Svar på frågan "när ska ni skaffa barn" trött på a

Hi hi. Jag har diskuterat detta med mina vänninor inte så länge sen. Det är riktigt irriterande när folk tror att de har rätt att fråga det. Jag kan förstå om föräldrarna eller syskonen undrar men alla andra ska låta bli att bry sig.
Vi har hittat på 2 möjliga repliker (borde fungera speciellt bra under släktmiddagen)
För det första låtsas man att man inte hörde frågan och frågar den nyfikne:

Allternativ 1 (om den som frågar än rätt så ung): När planerar du ha sex nästa gång?

Allternativ 2 (fungerar bra på gamla fastrar, mostrar och andra äldre damer): När planerar ni gå in i klimakteriet?

Hi hi

Svara: om 17 månader, fyra dagar och 8 timmar och om det inte kommer ett då så -aldrig!

Det gör jag, det brukar få folk att hajja till och tänka efter lite (var det ett skämt eller menade hon...)

Är oxå väldigt trött på att få frågan om när vi ska ha barn. För mej har giftemål och barn INGET med varandra att göra.

Till familjen säger jag bara att ju mer ni tjatar desto längre tid tar det. Och vem vet föresten om vi kan få barn? Påpekar ofta det för alla som frågar oxå.

Jag brukar ju alltid saga att jag skall adoptera en 25-aring nar jag ar 60 kom jag pa nu!! Fattar inte varfor jag inte kom ihag det innan??? Var val for upptagenmed att forsoka att lyssna pa Sverige -Danmark matche samtidigt som jag svarar i telefonen pa engelska!!!

Det ar den perfekta losningen, det ar inte mitt fel om han eller hon ar strulig, de kanske redan ar universitetsutbildade, plus att man kan ju faktiskt bli mormor eller farmor pa en gang om de redan har lyckats foroka sig!! Dessutom sa kan man ju hoppas pa att de inte behover bo hemma. Det finns hur maga bra anledningar som helst. Det brukar faktiskt fa folk att sluta.

Haha, brukar ocksa kora med att vi ska
'adoptera en 15-aring, satta honom/henne pa internatskola sa vi inte behover se slynet och eventuellt plocka hem dem over jul sa vi kan saga 'mummy loves you' till dem atminstone en gang om aret'.

slippa blojor och anda ha arvsratten sakrad. Kan det bli battre..?

/Leone, ocksa *innerligt* trott pa fragor, 9 man efter brollopet...

Jag gillar de kommentarerna som Blåbär och Secret har ang den frågandes sexliv..... Folk förstår inte att de är påträngande när de gång på gång frågar.......

Har tyvärr inget eget bra förslag på vad du kan säga själv kommer jag nog att använda mig av blåbärs kommentar....

Lycka till att få slut på frågandet.

Är också ruggigt trött på alla barnfrågor. Det är delvis okej från familj och nära vänner, men när arbetskamraterna börjar fråga blir jag så trött. Häromdagen drack jag varm choklad, i stället för min vanliga kopp kaffe, till frukosten på jobbet. Då var det direkt en som frågade om jag var gravid. Är väldigt dålig på att ljuga och om någon skulle fråga så om jag var gravid skulle en blind höna kunna se att jag ljög om jag sade nej. Ingen nyhet man vill släppa för arbetskamraterna innan man ens berättat för familjen... Till saken hör att jag är ensam tjej med sju killar och det är verkligen inget jag har lust att diskutera med dem. Jag röt ifrån ordentligt att de fick sluta tjata om det, så nu hoppas jag att de kan låta bli att spekulera högt.

Det är väl bara att vänja sig antar jag... Lär ju inte bli bättre efter bröllopet.

När en kompis till mig fick den frågan av i stort sett alla runt om hene, alltså om när hon skulle skaffa barn så svarade hon "jooo, den skulle ju kommit om sex månader om det inte vore för ett missfall". Ingen har frågat henne mer...

Läste i ett gammalt inlägg vad nån här på forumet sagt. Nu minns jag inte vem det var men hennes replik till frågvisa var:
"Nja, jag är ju lite infertil, så vi behöver lite hjälp på traven"..

Eller något liknande....

Trött var ordet!

Min svärmor har längtat efter barnbarn sedan vi blev tillsammans för 7.5 år sedan.
Efter ett tag blir man trött på alla antydnignar och till slut sa jag att
"Du behöver inte tjata mer för jag vill vara gift när innan jag skaffar barn."
Efter det lugnade hon ner sig.

Nu gifter vi oss i juli och nu har antydningarna kommit igång igen.
Jag sa ju ingenting om att vi direkt på bröllopsnatten skulle sätta igång med barntillverkning utan bara att jag ville vara gift innan vi skaffar barn (och gift ska man ju vara länge...), men tydligen har hon bestämt sig för att det kommer barn i april nästa år.
Hon antydde starkt att jag inte skulle dricka någon alkohol på bröllopsresan i agugusti och såg mäkta förvånad ut när jag svara med en förvånad min:
"Vaddå? Vi ska dricka drinkar hela tiden".

Hur får man stopp på det?

Funderar allvarligt på att nästa gång hon antyder någonting säga
"Men hur vet du att vi inte har försökt?"
Hjälper inte det får jag väl ta till mer drastiska åtgärder och förklara för henne att både jag och sambon är som två 13-åringar - ju mer hon tjatar desto längre tid tar det!
DET borde få stopp på henne!!

Stackare. Skönt att vi inte har problemet... I alla fall inte så det stör. En del riktigt roliga komentarer här i Var kul att läsa.