• viktualia

    Ännu en tur med barnkarusellen

    Hej alla barnkarusellsåkare!

    Dags att säkra vår mötesplats på nätet! Välkomna alla gamla och nya medresenärer! Jakten på plusset, nojjandet, grubblandet, gråten och fnissen - allt har sin plats här i denna goa gemenskap!

  • Svar på tråden Ännu en tur med barnkarusellen
  • BrudSommar2006

    Lapinette, det där tycker jag låter som en jättebra plan, då har ni ju verkligen provat allt innan en adoption. Då skulle i alla fall inte jag känna att jag gav upp för tidigt.

    Hur pass gamla är de äldre barnen som är snabbare att få?

  • junilejon

    Är bara inne en snabbis för att gratulera Cicci på bröllopsdagen så GRATTIS!!!!

    Vår bröllopsdag består av sjukhusbesök och shopping...har ju inte varit inne här på länge nu pga att lilla Melvin varit sjuk. Feber och förkyldning och det är inte roligt när man bara är 2 månader.... Han blev 2 månader igår...herregud var tiden rusar....

    Många kramar till alla tjejer här inne....

  • Frejis

    Har inte bestämt det ännu, men ska ta upp det med maken. Känner jag mig själv rätt så kommer jag i alla fall behöva en paus efter nr 2, vilket innebär att vi inte kommer att starta med fler försök förrän januari 09. Sophiahemmet kan vara en bra idé, men de har så förfärligt många restriktioner. Kanske St Göran?... det beror nog vad som faller mig in just då och var jag känner för.

    Landstinget känns ganska effektiva eller så beror det på läkaren i Södertälje som vi har träffat, han känns som den bästa och mest engagerade läkaren hittils. Får se om vi går genom honom, han samarbetar ju med Falun och CvL.

  • Lapinette

    Frejis - tycker ni om er läkare som ni har nu så skulle jag absolut fortsätta med honom och sen köra ÄP i Falun eller på CvL. FL-tråden som jag hänger på är det flera som går hos St Göran. De verkar generellt köra med korta metoden där.

    Tyvärr funkar inte statistik här! I detta spel är det tur eller otur som gäller.

  • Sebastiána

    Min sambo vill inte ha barn. Han har redan två (som är i tonåren).

    Nu börjar jag tvivla. Jag flyttade upp till Umeå eftersom det är svårt/dumt att skaffa barn när man har ett särboförhållande. Jag ville egentligen inte flytta upp, men jag tänkte att om jag ska ha familj får jag göra det. Nu finns den anledningen inte längre.

    Hur ska jag göra nu? Ska jag bo kvar här trots att jag varken trivs med jobbet eller klimatet i Norrland? Eller ska jag flytta ner och hoppas att vi kan fortsätta vårt förhållande på distans tills hans barn är så stora att han också kan flytta ner (vi var särbos i 3 år innan jag flyttade upp)? Det är ju lite svårt att hinna träffa en annan man att skaffa barn med. Jag är faktiskt snart 40.

    Suck!

  • Lapinette

    Sebastiana - låter inte som någon lätt sits. Hur känner du själv, vill du absolut ha barn? Vi diskuterade detta ämne i slutet på förra veckan. Vissa kvinnor har ju den drivkraften och känner att de absolut vill ha barn medan jag tillhör en av dem som värnar om kärleken till min man i första hand.

    Sen när det gäller flytt och att ha ett förhållande på distans så blir alltihop självfallet så mycket enklare om barn inte är inblandade. Been there, done that då jag pendlat till alla möjliga länder pga distans. Var dock priveligerad och kunde få mannen hit (Sthlm). Förstår ditt dilemma. Har ni diskuterat detta och vad säger din man?

  • Sebastiána

    Jag har inte tänkt så mycket på barn innan. Det började när jag blev tillsammans med min sambo. Jag vill ha barn med HONOM. Jag är nyfiken på hur vårt barn skulle bli, om det skulle bli en pojke eller en flicka, vem av oss det skulle bli mest likt osv.

    Jag tror att jag skulle klara av ett särboförhållande, men min sambo har sagt att hans mål är att de (han och pojkarna) ska bli en familj igen så risken är att han gör slut med mig om jag flyttar ner och han hittar en ny som vill bo med honom.

    Eftersom du bor i Stockholm, där det är ont om hyreslägenheter precis som i Malmö förstår du säkert också hur jobbigt det känns att säga upp en bra hyreslägenhet i centrala Malmö. Tänk om det tar slut. Då har jag ingenstans att bo! Än så länge har jag kvar min lägenhet eftersom jag är tjänstledig från mitt tidigare jobb. Det är hur många som helst som vill ha den. De står som gamar och väntar på att jag ska flytta upp permanent.

  • BrudSommar2006

    Sebastiana, usch, vilken jobbig sits! Har du och din sambo pratat om det här? Vet han att du gärna vill ha barn med honom? Säger han tvärt nej i alla fall? Jag förstår ju att han inte kan flytta men nu verkar det ju inte som att du får ut vad du vill av förhållandet i alla fall? Känns det som att ni är på samma våglängd annars?

  • BrudSommar2006

    Cicci och Junilejon, jaså har ni bröllopsdag idag båda två?! Hoppas att ni får en fin dag. Junilejon, hoppas att du hittar något roligt att shoppa då! Stackars Melvin som är sjuk, hoppas att det vänder snart, det är inte roligt när de små är sjuka.

  • Frejis

    Sebastiana - det låter som ett svårt läge, men jag blir fundersam när du skriver att din sambo vill att han och pojkarna ska bli en familj igen. Men du då? Hoppas att du förstår hur jag menar.
    Det låter också att du får ge upp en hel del för att vara tillsammans. En lägenhet, ett jobb, säkert många vänner... det kan bli rätt mycket rent praktiskt. Barn är ju också en så pass central fråga i en relation att det kan vara svårt att komma överens om, det blir ju till slut en antingen eller fråga. Det beror nog hur viktig denna fråga är för dig ocm om du kan leva med hans nej resten av livet.

    Cicci och Junileijon - grattis på bröllopsdagen!

Svar på tråden Ännu en tur med barnkarusellen