet att det är ok att ha en mjuk bygellös BH, så jag är nog bara löjlig som känner så. Men jag måste ha BH, vill inte att bröstvårtorna ska synas igenom, framför allt inte när jag är på jobbet.

Klippte en kompis innan idag, det gick riktigt bra, känndes bra, men det är ju skillnad på att klippa en och tio stycken efter varandra, så vi får hålla tummarna att allt går bra, det har ju trots allt gått 18 dagar sedan op när jag börjar jobba.

Vad tror ni, är det ok att gå längre sträckor i lugn takt 2 veckor efter op, det kan väl inte skada?

trevlig kväll

Hej allihopa !

Har varit på semester och inte kunnat skriva eller läsa på länge. Har nu läst ikapp lite. Kul att många skriver!

Abra m fl: Har inte heller någon känsel mellan bröstvårtor och ärr. Hoppas på att känseln kommer tillbaka vilket den troligen gör. När de skär i huden kapar de samtidigt några nerver som bl a har med känseln att göra. Nerverna söker sen nya vägar för att hitta tillbaka till sina gamla "kompisar" och detta kan ta ett tag antar jag.

Det är nu 2,5 v sen jag op:ades. Mår prima och har inte alls ont. Har gått ett par längre promenader (ca 6 km) vilket gick alldeles utmärkt. Kan ännu inte gå lika fort som jag skulle vilja och inte svänga på armarna lika mycket som jag brukar. Skönt att kunna röra sig lite i alla fall. Har även gjort lite lättare styrkeövningar för andra kroppsdelar, ex rumplyft och utfall.

Man får ju inte lyfta mer än 1 kg förrän 3 v efter op. jag tycker inte att lyfta tungt är det som spänner mest i bröstmuskeln utan mer andra aktiviteter/rörelser, ex öppna och stänga bagegeluckan på bilen. Att dra barnvagnen är mycket mer ansträngande än att bära en 11 kg kille nära kroppen. När man trycker ner vagnen och ska svänga den anstränger man bröstmuskeln ordentligt. Konstigt att de inte sa nåt om det. Tur att jag känner min kropp väl och kan tolka dess signaler och tur att folk i min omgivning kan dra vagnen istället.

Stygntagning ALLA: Jag kommer också att ta stygnen själv. Beskriv gärna mer detaljerat hur ni gjorde (har op:at mig på VK). Ska man rengöra ärren direkt när man tagit bort tråden eller bara tejpa över ny tejt? Vad ska man i så fall rengöra med, tvål och vatten eller någon sorts lösning. Är lite orolig över detta. Kommer det att göra ont? Hur ofta ska jag byta tejp sedan? Hilfe

Tack för att ni finns, pussgurkor!

Njut av sommaren!

kanelbulle: Ja, just så känner jag alltså oxå. är helt "bedövat" i det området. Hur länge sen va det du op dej?

KalasAnnah: Ok, tack för infon om bröstbandet - har jag länge ubdrat över faktiskt, nyfiken som jag ju är! förstår att det är skönt att slippa. Jag ska som jag nämnt oxå ha bh på jobbet, och då den du tipsade om som jag köpte ("Triumph, Soft Sensation"). Och den har ju inga byglar och är mjuk och följsam, men den sitter ju inte "löst" för det, utan et blior t.o.m. en liten rand uppe på brösten då jg haft den på ett tag, alltså att den sitter åt iaf, men lagom tycker jag. Hoppas det är OK iaf.

Vad tror ni andra? Vilken typ av bh började ni med som första bh efter op (om ni har anatomiska implantat alltså)?...

Ang. att gå långa sträckor, så är det nog ingen fara för dej KalasAnnah, beror ju på din kondis iofs, man ska ju inte ta ut sej för mkt! Sen får du väl börja jobba och känna efter hur det känns, är ju så individuellt det där. Men det går säkert bra ska du se!

norrlandsstinta: Hur va det på semestern då? Vart va ni?? Kul å ha bikini el.? Det där med max 1 kg i 3 v., det går ju bara inte att hålla i vardagen - men men... Har hört att det viktigaste är att inte lyfta jättetungt, och inte lyfta ryckigt och snabbt, utan mer mjukt och ta i med benen och ryggen liksom. Ska försöka praktisera det på jobbet nu natten till mån. då jag jobbar för första gången efter op., får se hur det känns. Men jag ska ta det extra försiktigt, så drt går nog bra det med. Är ju 3 v. sen min op nu.
Förstår det där med svårigheter att dra vagn, det va svårt på Ikea när jag va där för 1 v. sen oxå, tar mkt i br.muskeln ju. Bra att du har hjälp iaf!

Ang. stygnborttagning - jag op ju oxå på VK, och tog bort stygnen hemma i förrgår natt - no problems! Jag följde rekommendationerna jag fått, alltså:

1) Tvätta händerna noggrannt

2) Elda på en sax så den blir antiseptisk/bakteriefri

3) Klipp så nära huden du kan i ena änden av tråden, på EN sida där den sticker ut

4) Ta tag i den trådände som du inte klippt av, och som därför fortfarande är lång, och dra ut dråden åt det hållet (så du inte drar in bakterier från den utstickande tråden in i kroppen)

5) Tvätta med bomull, tvål och vatten på ärret och runt omkring där tejpen suttit, och låt självtorka

6) Sätt på kirurgtape (som du fick med från VK) på bara ärret (ca 4 cm)

KLART!

Och jag lovar - det känns verkligen _ingenting_ när man drar ut tråden - trust me!

Lycka till!

((Kram))

Hej igen! Snälla!!! Kan nån vänlig själ som upplevt att känseln under brösten försvunnit efter op skriva hit och berätta, om det va länge sen ni gjorde er op!!?? Kom känseln tillbaks?? I så fall - all känsel? Och efter hur lång tid??....

Är såååå tacksam för alla svar jag kan få!!!

((Kram))

Varför blir det såna här jäkla gubbar: nästan heeela tiden då man skriver parenteser??!! *Grrr* Sååå stööörande!!!

Abra: Jag har också haft ett känselbortfall så som ni beskriver. Det har blivit bättre med tiden. Nu är jag bara lite bedövad precis vid ärren under vårtgårdarna ner mot bröstvecken. Känseln kommer tillbaka allt eftersom, så jag tror inte du behöver oroa dig alltförmycket över det. När jag var nyoperead hade jag ingen känsel vare sig under på eller under vårtgårdarna men känslen har som sagt återkommit succesivt.

Jag är ganska dragen just nu..har festat hårt med vänninorna på möhippa hela kvällen;) Delade en och en halv flaska Bacardi på fem pers..inget att rekommendera för nyopereade! Två av mina vänninor vet om operationen och var mycket noga med att jag inte gjorde något dumt/ansträngande under hela kvällen. Det är lite lustigt faktiskt hur olika folk reagerar över en sån här operation. Jag är förvånad över hur många av mina närmsta som inte alls bryr sig om själva operationen utan bara är glada för att jag mår bra och inte fått några allvarligare biverkningar. Däremot har en, min brors blivande fru, tydligt visat sitt ogillande till operationen. Hon sa ex. till min mamma att hon såg mig på ett helt annat sätt nu efteråt och jag blev uppriktigt sårad över att hon tyckte det. Fick ikväll veta av en av mina vänninor att hon uppenbarligen själv hade stora komplex över sina egna bröst (de har helt försvunnit efter amning och viktnedgång) men att hon aldrig själv skulle göra en operation. Det är därför hon tar så illa vid sig när hon fick veta att jag gjort det. Att jag inte fattat det innan! Jag ångrar ingenting och har heller ingen lust att "leka martyr för den goda sakens skull" (som min syster så fint uttryckte det;)) Ingen skulle tacka mig för det ändå. Just nu känns det bara så skönt att alla (nåja nästan alla) mina vänner stöttar mig i mitt beslut och hjälper mig så gott de kan. Hoppas ni andra också har en sån tur med era nära och kära.

Kram på er!

Abra: tack för den tydliga beskrivningen av hur jag blir trådfri. Ska nog gå och tesata alldeles strax.

Hej då!

Hej.

Jag vill väldigt gärna göra en bröstförstorning, men jag är rädd för smärtan efteråt, hur ska man klara det med två små barn hemma... Hur lång tid tar det innan man klarar det själv.

gabbe:

Flera tjejer här på forumet har småbarn hemma och verkar klara allt bra ändå. Väldigt imponerade. Själv har jag nog lite svårt att tänka mig in i situationen eftersom jag valt en sånt "optimal" tidpunkt i mitt liv för operationen. Har faktiskt inte behövt göra någonting som gjort ont eller kännts obehagligt sen operationen eftersom jag har haft familj och vänner omkring mig som hjälpt till med precis allt. Har dock varit barnvakt åt brorsans ettåring ett flertal tillfällen och det har gått förvånantsvärt bra. Det är nog svårast de första veckorna då man inte får/bör lyfta pyttingarna. Har du en man får du låta honom sköta det mesta själv den första tiden. Han får med andra ord leka "ensamstående pappa", kan säkert vara en nyttig erfarenhet för båda. ;) Det viktigaste är ju trots allt att du mår bra och blir hel igen.

Kram på dig och lycka till med ditt beslut, oavsett vad du väljer.

Misha**: Möhippa, låter ju kul! Roligt att du tänker på oss här då mitt i natten när du kommer hem!
Ang. hur folk reagerar då man berättat om bröstop är så olika som du säger... Och din svägerska är säkert avundsjuk - garanterat! De jag berättat till har reagerat på lite olika sätt de med. Som min mamma hon vill knappt prata om det, hon tycker det låter så "otäckt", men tyckte ändå att resultatet blev bra när hon såg de igår. Dock tycker jag hon kan slänga ur sej lite okänsliga kommentarer, men men... hon är som hon är. Och pappa säger inte så mkt, är mer "neutral" och bryr sej inget eg., bara at jag mår bra. Och min bro och hans sambo tyckte väl att man kunde lägga pengar på annat "vikigare", men annars va de väl ganska "neutrala" också. De kompisar jag berättat för har reagerat "positivt/neutralt" de med, har jag anat lite avundsjuka hos någon pga deras beteende och kommentarer, men det är inte så farligt.

Det jag tycker är lite tråkigt faktiskt är att folk förknippar bröstop så mycket med s*x, och att man gör det för att få:

¤ ett bättre s*xliv

¤ Mer positiv uppmärksamhet (man vill 'visa upp sej')

¤ Ett bättre självförtroende

Och ovanstående stämmer inte ett jota med min anledning till op iaf! Blir faktiskt ledsen och sårad när folk "tar för givet" varför man op sej.

Man kan ocså få sårande kommentarer om att man blivit "bröstfixerad" och annat - men herregud - det är ju en hel kroppsdel och en del av mig som ändrat fom och funktion väldigt drastiskt - inte så konstigt att man blivit lite "fixerad"! Men det är väl mer för att man har liksom "svårt att fatta" att man verkligen ser ut såhär nu, tar en tid att vänja sej vid sitt nya utseende och hur det känns. För min del handlar det iaf absolut inget om att jag vill se "sexigare" ut, utan jag vill känna mej kvinnligare och ha en mer "proportionerlig" kropp - "symmetri" helt enkelt! Och det är just vad jag fått, och därför är så nöjd!

norrlandsstinta: Ska du ta bort tråden idag eller?...

gabbe: Smärtan efteråt är inte den värsta, den får du värktabl. mot, och den brukar bara va i ca 2 dagar efter op. Sen "får" du inte lyfta mer än "1kg" på 3 v efter op - men det är mer en rekommendation än en absolut sanning. Det viktigaste är att du inte lyfter för tungt och snabbt/ryckigt, att du rör dej mjukt och så, tänker på hur du lyfter etc. Hr du bestämt dej för op än? Tänkt ut nån klinik än?Vad för sort och storlek?...

Misha** igen: Jag har ochkså haft sån tur som dej - har fått hjälp av sambo, familj och vänner då det behövts hjälp med tunga lyft - t.ex. har vi precis flyttat.

((Kram))