Ni som önskade er pengar, hur mycket fick ni?
Är så nyfiken på vad ni fick för summa, hur mycket blev det per gäst om ni slår ut det? Hur mycket gav någon som mest/ som minst? Vad skulle du ge för summa själv?
Är så nyfiken på vad ni fick för summa, hur mycket blev det per gäst om ni slår ut det? Hur mycket gav någon som mest/ som minst? Vad skulle du ge för summa själv?
Förstår inte att vissa kan tycka att man e 'ung' bara för att jag önskar mig pengar - vad spelar det för roll?
Själv så tycker jag att det handlar om prioritering, inte om en siffra. Själv så var jag 25 år 'ung' och inom samma år vi gifte oss så hade vi precis köpt hus, köpt en massa prylar till huset så vi önskade oss bidrag till våran bröllopsresa - inte för att vi inte ville ha fler prylar till huset utan mer för att det kändes fel att lägga pengar på resa när vi egentligen bör lägga allt vi har på huset. Om det inte vore för gåvorna vi fick så hade vi nog aldrig kommit iväg.. Och vi är så otroligt tacksamma för det.
Nu låter det kanske som vi krävde pengar i present men så va det absolut inte - vissa gav en slant och andra inte och vi känner inte det minsta besvikna på de som inte gav en slant. Alla har ju olika förutsättningar och prioriteringar! Och det viktigaste var faktiskt att alla nära och kära kunde vara där och fira våran underbara dag med oss.
En som e 40+ kan ju ha samma prioriteringar som en 20 åring, vissa kan tycka att det är fel. Men vad spelar det för roll? Likaså så kan en 20 åring ha samma prioriteringar som en 40 åring.
Jag tycker att man ska göra vad man själv känner är rätt och inte lyssna så mycket på vad andra tycker.
.
Här var det hårda tongångar...
Jag svarar helt enkelt sakligt på frågan. Vi fick allt från 300 till 5000 kr från våra gäster. Där de höga summorna kom från de äldre i släkten. De flesta gav 500 kr. Andra kom med gåvor och övriga vet vi inte då inte alla skrev med namn om de bidragit med pengar.
Pensonligen skulle jag troligen lägga 500 kr om det var en vän eller släkting och mer ifall det var närmsta familj och nära vänner.
Hörru du brud(anonym) nu får du ge dig, vi har inte skrivit någon form av önske lista alls, det vi skrev i inbjudan var bara att vi önskar er välkomna på bröllop mellan xx-yy
datum tid o o plats med efterfröljande middag. ingen stans står det nått om önskelister hos olika företag eller nått annat.
Om festas o partaja är det viktigaste för er del ja det får stå för er,
Tycker nog ni unga fräscha mogna 20-åringar har väldigt mycket mogenhet o vuxet resonemang, ni är inte bättre än mig bara för att ni talar om att vill man inte spotta iväg massa pengqar på brudparets fest då är man snål omogen och otacksam gäst som inte följer brudparets lag till punkt o pricka.
Ja jag är väl så jävla lastgammal så jag orkar inte festa o att festa är inte det viktigaste i mitt liv.
Sånt gjorde jag när jag var ung o utan barn. Som sagt man kanske får andra prioriteringar när man är så jävla gammal o trist o värde sätter annat än fest o partaj. Särskilt när man bestämt sig för att familj o barn är viktigare.
Och om du vill sponsra andra människors bröllopsfest ja gör det då, jag vill helst inte, sponsrar hellre en del till bröllopsresan.
Och det finns faktiskt människor som tycker om att få en fysisk gåva att se på, använda eller vad det nu kan vara.
Då måste jag vara en gammal tant (26 år) då jag aldrig har varit en partytjej och inte nu heller för den delen.
Visst har det jag varit ute o festat i ungdomens dagar o även lite innan jag fick barn men som TheD säger alla kanske inte gillar o festa runt o partaja. Jag känner att jag har vuxit från det.
Vill andra festa, ja gör det då men bli då inte sur för att vi andra som inte vill festa o säga att man ska ge brudparet pemgar till festen, vi kanske kan få ge en slant till nått annat än själva festen.
Gillar brudparet att resa, ja då köper jag gärna resepresent kort om de uppskattar sånt, i annat falls så ger jag väl en slant kontant till resan då.
Eller helt enkelt en slant o så får de väl köpa vad de vill för pengen då
Men eftersom ni o jag har helt olika åsikter så får ni fortsätta diskutera gästernas pengagåvor, jag tänker inte svara o skriva nå mer i den här tråden.
Jag har min åsikt klar o den står jag för. gammelkärring som jag är....
Ännu en gång: kan vi diskutera detta som VUXNA människor? Inte ens att kommentera sin egen ålder är nödvändigt tycker jag. Uppenbart är att detta inte är en generationsfråga, eftersom folk från alla åldergrupper har uttryckt sig. Inte heller är det en härkomstfråga (bara för att jag är från Dalarna betyder inte att jag tycker samma sak som alla andra från Dalarna) eller en familje-/uppfostringsfråga (mina syskon har olika uppfattning i frågan och vi är ju alla tre uppvuxna i samma hem).
Bara för att det kallas bröllopsFEST betyder väl inte att det finns en klar mall för hur det ska se ut? Fest behöver inte betyda "supa ner sig och dansa-pausa". Fest för mig kan vara allt från tårta och kaffe till trerätters middag med vin till utgång på klubb. Om jag ska till min sambos brorsbarn (2,5 år) på hans födelsedag kallar jag det också fest. Så vad är det som skapar idén om att "festa" gör man bara när man är i en viss ålder?
Om jag blir bjuden till några vänners bröllop utgår jag ifrån att det blir en fest jag kommer att uppskatta, eftersom jag känner brudparet och vet vad de brukar ha för typer av sammankomster. Och för allt som jag vet att JAG kommer att njuta av betalar jag gärna. Vissa tycker jag är tokig när jag lägger pengar på en surfplatta, men jag vet ju att jag kommer ha nytta av det... Samma sak kan jag tänka mig att betala för en fest som jag ska gå på, eftersom jag vet att jag kommer ha kul.
Samma sak om någon föreslår att vi tex ska gå på gröna lund, ta en sväng med någons båt eller ta en fika. Då delar vi på kostnaderna, eftersom vi gärna vill umgås, men inte på villkoret att någon ska bli ruinerad. Vi gör många gratisgrejer också, naturligtvis, men ibland vill man unna sig.
Jag bjuder annars gärna mina vänner på både stort och smått, och ambitionen på vårt bröllop är att vi ska bjuda alla på mat och dryck. Men att bli utesluten från någons bröllop pga att "vi hade inte råd att bjuda så många, men vi hade gärna bjudit er om vi hade haft mer pengar" hade gjort mig nästan arg på brudparet om de inte lät mig betala min egen biljett.
Appropå är det helt onödigt att lämna tråden med en nedlåtande kommentar om sig själv eller andra. Ingen mår bra av det, varken den som blir kommenterad eller den som kommenterar. Att vi diskuterar är väl hela poängen med ett forum eller hur? Så om ämnet är intressant tycker jag att man borde vara kvar och förklara närmare hur man tänker. Men om alla ska hacka på varandra förstår jag att man inte vill vara med längre. Alltså refererar jag tillbaka till min första mening i detta inlägg som blev mycket längre än nödvändigt och knappt är försvarbart eftersom jag sitter på jobbet och borde göra det jag får betalt för...
Känsligt ämne och många olika åsikter verkar det som.
Vi önskade oss inte pengar utan specifika husgeråd och presentkort på Åhlens. Det kändes lite konstigt att vara så tydlig i sin önskan, men vi har väldigt bestämd smak när det gäller tex inredning så det var nog bra.
Vi fick 3 presentkort på sammanlagt 2000 kr samt ett festbidrag på 25.000 kr från makens far ("förskott på arvet").
Jag har gett bort presentkort till vänner i bröllopspresent och jag tycker att det är helt ok så länge man får veta vad de köpt för något. Det är lite spännande att se vad presentkortet "förvandlas" till.
Kuvertavgift tycker jag låter som en bra idé om man inte har supermycké pengar själv. Dock kanske det inte ska vara så dyr mat att gästerna knappt har råd att komma på bröllopet : ) Personligen skulle jag hellre sponsra fest/mat än bröllopsresa. Vill man gifta sig och har tajt budget så känns mat och fest viktigare än bröllopsresa.
Jag tror att alla känner själva vad som passar familjen och vännerna.
Ska tillägga att vi inte hade en tanke på presenter förrän toastmastern blev ner-mailad av gäster som ville se önskelistan. Då skrev vi ihop några saker.
Om festas o partaja är det viktigaste för er del ja det får stå för er,
Tycker nog ni unga fräscha mogna 20-åringar har väldigt mycket mogenhet o vuxet resonemang, ni är inte bättre än mig bara för att ni talar om att vill man inte spotta iväg massa pengqar på brudparets fest då är man snål omogen och otacksam gäst som inte följer brudparets lag till punkt o pricka.
Ja jag är väl så jävla lastgammal så jag orkar inte festa o att festa är inte det viktigaste i mitt liv.
Sånt gjorde jag när jag var ung o utan barn. Som sagt man kanske får andra prioriteringar när man är så jävla gammal o trist o värde sätter annat än fest o partaj. Särskilt när man bestämt sig för att familj o barn är viktigare.
Boringbrick, jag har inte syftat på dig eller ens nämnt dig nånstan vad jag kan se.
Läs tråden lite noggrannare så ser du vilka jag syftat på.
Det var ngra andra som ansåg att jag var en lastgammal kärring som inte orkade festa o det var de jag riktade ironin om att det var tur att alla mogna 20-åringar orkar festa så bra då.
Så varför tar du åt dig när jag inte ens nämnt dig?
Jag tycker pengar är en bra gåva att önska sig. Det är ju standard vid födelsedagar och jul så varför inte bröllop. Har man inga saker man behöver just för tillfället så är det ju roligare att få något man behöver (pengar). Känns lite krystat att hitta på något om man inte vet vad man önskar sig just nu.
När jag vär gäst på min kusins bröllop så ville vi köpa den skaldjurskryssningen som de önsakde sig men då de skulle få bestämma själva hur, när och var så kolade vi upp vad en sådan kostade och skrev ett fint eget presentkort med bilder och lade i pengar. Vi tänkte också att om i värsta fall det blev dubletter så har de alltid användning för pengarna till annat de kanske inte fick från önskelistan.
Jag har aldrig kollat att personerna jag ger bort pengarna till verkligen köper kläder, den där filmen eller annat som jag skrev i kortet att de skulle vara till. Jag tycker det roligaste är att presenten blir uppskattad oavsett vad den läggs på.
Klart man kan önska sig pengar.
Om man inte har obegränsat med pengar så kan det vara kul att få en liten slant till tex. bröllopsresan.
Vi kommer inte önska oss nåt men vet att familjerna kommer vilja vara inblandade och vilja bidra.
bara att konstatera, det som känns bra för mig/oss att önska behöver inte kännas bra för andra att önska
det andra önskar sig som känns bra för dem, behöver inte kännas okej för mig/oss
det är bara att acceptera alla önskar sig olika o kan man tillgodose deras önskan så har man ju gjort det man kunde för att göra den personen/personerna glad.
har nämligen tänkt lite på det där och ja har man inget specifikt att önska så är väl pengar bättre o ge så man kan köpa det man vill ha enklare än så kan det inte bli .
Och näe inte så bra att tro att yngre personer gillar att festa mer än äldre, finns många yngre som inte alls gillar att festa o partaja och det finns många äldre som älskar fester o partaj.
Alla är olika o jag kan iaf säga förlåt om jag har sagt ogenomtänkta saker i denna tråd o be om ursäkt om jag gjort någon ledsen.
Man är inte bättre än att man kan ändra inställning o be om ursäkt om man känner att man sagt/gjort nått mindre bra
Aaaaaa, men gud vilken harlig trad! Pengar skapar ju en massa kanslor, ilska och skam ar ju en av dem.
Det ar val inget fel pa att be om bidrag, om det nu ar sa att man inte har det sa bra stallt. Ser inte hur det skulle betyda att man bara utnutjar sina gaster. Kan tanka mig flera situationer dar par verkligen vill dela sin dag med nara och kara, men helt enkelt inte har rad, och da kanns det val anda ok att pa ett fint och artigt satt saga att man hellre onskar bidrag till festen/resan, an en till vas? Sedan sa kanske man ocksa har gaster om kanner en sa val att just deras present ar pefekt till paret- ja men da uppskattar man ju sjalvklart presenten, for det finns en tanke bakom.
Jaja, bara som en liten kontrast- i vart fall behover vi inte pengarna, och inte heller kastruller och dylikt, sa vi har valt att be de gaster som anda kanner att de vill ge en present att de i sa fall ger oss en symbolisk summa. Det vi samlar kommer vi att ge bort to a charity of our choise. Kanns som det ratta for oss iaf.