För mycket är aldrig tillräckligt.

Gemma
Stackare!! Vad hemskt att ha blivit matad med allt detta så nära förlossningen, men se det positivt. Nu har du ju en möjlighet att göra allt du kan för att komma runt det, vilket det verkar som att du gör. Tror det är jättebra att ni pratar med läkaren nu och är övertydliga med hur ni vill ha det. Hoppas läkaren förstår er och respekterar era önskemål. Finns det möjlighet att byta förlossningsläkare annars?
Tycker att det låter oroväckande att de redan nu vet vem som kommer förlösa er, de måste ju ha fler läkare och jobba i skift. Så hur vet de att ni hamnar på just hennes pass?
Men stå på er, pprepat tjat brukar hjälpa!
Att oroa sig lite för förlossningen är ju helt normalt, men att se fram emot den med totalpanik är nått helt annat.

Kom ihåg - börjar de göra något så protestera högljutt!
Det är om att vråla - NEJ RÖR INTE! Om någon drar i ens bröstvårtor utan att fråga... Det är aldrig ok annars så varför skulle det vara ok nu? Det kan ju knappast ha någon akut mediciskt funktion.

Om jag vore du skulle jag ha brutit ihop och krävt att få föda hemma och sett till att få tag i en privatläkare som kan assistera. Skickar en styrkekram.

Vad det gäller firandet så är jag för "alla dåliga ursäkter för en bra middag"
Vi firar dagen vi blev ihop, dagen vi flyttade ihop, förlovningsdagen och bröllopsdagen. Nu i början firar vi 1/2 år på bröllop också. Vi firar inte med presenter och allt utan mannen försöker komma hem lite tidigare från jobbet, gärna redan vid 18.30 om det är möjligt. Sen äter vi en stor och god middag tillsammans med levande ljus och fin dukning osv. Mysigt!

Det blev kanel och kardemumma bullar, min väninna som bor i en liten 2a utan riktigt kök med man och en 4 mån dotter höll på att få spader. Vädret var så dåligt att att långpromenad var uteslutet och hon höll på att bli galen på att stirra på samma väggar. Så vi storbakade med lilltjejen på sin filt i ena hörnet av köket. Praktiskt så länge hon ligger still, sen blir det knepigare.

Hello ladies!
I dag känner jag mig mycket bättre, har sovit nästan utan att vakna mer än ett par gånger i natt. Öronproppar är ett måste då det är ett sjukt störande ljud från hissen, tror att jag nu börjar vänja mig vid att sova i den nya lägenheten med alla nya ljud och så högt upp i luften. Som tur är har vi både eget kök och badrum, nån måtta får det vara på det studentikosa livet.

Gemma, fnissade gott åt ert tumlande i sänghalmen. Hoppas
verkligen att ni får till ett givande samtal med läkaren så att du kan återfå lugnet inför förlossningen. Tänker mig också att sådan här historier blir ännu värre om man som vi är kontrollfreaks, då mår man verkligen dåligt om man inte känner att makten ligger hos en själv.

Håller med förhoppning: man måste ta vara på chanserna att fira! Men både jag och min kille är rätt glömska när det kommer till årsdagar, förra året glömde vi bägge bort årsdagen men nu fick jag tack vare dig en påminnelse om att den faktiskt infaller nästa vecka. Är ju dock inte lika kul att äta god middag och dricka skumpa på egen hand :) Även om vi är dåliga på ?dagar? så är vi desto bättre på att uppmärksamma varandra i vardagen med goda middagar, blommor och små överraskningar. Allt för att inte låta vardagstristessen infinna sig ? livet blir så mycket roligare om man njuter av små härligheter mitt i vardagen.

Lapinette: vinkyl i garderoben - smart! Är något jag ska komma ihåg när vi köper större lägenhet.

Amelle - det går nu inte att stänga garderobsdörrarna så de har vi hängt av men denna garderob står precis vid köket (har 4 stycken där) så det blir ganska så naturligt att ha den där rätt nära kylskåp och annat som går i samma färger.

Lapinette
Läste lite fort och fck för mig att det var Amelle som hade skaffat en vinkyl och nu monterat in den i garderob i studentrummet... snacka om lyx. Men så var det inte riktigt. Hur hög är vinkylen mot garderoben? går det att göra något vettigt av ytan som blir över?
Med en resa inbokad kanske det är roligare att shoppa där istället?

Amelle
Hur stor är lägenheten? har den kök o badrum så är den väl ganska stor.Är det en vanlig eller en "familjelägenhet"

Nu är jag ordentligt förbannad på min examinator, ringde för att höra varför det inte händer något. Än en gång kom det massa dravel om semester och mycket att göra osv. Nu har jag väntat i snart 2 månader!!! Helt oacceptabelt! Det får ta max 3 v mellan vändorna. De flesta tar bara 4-5 dagar på sig! Blir helt galen och vet inte vad jag ska göra... Kan absolut inte klaga till honom heller då det med stor sannorlikhet kommer påverka det hela negativt.

Kikar in lite snabbt för att kolla jordnöts-status, och konstaterar att Amelles gissning nog känns mest giltig. Dagarna bara går, jag som trodde på innan årets början. Men tji fick jag!

Befinner mig mitt i ett virrvarr av jobbletande och lägenhetsletande (Den första får ofta stryka på foten i förmån för den senare, har jag noterat), men vi har fortfarande inte hittat något som passar. Har nu varit på nio visningar, det kanske inte låter så mycket, men för någon som sitter och trycker svärfars hus, då känns det som en och en halv evighet. Men det ska väl lösa sig hoppas jag!

Amelle, när flyttar din fästman hem för gott? Var det nästa månad?

Förhoppningsis, jag trodde att ni redan hade bestämt datum för start på jobbet? Har det ändrats eller är det jag som minns dåligt?

Lapinette, jag har skrivit ned några ställen ni kan besöka och göra i Hong Kong, men just nu står det mest såhär; "Den där söta restaurangen jämte den där lilla butiken där vi köpte min svarta klänning med band i midjan" samt "Den där gatan där jag stukade foten när mamma var på besök". Ska dubbelkolla med H i veckan när han har tid, då det är han som kan sätta namn på platserna, då jag verkligen är sämst på detta.

Gemma, jag är övertygad om att allt kommer att gå så bra så med förlossningen. Känns det bättre efter samtalet med läkaren?

Förresten, är det någon som hört ifrån Trollsländan ngt? Hon måste ju också ha fått sin bebis, för länge sedan!?

Nu ska jag läsa Izunias tråd!

Känns som om vi är fler än en som frustrerat går och väntar här... Izunia på sina foton, förhoppningsis på jobb-lägenhet-uppsats, jag på jordnöten.

Håller med förhoppningsis, det var tur att vi gjordes uppmärksamma på att det inte alls är så lätt som det verkar att få sin vilja igenom bland läkarna här, hade i alla fall ett långt prat med läkaren och lyckades typ förhandla oss till lite mer väntetid (dvs om allt ser bra ut blir det inte med automatik igångsättning tio dagar över tiden), plus att vi gick igenom hela listan och hon lyssnade nog till en viss gräns. Mannen var jättebra, på henne som en iller, bevakande med frågor som "men vänta nu, vad har vi egentligen kommit fram till här?" Så viktigast är nog att jag känner mig väldigt trygg med honom och att han absolut kommer att bevaka våra intressen. Barnmorskan är däremot verkligen en dröm. Känns som att det nog kommer att gå bra ändå. Kram, G.

Vad skönt att det känns bra Gemma!

Stålis
Lustigt, mitt lägenhetsletande hamnade också långt före jobbsökandet... Även om jag bor helt perfekt nu och inte är helt sugen på att flytta alls. Men mannen trivs inte alls och verkar inte kunna komma härifrån fort nog.

Det var klart och vi skulle höras efter nyår för att enas om de sista detaljerna. Efter nyår brukar ju betyda efter trettondagen då de flesta kommer tillbaka till jobben igen. Har inte velat ringa då jag är övertygad om att han behöver första dagarna på jobbet till att gå igenom mailboxen och se till att saker kommer in till domstolarna inom fristerna. Men tycker att han kunde ringa mig snart...

Gemma
Skönt att det känns bättre nu, bra att du får stöd av din man, känns som att han kommer göra sitt yttersta för att du ska få det som du vill under förlossningen. Måste vara en tröst i allt detta. Hoppas att allt funkar bra och att läkaren förstog att ni verkligen menade allvar. Trevligt av henne att gå med på att träffa er med så kort varsel, bådar gott tycker jag.

Någon som hört något om Margaux på länge?
Fast hon kanske har fullt upp nu...

Vad det gäller lägenheten ska vi skriva papper på fredag för att skicka in till värdarna ang bytet. Så nu har det äntligen börjat röra på sig där, alltid något!

Min examinator hävdade bestämt att han inte hade fått min uppsats och mumlade något om Teliamailserver, dagens sämsta ursäkt! Han viste att jag skull skicka in den innan jul, efterlyser man inte den då? Spec som han viste hur gärna jag ville ha den registrerad före nyår... ville att det skulle stå 07 på mitt examensbevis. Mailade igen idag och fick sen mail att han hade fått det. Så förbannad att jag ställde till med mer bakning, bra med saker som ska knådas och bankas på. Spec som min mammas kusin kommer imorgon, den enda släktingen jag har på min mammas mammas sida. Han är gammal och jag har nästan aldrig träffat honom tidigare. Ska bli spännade...

Undrar också vart Margaux tagit vägen. Halllååå!!