Barnkarusellen

Nattson - vad skönt att allting såg bra ut på ULet, även om ni fick några nervösa minuter innan den andra barnmorskan bekräftat att allt var OK. Nu kan ni ju verkligen njuta av en härlig helg!

Själv ser jag också fram emot helg, trots att jag bara jobbat en vecka sen semestern! Trodde att jag kanske skulle känna lite mer arbetsmotivation nu, dels med ledigheten i bagaget och dels med vetskapen att det bara är några månader kvar att jobba innan en lååång ledighet, men nej då. Lika trögt som vanligt!

På söndag fyller min svärfar 60 år, och då ska vi till Svaneholms slott och äta middag. Jag har aldrig varit där förut, så det ska bli spännande att testa deras meny.

Smygläsare hoppar in...
Hej!
Här kommer en som har smygläst den här tråden mer eller mindre sedan starten. Jag håller tummarna för er som fortfarande kämpar på så tappert i bebisverkstan! Ni är beundransvärda!
Själv är jag mamma till tre barn, varav en kille på snart fem månader och två tjejer på fyra och ett halvt år. Anledningen till att jag skriver först nu är att jag kände att jag måste skriva ett par ord till Tinga eftersom jag själv har gått igenom det hon gör nu! Vi upptäckte vid UL i vecka 18 att vi skulle få två bebisar och min reaktion var ungefär som din! Jag kan säga att jag grät, för jag förstod inte hur det skulle gå med två bebisar. Med facit i hand kan jag säga att allting har gått över förväntan. Jag hade en bra graviditet och tjejerna kom i vecka 39. Det är dock viktigt att inte ta åt sig av allt det negativa som skrivs/sägs om tvillingar/graviditeter. Det bästa är att lyssna till sig själv och sitt sunda förnuft så kommer allt att fungera bra. Vi har hållt noga på rutiner så att de alltid har ätit och sovit samtidigt.
Jag kan bara säga att det har varit en positiv upplevelse att få två på en gång. De är redan fyra år och de leker jättebra med varandra. Vi tyckte att det gick så bra att vi tom vågade oss på att skaffa en liten trea!

Arbetsmotivation? Vad är det?!

Vi ska ut och äta brunch med ett par kompisar på lördag. Det är så mysigt att äta så man spricker och sen sitta och prata i timmar och gå och hämta den ena koppen te efter den andra.

Åh, Apansson - tack för ditt inlägg! Jag blir så glad av att höra från folk som verkligen lever med tvillingar och vet hur det är, och inte bara från sådana som tror att de vet! Härligt att höra att allting har gått över förväntan. Det är väl kanske en av förselarna med låga förväntningar; det är lättare att överträffa dem, men för den skull behöver man ju inte vara negativ.

Jag har fått uppfattningen att det här med rutiner kring mat och sömn är extra viktigt när man har två, just för att inte exakt varenda minut ska gå åt till att mata och byta; först på den ene och sen på den andre. Både jag och min man gillar ordning och reda, så jag tror att just på den punkten (åtminstone) är vi väl lämpade som tvillingföräldrar!

Tack för att du ville dela med dig av dina erfarenheter, och det är så himla skönt att höra att du tycker att det har varit en positiv upplevelse.

Nattson!!
Härligt att det såg bra ut på UL!!!!!
Men jag förstår att ni blev oroliga först. Hu!

Vi ska göra UL om ca två veckor och jag längtar skitmycket eftersom jag vill veta könet!!!


Oms,
stackars dig! Krya på dig nu gumman!!!
Och jag tror som du och Mugglan skrev att det kommer nog gå bra med relationen, det är bara det att man ändå funderar lite eftersom detta är det absolut mest omvälvande som hänt i våra liv och vår relaion hittills. Jag kände på samma sätt innan vi lämnade Sverige och flyttade hit också, man hade ju ingen aning om hur något skulle bli. Och en sådan flytt kan ju också ge en helt annan "balans" i förhållandet, t ex om en trivs men inte den andre eller om en har lätt att bilda nytt nätverk men inte den andre osv...
Vårt dagliga förhållande har defintivt förändrats i livet här jämfört med Sverige på så vis att vi umgås mer nu med varandra. Liksom lever lite "tätare" inpå varandra. Men deta har gått jättebra! Faktiskt inga som helst problem. Så jag tror nog det ska fungera sedan när vi får barn också. Men visst funderar man lite ändå....

Tinga och Telis, arbetsmotivation? Nja den lyser med sin frånvaro här med! Veckan efter jag har varit på semester så är det alltid värst tycker jag och jag brukar längta till helgen

Imorgon ska jag på ett klädparty som tupperware fast med kläder till bebisar och mamma kläder. Ska köpa första plagget då är det tänkt

Tinga,
jag är helt övertygad om att det kommer bli superbra för er del!!!!! Du är en sådan skön person med helt rätt inställning att jag inte ser några problem alls.
Självklart kommer det finnas perioder när ni skulle vilja slänga ut ungarna ur huset och när ni undrar varför ni friviligt valde detta. Men det har jag förstått ÄR en del av att få barn helt enkelt. Även om man bara har ett...
Och jag tycker faktiskt det är befriande att höra folk tala öppet om detta också eftersom det annars kan vara ett väldigt skuldfyllt ämne. För oavsett hur man känner så älskar man ju sina barn. Men man måste ju få känna frustration, irritation, ilska och annat också när det är jobbigt.

Sitter här och luftar brösten, hahaha... Conny har fått torsk, och jag tror att det spridit sig till mina bröstvårtor också, för de har blivit jätteömma igen.

muggles - Såg ditt svar ang att de oftast skriker av en anledning. Jag provar alltid med mat eller blöja när han skriker, kanske därför han varit nöjd för det mesta. Fast nu på sistone tycker jag han suttit vid bröstet lite väl mycket, och då provat lite napp ibland och lite bara ligga i famnen ibland. Funkar än så länge ganska bra, men jag gissar att det kan ändras när vi försöker föra in rutiner, vilket det väl är dags för ganska snart? Conny fyller en månad i morgon!!

Förlåt att jagär så insnöad på amning etc just nu, men det händer ju liksom inte så mycket annat i mitt liv... Längtar så efter att rs/influensa-säsongen ska vara över så vi kan våga oss ut i verkligheten...

(såg att ni skrev om brunch, får tyvärr passa den här gången eftersom jag inte vill ta ut conny på sånt ännu, men framåt april vill vi gärna vara med!)

Sweet, självklart funderar man! Det går ju inte att undvika att undra hur det kommer att gå när barnet kommer, hur man ska känna inför varandra osv. Jag vt redan att jag kommer att få bita mig i tungan många ggr om maken inte gör som jag vid tex blöjbyte. Jag är sån... Men jag vet det och får hålla igen snattran helt enkelt
Tror också att det kommer att gå fin fint men inte utan en del dusster just för att man är tex super trött och inte vet vad man ska ta sig till när inget funkar som tröst...

Hallå i tråden!

Apansson - kul med input från en äkta tvillingmamma, och inte bara vi som gissar och känner någon som...

Tinga - jag känner en som... Nåväl, fick höra att bekant som fick tvillingar förde schema på vilken av bebisarna som hade ammat senast - tror att de alternerade med ersättning och ville inte att en skulle få all ersättning/bröstmjölk. Sen höll hon koll på vem som var vem av bebisarna genom att ha målat en tånagel på den ena. Inte lätt att skilja åt annars när de är enäggs.

Idag var det riktigt kylslaget att promenera, men som vanligt går jag mig sjöblöt. Vet inte om det är dålig form eller extrema hormonsvettningar fortfarande. Pinnar i och för sig på rätt bra. Och i solen blev det ju lite varmt i alla fall. Det tog väl på krafterna - för nu har det laddats in både lasagne, choklad och diverse kakor. *rodnar* Och jag som gnäller på att Mindre äter mycket och ofta...

Oj - tittade just ut och såg att det vackra vädret förbytts i snöyra. Tur att vi gick när vi gick