Ännu en tur med barnkarusellen

Frejis, klokt skrivet!

Nu ska jag hämta hem Iris från dagis, i vilket skick återstår att se men tar med vällingflaska som muta i fall att lunchen gick åt pipan...

Pratade med min mamma härondagen. Hon sa att hon trodde att jag skulle ångra mig om jag inte skaffade barn. Men vad ska jag göra? Han vill ju inte!

Jag kan nog räkna med att det inte blir några barn med denne man.

Då behöver jag ju inte ta med det i beräkningen längre. Då skulle jag faktiskt kunna flytta ner igen.

Jag saknar mina vänner och min släkt. Men jag älskar honom faktiskt och om jag flyttar ner vill jag inte göra slut utan fortsätta som särbos tills vi får möjlighet att flytta ihop. Han har ingenting emot att flytta ner (har han sagt i alla fall) och det är mycket lättare för honom att få jobb i SKåne än det är för mig att få jobb i Norrland - särskilt inom min bransch.

Jag trivs inte alls med mitt jobb. Det är inte alls den typ av jobb jag egentligen ska jobba med. Klart att jag inte tänkt jobba resten av livet på det jobb jag är tjänstledig från, men i Skåne finns ju ändå större möjlighet att hitta ett annat jobb.

Jo, vi är verkligen på samma våglängd annars...och ja, jag har sagt att jag gärna vill ha barn med honom (och han är säkert orolig för att jag ska göra slut med honom för att han inte vill ha barn med mig).

Sebastiana - tyvärr går åren och vi blir inte yngre. Barnfrågan tycker jag är ganska så viktig fråga. Känner du att du klarar dig utan så kan ni ju fortsätta på distans.

Som jag ser det är det såhär:

Alternativ 1 - jag fortsätter att vara tillsammans med min sambo i Norrland = jag får inget barn eftersom han inte vill.

Alternativ 2 - jag flyttar ner till Skåne och är fortfarande tillsammans med min kille = jag får inte heller något barn

Alternativ 3 - Jag flyttar ner till Skåne, gör slut med min kille och försöker leta efter en ny som förhoppningsvis vill ha barn med mig. Jag är drygt 37 så tiden är mer än knapp!

Nu har min sambo två härliga barn samt trevliga syskon/respektive och föräldrar. Annars kan man ju säga att alernativ 2 och 3 åtminstone innebär att jag har nära och kära i närheten. Å andra sidan skulle jag vara den enda singeln i min bekantskapskrets = inte kul.

Hej hej! Jag gör ett sånt konstigt inhopp här igen, men jag har några frågor och jag får inga svar från papperna jag har. Lappis och Frejis hoppas att ni orkar svara...

Det är inte aktuellt än för oss att göra ivf än på ett tag, men det skulle vara skönt att förbereda sig mentalt.

Eftersom jag har fattat i efterhand att jag har reagerat en del på p-piller (taskigt humör) undrar jag har det känns, både fysiskt och psykiskt när man går igenom hormonbehandlingen inför ivf.

I mina papper står det också att det finns två olika sätt. Det första är att man kör igång med nedregleringsspray i 5 veckor och med injektioner med Gonal-F under de sista två veckorna. Det andra sättet är att man under bara 2 veckor får injektioner med Gonal-F och den sista veckan injektioner med Cetrotide. Känner ni igen det? Och i så fall vilken metod har ni använt? Och hur MÅR man under dessa behandlingar?

Dessutom svammlade min barnmorska något om p-piller för att komma i rätt fas (??). Hjälp, allt det här är ju superförvirrande.

Förresten, jag misstänker att alla försäljare har återvänt från sina semestrar för det är hur många som helst som har ringt i dag...

Page - både jag, Frejis, gosnosen, Koko och Telis har kört den sk långa varianten dvs nedregleringsspray och sen injektioner. Kan tillägga där att på CvL (Uppsala) så är den fasen inte i 5 veckor utan i 4 (dvs 2 veckor klimakteriet) innan man drar igång med sprutorna.

Jag har mått helt ok under nedregleringen (när man tar nässprayen) men det där är väldigt individuellt. Själv trodde jag faktiskt att det skulle funka rätt hyfsat för mig då både min mamma och mormor verkar ha genomgått klimakteriet relativt smärtfritt. Vet inte om det är ärftligt eller om min släkt bara har haft "tur".

Denna gång ska jag dock köra den sk korta metoden dvs inte nedrelgeras utan gå direkt på sprutor. Vissa sjukhus använder denna metod oftare än andra men rent generellt är det den långa varianten som de flesta använder. Den är enklare att "kontrollera". Har läst någonstans att den kortare varianter är att föredra på "äldre" så som mig men det får vi helt enkelt se. En sak är dock säker - den är mer skonsam mot kroppen.

Hej Page!
Det stämmer som Lappis skriver att jag också har kört den långa metoden med nedreglering, men den har inte fungerat på mig. Jag tål inte heller p-piller och har i princip aldrig kunnat använda dem. Jag mådde bra under nedregleringen som egentligen fungerade som "uppreglering" för mig - hade samma hormonvärden som andra kvinnor har när de injicerar, till och med bättre Min kropp vill med andra ord inte vara med om någon nedreglering så att det bara är det korta metoden som återstår.
Enkelt eller hur?

Om du när det nu blir dags inte vill köra den långa metoden är det egentligen bara säga till läkaren att du föredrar den korta varianten. Det borde de gå med på.

God eftermiddag!

Bs: Hur gick det med dagis och lunch och så??

Cicci och Junilejon: Grattis på bröllopsdagen!

Var hos BM idag och nu är bebisen fixerad, så den har väl som tur är tänkt komma ut inom en inte allt för lång framtid..
Däremot var mitt blodtryck helt plötsligt någonting genom 90.. Det brukar vara typ 105/70-75, lite märkligt tycker jag, sen hoppade det lite upp och ner (de kollar även blodtrycket när jag får påfyllning) men det verkade inte som "sjukhusfolket" oroade sig något nämnvärt över det.. Men jag funderade lite, så klart!
Tycker att det verkar vara väldigt knäppt att mäta blodtryck om det kan hoppa så (för Zozo var det väl ännu värre har jag för mig..)..

Page,

Som Lappis skrev har jag bara gjort den långa varianten (två gånger) och har mått bra hela tiden. Har bytt spray, men märkte ingen skillnad. Bytte ju också sprutsort, men ska nu inför tredje försöket byta tillbaka till den första, fast med en högre dos. Jag frågade min läkare igår om korta metoden kunde vara något för mig, men för sådana som jag s.k. "low responders" har man fått sämre resultat med korta metoden. Enligt vad hon vet iallafall. Det är ju olika skolor... Jag ska istället nu sluta med sprayen samtidigt som jag börjar med sprutorna. Det finns då en risk för spontan ägglossning, men läkarna verkar tycka att det är värt den risken. Den långa varianten är ju den vanligaste och som sagt, den som är mest kontrollerad. Ställ alla frågor du kommer på till din läkare så att du känner dig trygg med att de har tänkt på att det är just dig behandligen ska vara för, och inte den "vanliga" för att det är enklast. Lycka till! Skickar också en styrkekram till dig!